Charles Tottie

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Barkskeppet Charles Tottie byggdes 1846 på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästare Kierkegaard. Hon byggdes för James Dickson & Co som året efter sålde henne till sjökapten Niklas Beckman. 1850 sålde Beckham henne till ett partrederi. 1864 förbyggdes hon och 1879 utsågs handelshuset G H hegardt & Co till huvudredare och ägare till 3/4. Retsen ägdes av skeppsklarerare August Leffler. 1892 såldes hon till ett partrederi. År 1900 såldes hon till handlaren C O Lundberg i Göteborg. 1903 led hon haveri och slogs i spillror. Här ett par vardagsberättelser om vad Charles Tottie kunde råka ut för::------------------------------------------------------------------ 21/2 1884 Skeppet Charles Tottie (befälhavare O. A. Skånberg) avseglade den 2/10 1883 från Sävenäs lastageplats till Almerida med sparrar och plankor. Passerade Helsingör den 13/10 och Skagen, ävensom densamma den 14/10, under hård bris, men den 16/10, då vinden gått till SO hade densamma ökat till storm med hög brytande sjö, vilket oaktat man måst föra mycket segel för att ej driva inpå jylländska kusten. Därunder hade nedre förmärsseglet och storstängstagseglet sprungit. De påföljande dagarna hade stormen fortfarit med brytande sjö, fartyget måst lägga bi för små segel och drivit N-vart samt pumparna under hela tiden varit igång. Vinden som gått till NW med häftiga byar, hade den 20/10 varit W något avtagande, och då man ej kunnat med fartyget i befintligt skick uppnå destinationsorten samt sans (?) under norska landet beslöts söka nödhamn. Ankommen lots hade infört fartyget till Humtesund (?), där man förtöjt, varefter kapten S. rest till Lillesand för att telegrafera om sjöolyckan och sedan den 23/10 order från rederiet utgått hade ångbåt antagits för att bogsera ”Charles Tottie” till Lillesand . I följd av uppkommen storm hade de trossar varmed fartyget varit förtöjt blivit skamfilade och ävensom fördröjd, så att fartyget först den 24/10 kunnat föras till Lillesand.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5/3 1889 Skeppet Charles Tottie (befälhavare S.M. Andersson) anlände den 2/2 1889 vid dynerna i närheten av Dover på resa St. Ybes-Göteborg med salt) under hård blåst från W till NW samt den 4/2 på morgonen uppstått storm från NO med hög sjö, man måste från sticka (?) Ankare med kättingar m.m. och anlita bogserbåt för fartygets införande till Dover. Vid midnatt mellan den 3 och 4/2 hade vinden övergått från NW till NNO á NO med hårda stormbyar, hagel och snö samt fartyget sist sagda dag kl ½ 5 fm. börjat driva och närmat sig land. Sedan i dagningen folk från land med båt erbjudit sin hjälp, men ej velat träffa ackord om ersättningen för sådan samt dröjsmål skulle medfört fara, hade man, för att få fartyget till segels med en ny 9 famnar, 7 tums vajerlina satt spring på kättingen. Därpå hade man i följd av fartygets läge måst kapa sagda lina och från sticka (?) kättingen, då man fått fartyget till segels under ledning av lots. Omkring kl 9, fm. hade man ankommit på Dovers redd, där fartyget under tilltagande storm börjat draga. Sedan bogserbåt utkommit till fartyget, hade man försökt hiva upp ankar och kätting, men då detta ej låtit sig göra hade man på lotsens befallning från ….? 75 famnar kätting, varpå fartyget införts till Dover.

Barkskeppet Prins Oscar

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Barkskeppet Prins Oscar byggdes för räkning James Dickson & Co på varvet i Svartvik 1844 (samma år som Oscar I blev kung) av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästare Kierkegaard. Dickson sålde henne 1856 till ett partrederi i Göteborg som i sin tur 1865 sålde henne till ett partrederi på Smögen. Här en liten berättelse från en av hennes resor.:-------------------------------------------------------------- 27/5 1884--- Skeppet Prins Oscar (befälhavare Kihlberg) avseglade 1883 från Skellefteå, anlänt till Dieppe den 13/9 (1883?) med trävaror och blivit förtöjt i dockan å en av hamnmästaren anlitad plats, därefter från fartyget som varit hade lossningen påbörjats, vilken fortsatte till den 21/9. Kapten fick då höra talas om att vattnet ur dockan skall urtappas, vadan han för att efterhöra förhållandet begivit sig till hamnkontoret, där hamnmästaren förklarat, att vattnet sedan skulle sänkas till 9 fot, men då han den 22/9 här uppgav att allt vatten skulle urtappas, hade han åter uppsökt hamnmästaren, som bejakat att så skulle ske redan påföljande dag, och tillagt, att om fartyget genast kunde förhalas det skulle förflyttas till den andra dockan. Då kapten Kihlberg uppgivit att så ej kunde ske, emedan man ej medhann att intaga förtöjningar, taga iland ställningarna från fartyget till kajen samt förhala till ändan av dockan, hade han hemställt om någon förändring av anordningarna hade hamnkaptenen nekat därtill och förklarat att fartyget låg tryggt på sin plats, emedan på stället voro muddrat till flera meters djup. Efter hamnmästarens föreskrift hade man då halat fartyget 5 eller 6 famnar från kajen men sedan vattnet avtappats hade fartyget fallit över i en farlig i farlig belägenhet, så att skandäcket skiljt sig från däcket samt luckan i däcket och bordläggningen öppnats och då vattnet åter påsläppts hade fartyget funnits läcka och ej kunnat hållas läns utan oavbruten pumpning. Sedan lasten den 26/9 varit utlossad, hade man funnit att fartyget varit mycket skadat å babords sida, laskar och fått i garneringen förskjutna, bultar och naglar avbräckta samt kölsvinet förskjutet, liksom järnknän samt tillhörande bultar sprungna eller förskjutna. En pump hade även varit bräckt.---------------------------------------------------------------------------------------------------Barkskeppet Prins Oscar kondemnerades den 8 februari 1884 i Le Havre och såldes för upphuggning i Dieppe.

Oberon

---------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonerten Oberon byggdes 1846 av ek och furu på kravel på varvet i Svartvik under ledning av skeppsbyggmästare Kierkeegard. Hon byggdes för James Dickson & Co som sålde henne 1855 till ett partrederi i Göteborg. Svartviks varv.-------------------------------------------------------------------------------------------------------------- --------------------------19/12 1867: Skonerten Oberon (M. Johansson) avseglade den 7/10 från Skönviks lastageplats med trävaror. Den 8/10 inträffade en frisk vind från S till O med regn och tjock luft, fartyget stötte på grund, som befanns vara revet på Ölands södra udde, man torde vid grundstötningen fått fartyget att vända samt sedemera jämväl genom att tillsätta alla segel lyckades få detsamma av grund och först efter 2ne timmar och under det att vinden ökat i en by sedan man genom pressning med segel lyckades klara land hade man fullföljt fartygets kurs, enär detsamma läckt endast obetydligt (5 tum/vakt), men då man ankom till Köpenhamn den 12/10 erhöll kapten order från rederiet att fortsätta resan och så skedde den 13/10. Ankom den 21/10 till Newcastle.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 17/7 1871: Skonerten Oberon (A. Nilsson) avseglade den 5/12 1870 från Kennetpans (?) Och efter något uppehåll på Leithfjorden den 15/12 kommit till sjöss, en brottsjö under en storm den 17/12 gått över fartyget samt bräckt ledstången, brädgången och en pollare, om babord, att under orkanartad storm den 19/12 fartyget börjat läcka så svårt att man endast genom oavbruten pumpning kunnat hålla läns, den 20/12 en brottsjö inslagit ledstång och brädgång på babords bog av brädgången om styrbord, varvid 3 stöttor och en pollare blivit bräckta samt mycket vatten nedträngt i fartyget, att såväl fartyg som rigg blivit nedisade och att, då besättningen av det hårda arbetet vid pumparna och kölden blivit utmattad, men den 21/12, för att lätta fartyget och på det att ej för mycket vatten måtte intränga genom hålen efter de avbrytna stöttorna, beslutat kasta en del av däckslasten överbord och (?) man arbetat från kl 1 till kl 5 e.m., att påföljande dag, den 22/12, man fortsatte att kasta stenkolslasten tills ungefär 300 tunnor blivit kastade, samt att, utan vidare motgångar man den 27/12 fått sikte av danska kusten, men fartyget vid inseglingen till Göteborg fastnade i is utanför Elfsborg. Kennetpans, United Kingdom Latitude: 56° 4' 0 N, Longitude: 3° 45' 0 W ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Oberon förliste 1874; ägare till henne var då sjökapten Otto Leonard Christensen.

Danube

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonertskeppet Danube byggdes 1855 på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästaren Jensen. Honsjösattes den 7 juli för James Dickson & Co, som sålde henne 1868 till ett partrederi i Lysekil. Skonertskeppet Danube (C A Stenström) avseglade den 9/3 1872 från North Shields men ingick den 13/3 i nödhamn till Rosviks redd vid hemkomsten Lysekil och kvarlåg där för stiltje och motvind till den 17/3 kl. 9 e.m., då resan fortsatte med ONO bris och något snö. Den 18/3 var vinden SO t. O med stark storm och snöyra. Vid middagstiden antogs, att skeppet stod SW från Winga på 4´ distans, kl 2 e.m. då stormen och snöyran var förfärlig, länsades 60’ N t W för att få Skagerack öppet och således icke utsätta sig för lägervall på jylländska kusten. Stormen och snöyran voro ännu mera tilltagande. Fartyget kastades bi och låg nu NNO med 6 strecks avdrift. Den 19/3 blåste ihållande från ONO storm med lika stark snöyra. Kl. 2 e.m., då luften något lättade erhöllo sikte av norska landet, antagligen utanför Öster Risör. Fartyget som var tätt, lades sydvart, låg an O t. S, likaledes 6 strecks avdrift, havet förfärligt högt brytande med svåra överspolningar, belägenheten fruktansvärd, gångkläder, sängkläder och boningsplatser genomblöta av sjövatten, besättningen förfrusen synnerligast i händerna. Den 20/3 var stormen ännu mera fruktansvärd, med snöyra och brytande hav, så att bottenreven måste fastgöras. Kl 10 fm. nödgades skeppet vända för Jutska kusten och lades N-vart. Vid middagstiden tilltog stormen till orkan. Kl 2 e.m. träffades fartyget plötsligen av ett förfärligt brotthav, som bortslog styrbords stöttor och skansklädnad från backen till storröstet, samt sönderbräckte båtarna och en del av vattenfaten. Genom räckets och stöttornas instående fläktes lovarts vant så mycket, att fockmasten under de ovanligt svåra hivningarna slängdes, från och till samt största fara var för handen, att röstbultarna skulle uppfläkta berghultet, varigenom fartyget ovillkorligen sjunkit. I följd härav såg man sig nödsagad att bortkapa förmasten med vidhängande rigg, som i fallet medtog stormärsstången jämte klyvarbommen. Sedan havet efter sitt förfärliga utbrott saktat sig på en stund, begynte man genast att medelst mellanlägg och påspikade bräder täta hålen efter de avslagna stöttorna med den lyckliga påföljd, att fartyget med möda, kunde hållas läns. Fartyget var nu att betrakta såsom vrak, utan minsta manöver och låg vid olyckstillfället N- över, vilken ställning det på intet sätt ville ändra, utan stöttning med segel, tagande över sig de förfärligaste sjöar. I denna belägenhet befann sig ”Danube” till den 23/3 på e.m då skonerten ”Anna Maria” (H. Esbjörnsson) kom under och sökte bringa hjälp, men i avseende till svår sjögång kunde ingen komma från skeppet förrän den 24/3 på morgonen, då, sedan vädret och sjögången något saktat sig, skonerten återkom och hämtade besättningen ombord. Skeppet lämnades nu åt sitt öde på pos. 57 grader 12’ N Br och 5 grader 53’ O.L Besättningen blev den 28/3 kl 10 fm. landsatta i Lysekil. Den 24/3 upptäcktes vraket kl 5 em av ett holländskt fiskefartyg ”Noordzee” varifrån mot midnatten 4 man lyckades med båt komma ombord på ”D”, som den 25/3 kl ½ 3 fm togs på släp medelst en tross, vilken fördes från ”Danube” till ”Noordzee”. Vid middagstid utfördes ytterligare en svårare tross, varefter bogseringen fortsattes. Mot aftonen bräcktes den först utfästa trossen. Den 26/3 ankom ett annat fiskefartyg ”Noordover”, som därefter deltog i bogseringen mot betingad andel av 1/3 av blivande bärgarlön. Ävensom 4 man från ”Noordover” den 27/3 sattes ombord på ”Danube”, vars storstång. Den 28/3 måste, för masten lättande nedkapas. Bogseringen fortsattes sålunda, varunder skeppet hölls läns ehuru det ej kunde hindras att vatten vid överspolningar nedkom genom hålen efter de avbräckta stöttorna. Den 4/4 antogs en ångbåt som med 500 floriner insläpade skeppet till Helleoetsluis (?) där detsamma på morgonen den 5/5 anlände.
Sämre gick det 1875 då den den 28 september hon förliste Danube vid Skotarne. Alla ombord omkom.

Anm.: HelleVoetsluis är en kommun i provinsen Zuid-Holland i Nederländerna..--- Wikipedia: North Shields (or locally just Shields) is a town on the north bank of the River Tyne, in the metropolitan borough of North Tyneside, in North East England. It is located eight miles (13 km)east of Newcastle upon Tyne.

Alexandra

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonerten Alexandra byggdes på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästaren Kierkegaard. Hon sjösattes den 26 juni 1845 för räkning James Dickson & Co. 1855 sålde Dickson henne till ett partrederi i Göteborg. Dispaschören: 21/1 1861 Skonerten Alexandra (befälhavare C.M. Jansson) hade efter att i Hartlepool ha intagit last av 8 ¼ keelstenkol den 1/10 1860 afseglat. Hade den 2/10 gott väder men den 3/10 fick en hård kultje från WSW med disig luft, därför fartyget fört dubbelrevade märssegel, men haft övriga segel fastgjorda. På morgonen och fm. hade blåsten tilltagit till storm med hög brytande, därunder en brottsjö gått över fartyget samt bräckt fyra stöttor om styrbord, akter om stormasten, sönderslagit storbåten som förskjutit sig, även som brädgångarna och bastingeringen på babords sida. Då sjöns häftighet och beständiga överhalningar hindrat båtens fastgörande och man befarat att den skulle av sjön vräkas mot och sönderslå lästöttor, hade man, till förekommande av större olyckor och således till räddning av skepp och last beslutat att ytterligare sönderslå båten och kasta densamma överbord. På e.m. söndag hade en sjö bräckt och förstört i rundhuset, varigenom rodret blivit oklart, så att man blivit tvungna att ögonblickligen sönderslå rundgodset och kasta detsamma överbord. Då sjön på em. blivit så svår, att man icke längre kunnat länsa undan densamma, hade kapten Jansson nödgats lägga bi för styrbords halsar och då man därvid fruktat att master och rår i den svåra stormen och genom fartygets sättningar skola gå överbord, samt stormens häftighet hindrat något av folket att gå till väders för att klara märsseglet från rån, hade man till förekommande av någon olycka och således kastat loss märssegelskoten, för att på det sättet bli kvitt seglet, vilket dock genast gått i stycken, storseglet, gaffelfocken, slagfocken, förstängstagseglet och bramseglet, som alla voro fastgjorda, hade och genom det överbrytande vattnet och den långvariga stormen blivit mer och mindre sönderslitna och skamfilade. Kl 7 e.m. s.d hade en störtsjö avbräckt och fört överbord lästöttor samt lästången och brädgångarna om styrbord och spräckt skandäcket samt vidare tagit överbord kabyssen, kättingkistan, 2 vattenfat och div. mindre persedlar. Vid samma tillfälle hade lasten förskjutit sig åt lä så att fartyget som stått över halva däcket. En del löpande gods hade måst kapas för att begagnas till surrning för sådant som slagits loss, och hade en del av ornamenterna i akterseglen sönderslagits. Påföljande dag, då vinden fortfarande varit WNW och stormen något avtagande, hade man huggit hål på akterskottet för att inkomma i rummet och lämpa fartyget rätt. Kl 10 fm. då detsamma varit nära rätt på kölen, hade vid pumparnas undersökning befunnits 16 tum vatten i fartyget, som dock länspumpats, och hade man märkt att flera förhydningsbräder varit borta eller fläkta. På em. k l 12 hade man tillsett stagfocken och hållit undan vinden men snart åter nödgats lägga bi SW-vart, till kl 9 e.m. då man med något avtagande NW vind tillsatt revad fock och hållit av NO, därunder man pumpat varje timme. Den 5/10, då vinden var W-lig men jämn kultje och svår sjö hade segel tillsatts efter omständigheterna, samt fartyget blivit länspumpat varannan timme, men i övrigt inget förrän den 8/10, då man vid Vinga erhållit lots och fartyget bragts till ankar på Göteborgs ström Chance (Nilsson). Anm.: Hartlepool = nordöstra England. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonerten Alexandra (C.M. Jansson) avseglade den 25/10 1866 från Ostende samt passerade Skagen den 31/10, samma dag på em. kl 5.30 från sikte av Vinga fyrar man med lantärna signalerat efter lots, men då sådan ej utkommit och vinden blåst hårt på land, så att man ej kunnat hålla sjön utan att riskera fartyg och liv, nödgades man gå in utan lots, att man då därefter kommit i närheten av Böttö, vinden skralnat och stillnat därvid man försökt vända, men emedan strömmen varit stark N-lig hade fartyget vägrat i vändningen, att man ej kunnat ankra emedan fartyget i så fall genast med aktern tagit grund och man önskat akta (?) rodret, hade fartyget drivit med sidan mot klipporna, men därpå svängt runt med bogen W-vart och börjat hugga med aktern, med den påföljd att rodret huggit från tapparna, varefter fartyget blivit stående fast på västra sidan av Böttö alltsedan seglen blivit uppgigade och båten utsatt bud genast sändes till Göteborg. Efter ångfartyg, därefter kl 10.30 em då vinden gått till NO, man genom tillsatta segel lyckats få fartyget flott, då man oaktat ock kapat bortrodret som trängt på sned och hindrat fartyget att styra, även efter ångbåt, samt att påföljande morgon fartyget av en ankommen ångbåt blivit inbogserat till barlastkajen. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------- Men år 1872 var det slut med Alexandra. Den 4 mars strandade hon utanför Hirtshal under stark dimma och blev efter det att besättnignen övergivit henne, till vrak. Besättningen

Barkskeppet Montrose

---------------------------------------------------------------------------------------------------- Barksskeppet Montrose byggdes för räkning James Dickson & Co på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel unde rledning av skeppsbyggmästaren Jensen. 1857 sålde Dickson henne till handelsbolaget J G Grönwall & Co i Göteborg. Sommaren 1876 köptes hon av Göteborgs Rederi AB i Göteborg. Härunder ett utdrag ur hennes resor, inte så väldigt dramatiskt, men en liten glimt av hur det kunde gå, och aldrig tidigare publicerat Det är Håkan Ottosson som har rotat i dispaschör-papper i Göteborg. Skeppet Montrose (befälhavare Carl A Wiman) avseglade den 13/9 1871 från Svartvik med plankor. På morgonen den 16/9 under W-wind hade man fått se en grön lanterna från ett fartyg i lä. Som man legat för styrbords halsar, hade man hållit tätt bidevind, i hopp att det får babords halsar kommande fartyget skulle giva akt på skeppet ”Montroses” lanternor och hålla utav. På så sätt hade fartygen närmat sig varandra allt mer och mer, till dess en sammanstötning varit oundviklig. Man hade då lättat uti lä akterbrassarna för att minska farten, men oaktat gjorda bemödanden hade den främmande seglaren törnat emot ”Montroses” förstäv om babord, därvid ”Montroses” klyvarbom och förmärsstången bräckts, varefter nämnda seglare sackat akterut på babords sida, samt krossat alla tre rösten, sönderrivet bredfocken och storseglet, avbräckt bultar samt avslitit och skamfilat en del löpande gods. Sedan fartygen kommit klara från varandra, hade man tillsatt tjänliga segel och sedan fortsattes till den 17/9 på morgonen, då utkiken sett en seglare rätt förut utan lantärna men något längre fram hade en röd lanterna blivit varskodd, som ”Montrose” då legat för styrbords halsar och dess båda lanternor varit brinnande, samt det mötande fartyget varit helt nära, hade man ej kunnat hålla utav, till följd härav en sammanstötning ögonblickligen skett, med den påföljd att på ”Montrose” förstäven krossats, fasta backen upplyfts, flera bordläggningsplankor skräckt från stäven på båda sidor, styrbords kranbalk och ankare bortslitits, kättingen avbräckts i klyset, under förmärsrån och fockrån bräckts bogsprötet skadats, undre förmärsseglet och bredfocken sönderrivits, waterstag och bogstag sprungit samt en del tågvirke sönderslitits. Som resan härefter icke kunnat fortsättas till destinationsorten, hade man, sedan de krossade spillrorna blivit bortkastade, beslutat att söka nödhamn i Karlshamn, å, vars yttre redd man ankommit sistnämnda dag kl. 5 e.m. Av en ångare hade fartyget sedermera den 18/9 bogserats in till kofferdiredden, varest man ankrat.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------- 7/11 1891: Skeppet Montrose (befälhavare C.T. Nilsson) avseglade den 19/8 1891 från Långrör med splitved till London. Den 25/8 hade man passerat Drogden och den 26/8 hade fartyget i Kattegatt fått svår WSW storm med hög, överbrytande sjö. Sedan man den 28/8 jämväl hade haft svårt väder och hårda regnbyar och mycket hög överbrytande sjö, hade den 29/8 fartyget befunnits kränga så mycket åt babord, att man nödgats kasta en mindre del av däckslasten för att något räta fartyget och minska läsjöars inspolning. Den 1/9 hade fartyget ånyo fått storm från SW med hög, överbrytande sjö, som bortspolat en del av däckslasten. Den 2/9 hade stormen ökat till orkanartad och under förmärsseglet sönderslitits. Tidigt på morgonen hade fartyget förmärkts läcka mer än vanligt och oaktat ständig pumpning Fartyget icke kunnat länspumpas. Kl 6 f.m. hade vattnet i fartyget stigit till 4 fot samt, efter pumpningar fortsattes, kl 8 och 9 till 7 á 8 fot. Man hade då beslutat hålla av för vinden samt söka nödhamn. Då den överbrytande sjön kastat däckslasten i högar och blockerat pumparna, hade emellertid läckan tilltagit, så att kl 8 em. funnits 10 fot vatten i fartyget. Under natten hade vindpumpen varit i ovbruten gång och handpumparna så mycket besättningen orkat att arbeta. Den 3/9 kl 8 fm. hade man passerat Skagen och kl 10 fm. fått lots från Vinga, under vars ledning resan fortsättes till Göteborg. Vid Elfsborg hade antagits biträde av bogserbåt, som inbogserat fartyget till Göteborg, där det förtöjde vid Kustens varv.------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Montrose blev upphuggen 1892-93.

Bertil Haslum

Mycket klo------------------ lyssnande till alla.------------------------------------------------------ Mycket klok, lyssnande till alla.----------------------------------------------------------------- F.d. direktören i SCA Bertil Haslum, Sundsvall har avlidit 92 år gammal. Haslum hade många järn i elden, det som jag hade anledning att uppskatta var hans stora intresse för SCA:s och skogsindustrins historia. Vid några tillfällen hade jag förmånen prata med honom, senast i telefon för ett år sedan, och han var mycket angelägen att ha tid att svara på mina frågor. Jag uppskattade honom också för att han visade stor respekt för Ottossons och min frivilliga grundforskning om varvet på Svartvik. Det kändes skönt att någon visade uppskattning, och att det var just Haslum gjorde mig stolt. Vad gäller den lokala skogsindustrins historia kommer jag tyvärr inte på någon som nu skulle kunna överta Haslums utmärkt utförda roll, men hoppas att jag misstar mig.

Foton efterlyses

--------------------------------------------------------------------------------------------------------- Det skulle vara intressant att här i bloggen kunna visa bilder på gamla svartvikare. T.ex. sådana som är släkt med de första svartvikarna, alltså de som jobbade på lastageplatsen/varvet omkring 1830-talet. Men även de som kom senare till Svartvik. Har du något så ring mig, 070 5090046. Själv har jag förgäves sökt foto på min pappas farfar som bl.a. på något sätt deltog i strejken 1879.---Betydligt tråkigare är dock att jag inte kunnat utröna födelseorten för en av de första personerna som bosatte sig på Svartvik, nämligen min farfars farfars . En del pekar på Jämtland, något annat pekar på Göteborg. Min telefon är öppen dygnet runt för den som hittar Mårten Östlund i någon kyrkbok. Av beskrivningar av utseendet att döma var min pappas farfar av vallonsläkt; utseendet på foton av min farfar kan också vara någon slags bekräftelse. Men vad skulle vallonen Mårten i Jämtland att göra?