.

.
Ovan Svartviks sulfitfabrik - nu borta .

9 okt. 2011

Niels Christian Kierkegaard

Trenden håller sig vid liv: förutom offentliga arkiv och Håkan Ottosson i Stockholmstrakten är det mest från släkten Dickson respektive Kierkegaard som jag har fått det bästa biståndet i min forskning om Svartvik och dess varv. En svårighet som jag inte kan förklara har bl.a. varit att få låna fotografier från boende på Svartvik under de senaste decennierna.
Jag har helt nyligen mycket tacknämligt fått brev inkl ett tre bilder (publicerade här) från Anders K. vars förfader var högintressante skeppsbyggmästaren på Svartviksvarvet Niels Christian Kierkegaard:

Niclas Beckmans fartyg "Sverige"
(se artikel nedan) i "storm i
Engelska kanalen". Målad
1841 på uppdrag av Beckman

Utdrag ur beskrivning av min farfars far, Kristian Kierkegaard.
Kristian hade säkert hjälp av ett ordentligt startkapital. Detta leder till sannsagan om de Dicksonska gåvo breven.
Efter Napoleon-krigens slut skedde stora ekonomiska omvälvningar. År 1819 gjorde Robert Dickson Sr konkurs och därvid avskrevs en skuld på 18.500 riksdaler till kommersrådet N. Björnberg. Dicksönerna redde snart upp sina affärer och blev så småningom mycket förmögna. Robert Dickson gottgjorde senare större delen av dem som förlorat på hans konkurs, och på sin dödsbädd anmodade han sina söner att kompensera återstående "moraliska" fordringsägare, bl.a. Björnberg.


Bilder av Niels Chriatian Kierkegaard
 är sällsynta, eller iaf ytterst svåra
att hitta.Därför värdesätter jag denna
bild - föreställande honom
som ung -
särskilt högt.





Kommersrådet Björkman var morfar till Jeanna Kierkegaard. Dicksons söner överlämnade den 31/12 1860 ett gåvobrev på 30.000 riksdaler Riksmynt till Krisitian och Emma ( 2 x 15.000). Föräldrarna Niels Christian Kierkegaard och Jeanna skulle dock lyfta avkastningen under sin livstid. Dessutom överlämnade James Dickson den 1/11 1867 för egen del ytterligare ett gåvobrev på 12.000 Rrd till Kristian och Emma med samma förbehåll beträffande avkastningen.
Den Dicksonska donationen sköttes av Hugo Hamilton på Boo som förmyndare. Sedan Jeanna avlidit den 1/1 1900, hävdes förmyndarskapet av Göteborgs rådhusrätt den 31/1 1901, dvs Kristian och Emma kunde därefter fritt disponera kapitalet. Man kan spåra donationen när Nils K köpte Ekebergs Gård 1904. Köpet finansierades delvis med ett lån från Emma.


