.

.
Ovan Svartviks sulfitfabrik - nu borta .

7 nov. 2009

Apropå Svartvik före varvstiden

----------------------------------------------------------------------------------------------------------- Då jag "städade" en av mina pärmar (alla måste städas) hittade jag en kopia, ett A4-ark som kommit på avvägar, där det står: "Lastageplatsen Svartvik, omkring 8 km från Sundsvall, belägen vid Ljungans mynning tillkom på statligt initiativ 1820, och erhöll genom Kungl. brev den 18 september 1821 förmånen som "tillåten inloppsort" där tullbehandling och utklarering av fartyg till utrikes ort fick ske, ett privilegium som i princip endast tillkom stapelstad. Då James Dickson & Co 1831 eller 1832 från statsverket förvärvade Svartvik medföljde tydligen nämnda privilegioum i köpet...". Kanske källan är "så enkel" som Perola Nordbergs "Ljunganbok" ? Problemet är att jag inte är 100% säker vem som har skrivit detta. Arket avslutas "Författaren har genom åren, på förekommande lediga stunder, försökt sig på det intressanta detektivarbete som en sådan undersökning innebär, och vill i det följande, ur det sålunda insamlade, rätt vidlyftiga materialet, presentera en sammanställning av fakta angående en detalj av företagets aktivitetsarsenasl, nämligen skeppsbyggeriet, och i anslutning därtill några data rörande de från det egna varvet i Svartvik stapelavlupna fartygen.". Språket, fint som alltid, och fortsättningen av arket tyder på att jag till 90% misstänker att det är den fantastiske "detektiven" James Iwan . A. Dickson (på bilden vid porträtt av James Roberson D.) som har skrivit det som står på mitt A4-ark. 100% säker kommer jag dock vara efter mitt nästa, som jag hoppas snarliga Göteborgsbesök. Att J I A Dickson enbart skulle ha förlitat sig på Nordbergs bok har jag svårt att tro. PS att det byggdes båtar på Svartvik före varvstiden finns det uppgifter om. Båtar att användas för transporter under rensningsarbetet på Ljungan. Uppgifter som tål att granskas. Kanske vi vet mer efter idag (se föregående inlägg)?