--------------------------------------------------------------------
Som bl.a. framgår i min skrift ”Lite om mycket” var Nils Christian
Kierkegaard en av de tre skeppsbyggmästarna som verkade på varvet i Svartvik.
Kierkegaard var född 1817 i Horsens på Jylland. År 1840 kom Kierkegaard till Svartvik, och han hade då strax före flyttat från Danmark. Sannolikhet (bevis saknas) var det Dicksons som hade bett honom komma för att hjälpa till på det nästan helt nya varvet i Svartvik.
Det är mycket troligt att den skicklige Kierkegaard utbildade sig på örlogsvarvet (om det nu var detsamma som "amiralitetsvarvet") i Köpenhamn innan han flyttade till Sverige.
Den förmodan, mitt stora intresse för Svartviksvarvets folk och mitt, sedan lång tid stora intresse för Danmark och Köpenhamn i synnerhet, gjorde att jag blev nyfiken på nämnda varv. Rent faktamässigt hittade jag vad jag sökte i ”Den store danske encyklopaedi”.
Kanske någon annan är intresserad; om inte är det ju bara att hoppa över detta inlägg.
Så här kan man bl.a. läsa i boken (sidan 566-567), samtidigt som det blir en övning i vårt grannlands språk:
”Holmen, tidligere orlogsvaerft og flådebase i Köbenhavn anlagt i 1690 til supplement og aflastning af flådens gamle vaerft, Bremerholm, der siden blev kaldt Gammelholm. Holmen blev anlagt ved opfyldning på det lavvandede område inden for den i 1680'erne byggede nordlige forlaengelse af Christianshavns vold. Opfyldningsmaterialet feemkom isaer gennem den konstante opmudring af havnen, og i löbet af de folgende par århundreder blev det til fem öer: Nordligast den äldste Nyholm, syd herfor Doköen og Frederiksholm og sydligst Arsenalöen og Christiansholm, der blev solgt fra flådebasen i 1866.
Inden for Nyholm lå flådens skibe i Flådens Leje, et område, som var adskilt fra den övrige havn ved flydespaerringer og broer. På selve Nyholm anlagdes byggebeddinger, hvor så godt som alle flådens större skibe blev bygget mellan 1692 (orlogsskibet Dannebroge) og 1918 (artilleriskibet Niels Juel). I 1920'erne flyttedes skibsbyggeriet til Doköen, hvorved vaerftsfunktionerne blev samlet omkring den ellerede i 1858 byggede tördok....
Gennem et par hundrede år var Holmen landets störste arbeidsplads, og flådens anlaeg (Gammelholm, Holmen, Gamle Dok og Nyboder) optog hen imod en tredjedel af byens areal inden for voldene. Efter Gammelholms slöjfning i 1859 var Holmen Danmarks eneste egentlige flådebase, indtil der i 1950'erne blev bygget flådestationer i Frederikshavn og Korsör. I begyndelsen af 1990'erne har Sövaernet römmet det meste af Holmen, det efterhånden vil blive anvendt till center for kunstneriske uddannelser. Samt till erhvervs- og boligbyggeri og rekreative områder. Den tilbagevaerende militaere del har status af marinestation.
To gange har Holmen vaeret skueplads for större historiske begivenheder: i oktober 1807, da englaenderne bortförte alle flådens skibe, ödelagde et par nybygningar på stabelen og tömte magasinerne for alt. Och 29.8 1943, da flåden efter ordre fra viceamiral A H Vedel saenkede sig selv for ikke at falde i tyskernes haender...
Holmen rummer en lang raekke bygninger af arkitektonisk og kulturhistorisk vaerdi...”
Jag har per brev varit i kontakt med några museum/arkiv i Danmark, men det blir alltför dyrt att få fram uppgifter den vägen. Bilden visar ett av svaren jag har fått (klivka på det om du vill läsa det). Om möjlighet ges till en resa till Köpenhamn (just nu billigt med X2000 = 130:- kronor [!] T&R Sundsvall-Malmö, men det passar sig inte just nu) kunde kanske "gåtan" Kierkegaard/Örlogsvarvet lösas. Om inte någon kan lämna mig uppgifter dessförinnan (e-post-adress ovan).
