.

.
Ovan Svartviks sulfitfabrik - nu borta .

12 feb. 2009

Dickson

TVÅ SVENSKA DICKSONGRENAR Skottar. - Den första vågen av skottar kom till Sverige under stormaktstiden. Våra många och långa krig lockade till värvning. Många skotska köpmän flyttade också till Sverige, inte minst till Göteborg. - Den andra vågen av skotska invandrare kom till Göteborg under den sk. frihetstiden. Mycket beroende på stormiga politiska förhållanden i Skottland. Men många kom också som följd av den tidigare invandringen. Under hela 1700-talet dominerades Göteborgs affärsliv av skottarna. - Den tredje vågen av skotska invandrare kom till Göteborg i början av 1800-talet. I Göteborg fanns nu arbetstillfällen i överflöd och rika möjligheter att tjäna snabba pengar, vilket attraherade många skottar. De skottar som kom under 1800-talet – och som lyckades i affärer – kan indelas i tre kategorier: - ”Våra” Dicksons, bröderna Robert och James Dickson. Affärsmän som satsade på våra naturrikedomar. - William Gibson och Alexander Keiller är exempel på industribyggare. - David Carnegie d y som satsade på samverkan med svenska affärsmän. Under 1800-talets senare del expanderade det brittiska imperiet kraftigt. Den skotska emigrationen gick då till Australien, Canada och Nya Zeeland. Släkten Dickson Släkten Dickson är en gammal skotsk släkt som från början hette Chatti, vilket sedan utvecklades till Keith. På 1300-talet tog Thomas Keith namnet Dickson, som kommer av smeknamnet för Richard, Dick. De två svenska stamfäderna, Robert och James, stammade i sjunde led till en man vid namn William Dickson, borgare i den skotska staden Kelso och född omkr. 1570. Dennes sonsons sonsons sonson var köpmannen och rådmannen i Montrose i Skottland James Dickson född 1748 i Kelso, avliden 1826 i Ballater. Han gifte sig 1780 i Perth med Christian Murie född 1755 i Perth och avliden 1813 i samma stad. Deras söner Robert och James inflyttade till Göteborg 1802 respektive 1809. DEN ÄLDRE DICKSONSKA GRENEN Robert Dickson. Robert Dickson (f.1782) drev engros och rederierörelse i Göteborg från 1807 efter att fem år tidigare ha kommit till Sverige från Skottland. Huvudkontoret hade han på Östra Hamngatan 7. 1816 blev han delägare i Dickson & Co. Koloniala nederlagsvaror hade hopats p.g.a. den franska blockaden, varvid Roberts små fartyg fraktade rom, risgryn, bomull, vin mm till Hamburg och tyska östersjöstäder, som växlades med hemtagning av råg, hampa, tågvirke mm. Senare – nu som familjeföretag – större laster av salt, vete och järn till inte minst amerikanska hamnar. Robert kom dock på obestånd 1814-15 och måste 1816 lämna all sin egendom till borgenärer. Samma år ingick han i sin broder James grundade firma James Dickson & Co och Robert fritogs så småningom att betala sina skulder. Det var dock den yngre brodern James som tog de stora initiativen i firman medan Robert skötte det dagliga arbetet, i synnerhet rederirörelsen och skeppsbyggeriet, Robert hade erfarenhet. Peter, den tredje brodern i London övertog försäljningarna. Det finns uppgifter om att den Dicksonska rederirörelsen på 1850-talet var landets största. Det var särskilt importen av kolonivaror som gav stora vinster, och Robert honorerade skuldbeloppet sedan 1816. Robert hade även stöd i förmöget gifte. Han gifte sig nämligen år 1809 med Vilhelmina Charlotta Bratt i hennes andra gifte. Hustrun föddes 1781 och var dotter till Benjamin Henrik Bratt och Petronella Maria född Lauterbach. Robert Dickson avled 1858 i Göteborg, hustrun avled även hon i Göteborg 1845. DEN YNGRE DICKSONSKA GRENEN James Dickson. James Dickson (f. 1784) grundade firman James Dickson & Co (1816-1855). Innan James kom till Sverige drev han en rörelse i Leith (vid den tiden egen stad, nu hopslagen med Edinburgh) som var den centrala skotska importorten för nordiskt dvs. norskt virke. Det var alltså ingen tillfällighet att han vid ankomsten till Sverige målmedvetet specialiserade sig på trävaruexport. Den viktigaste returfrakten blev de billiga engelska bomullstyger eller garner som inledde segertåget i Sverige. Konjunkturen var gynnsam (Napoleonkrigen 1803 - 1815) därför att den engelska blockaden av norska hamnar skärptes och sydnorska timret började sina. James anlitade allt oftare norskt tonnage för både det värmländska och norrländska exportvirket efter 1814, sedan blockaden avvecklats. Med norskt föredöme lät James bygga egna fartyg på varv i Göteborg som ägts av Bagge, där han 1814 blev ingift med Margareta Eleonora Bagge, född i Göteborg 1795 och dotter till grosshandlaren Carl Bagge född 1754 , död 11/2 1818 och Catharina Elisabeth, född Beckman den 24/1 1766 i Göteborg och död den 3/8 1840. James Dickson avled 1855, hans hustru Margareta Eleonora avled 1857. /Stig Ö.

Inga kommentarer: