Svartviks egen Kronprins

Skeppet Kronprinsen (bilden) , byggt på Svartviks varv 1855 av furu och ek, 389,37 svåra läster. Ommätt 1861 till 361,57 sv. läster. Det största fartyget som byggts på Svartvik. (Om fartygs tonnage, svåra läster mm, se t.ex.: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tonnage) Stapelavlöpningen den 7 juli skildras i svassande ordalag i Sundsvallstidningen Dilettanten (”Sundsvalls Posten”), ”en handelns och sjöfartens glädjefäst firades å Swartwik sistl. Lördagseftermiddag, då från staplarna å warfwet derstädes afgingo twenne fartyg, det ena det större klipperskepp och det andra ett skonertskepp...” (skonertskeppet var "Danube"). Kronprinsens första resa Befälhavaren Wennerholm som påmönstrat besättning i Göteborg kommer med den till Svartvik och fartyget avgår den 14 september med trälast till London. Ankomst London den 10 oktober och avgång därifrån den 16 november destinerad Göteborg där Wennerholm avmönstrar. Andra resan Ny befälhavare är Carl Eduard Bothén som den 29 december 1855 med sin Kronprinsen avgår med trälast till Adelaide, dit man anländer den 1 maj 1856. I Adelaide stannar man till den 9 juli då man seglar till Semarang på Java (1 oktober), Batavia ( 7 november) och tillbaka i Europa (Hamburg) den 7 mars 1857. Den 4 april är det dags för avgång till Göteborg som man anländer den 17 april varvid Bothén avmönstrar. Tredje resan Bothén påmönstrar den 10 augusti 1857 och man avgår samma dag, destinerad Melbourne som man anländer den 4 december. Avgång barlastad Melbourne den 12 januari 1858 destinerad Akyab ( [Burma] 20-29 mars), Bassein ( [ på en indisk ö nära Mumbai/Bombay] 8/4-8/5), Singapore (6/6-19/8) och seglats till London som man anländer julafton 1859. Avgång den 12 mars 1859 London med styckegods till Geelong i södra Australien. Ankomst den 12 juli och avgång 31 augusti, destinerad Batavia som man anlände den 25 september. Semarang (14/10-6/12), Napoleonön S:t Helena för bunkring den 30 januari 1860. Rotterdam 3- 30 april och London (8/5-20/7). Sedan dags för bl.a. Australien igen. Tillbaka i London den 15 juli med ris. Barlastad hemma i Göteborg den 1 augusti. Fjärde resan Bothén befälhavare. Avgång Göteborg den 26 oktober med 1.108 tolfter plank. Vädret uruselt och Kronprinsen anlöper Plymouth skadad den 19 november. Via bl.a. Kapstaden, australiensiska hamnar och Manilla anländer Kronprinsen London den 3 mars, lastad med socker. Därefter upp till Sandarna för lastning. Femte resan Från Sandarna till Adelaide i en ganska dramatisk resa. Hemresan: anländer London den 17 maj med ull, hudar mm. Ankommer Göteborg barlastad den 8 juni. Sjätte resan Återigen Adelaide (12/2-24/3 1865). Batavia (3/5-4/7), Passaroeang på Java(8/7), Batavia igen (5/-10/9), S:t Helena (4-6/11), Amsterdam lastad med kaffe (16/1-12/2 1866). Inkom Klädesholmen i motvind och snötjocka den 25 februari och Göteborg barlastad den 3 mars. Sjunde resan Avgång Götebrog den 14 april 1866, Melbourne, Batavia, Cherebon, Batavia, försök anlöpa Kapstaden men misslyckas pga storm från sydost, S:t Helena, Amsterdam med kaffe och ankomst Göteborg barlastad den 19 juli. Åttonde resan Avgång Göteborg den 4 oktober 1867 (skall vara 1866?) destinerad Adelaide. Sedan Melbourne, Newcastle, Hongkong med stenkol. Barlastad ankomst Bangkok, ris till havre via Falmouth, och barlastad som vanligt ankomst Göteborg den 22 maj. Batavia idag = Jakarta. Napoleon-ön = ja, Napoleon satt ju som bekant (?) fängslad där. Man kan gissa att Bothén var trött på Adelaide (idag en kulturstad). Ungefär tre veckor efter ankomsten Göteborg såldes svartviksbyggda Kronprinsen på auktion för 52.000 riksdaler och fick därmed Kungsbacka som hemmahamn. År 1877 gick vår Kronprins på grund och slogs i spillror. Besättningen räddades dock.

/Källa bl.a. kammarherre James Dicksons efterlämnade anteckningar/