Niclas Beckman


Släktbakgrund och Göteborg
Intressant och skrivet av en person med tydligen  stor allmän kunskap i skilda ämnen:  Anders Kierkegaards far Christer K. Här ordagrant återgivet:
Att läsa igenom släktregistret över familjen Beckman från Göteborg är mycket
tankeväckande, trots frånvaron av några detaljer om de angivna individernas liv. Niels Christian K. blev genom sitt giftermål med Jeanna Beckman släkt med en stor del av Göteborgs-societén. Det är ganska nöjsamt att spåra familjestrategier i alla korsande ingiften mellan de kända familjerna Beckman, Björnberg, Carras, Bagge, Dickson etc. Vi vet inte hur N.C.K. sammanfördes med Jeanna. man kan ana sammanhang i släktregistret. Hon var en av sju systrar och 29 år, när hon gifte sig 1843 med den lovande skeppsbyggaren, men relativt obemedlade och tre år yngre danske imigranten N.C.K.
Baron C.D. Hamilton på Boo (1766-1848) var gift med en faster till Jeanna. Två av Jeannas systrar var efter varandra gifta med hovkamrer Lundberg, som bodde på Iboholm (arrendegård under Boo).
Jeannas kusin Eleonora Bagge (1795-1857) var gift med James Dickson Sr (1784-1855), den som inför sin död uppmanade sina söner att återbetala en - visserligen genom konkurs avskriven - skuld till kommerserådet Björnberg, d v s Jeannas morfar. De s k Dicksonska gåvobreven (mer om dem senare) hade alltså också en bakgrund i blodsband.
Kristian K. föddes 1845, när fadern tjänstgjorde på Svartviks varv utanför Sundsvall. Familjen flyttade redan 1949 till Göteborg, där fadern blev skeppsbyggmästare vid Gamla Varvet. De bodde på varvsområdet. Närmaste grannar var bl a disponenten för varvet G.D. Kennedy. Dennes son Douglas Kennedy var barndomsvän till krstian. (Douglas Kennedy blev sedemera en mycket framgångsrik affärsman och en av grundarna till rederiet Transatlantic. Mer om Douglas K. senare). Kristians syster Emma föddes i Göteborg starx efter flyttningen 1849.
Vi vet egentligen ingenting om Kristians barndom och skolgång fram till 1861. Vi kan däremot spekulera litet om den miljö där han växte upp. De flesta av oss anser nog vår tid, d v s 1900-talet vara exempelöst i fråga om teknisk utveckling och förändringar. Men man kan lätt föreställa sig att den generation som levde i Göteborg i mitten av 1800-talet ansåg sig uppleva en tid av sjudande utveckling.
Deras föräldrageneration hade upplevt den franska revolutionen och Napoleonkrigen, som vände upp och ner på Europas sociala och ekonomiska system, statsgränser och mycket annat. Industrialiseringen av Västeuropa hade börjat. På haven rådde Pax Britannica som möjliggjorde kommersiell sjöfart överallt. I Sverige blev Göta kanal färdig på 1830-talet. På 1850- och 60-talen
pågick byggandet av våra järnvägar för fullt. Ångbåtar började komma i bruk, i första hand på kortare sträckor, t ex Göta kanal där deras oberoende av vindriktningen kunde uppväga segelfartygens obegränsade aktionsradie. telegraflinjer byggdes. Postväsendet förbättrades och frimärken infördes e t c.
Det verkar som om Niels Christian K. ritade och byggde så många fartyg han hann med under 1850- och början av 60-talet. Barnen Kristian och Emma växte upp utan påfallande ekonomiska bekymmer. Familjen höll tydligen fortlöpande kontakt med släkten i Danmark: Kierkegaard och Kieldsen i Horsens, Thomsens och Hertels i Köpenhamn e t c.
För Kristian måste det ha varit stimulerande att leva som pojke i ett skeppsvarv som byggde och reparerade råseglare. När den tidens skepp kom hem efter transoceana resor, kölhalades de, d v s efter total tömning av last och ballast drog man omkull fartyget på stranden av älven. Man kunde då komma åt skrovets ena sida och byta kopparförhydringen på undervattenskroppen (vilken skyddade mot havstulpaner och röta). Sedan vände man fartyget och tog andra sidan (Nils K. berättade för mig att han sett sådan kölhalning när han besökte Göteborg som pojke på 1880-talet).
Om Kristians barndom i Göteborg vet vi ingenting. Jag har inte funnit några uppgifter om hans skolgång.
En episod har han själv noterat, som hänger samman med yachten Aurora Borealis. N.C.K. byggde henne vintern 1852-53, beställd av hans svåger Niclas Beckman. Denne hade försökt erövra America's cup 1852 med yachten Sverige, som byggdes i Stockholm av intressenter där. Nu företrädde han ett Göteborgs-konsortium (troligen bestående av Carnegie m fl eftersom Niclas Beckman rimligen inte kan ha haft råd med ett sådant bygge själv). Vid kappseglingar i England sommaren 1853 lyckades han i en tävling utanför Hull vinna en "the Queen's 100 guinas cup", en horibel silverpjäs i den tidens smak.
En artikel i Göteborgs Handels & Sjöfartstidning i september 1853 skildrar bl a hur Niclas Beckman efter återkomsten från England gick till Köpenhamn. Han fick där äran att ta med den danske kungen och hans (morganatiska) gemål grevinnan Danner på en segeltur i Öresund. Kristian har efter artikeln noterat att han som åttaåring var med på den turen.
Nästa notering om Kristian (arkivet EBG) är att han den 12 juli 1861 skrevs in på Sjömanshuset i Göteborg som jungman i kapten B. Hjärnes besättning i briggen Robert Dickson.
Om motiven att sända Kristian till sjöss kan man bara spekulera. med tanke på den miljö familjen Kierkegaard levde i, vore det ganska naturligt att placera en livlig yngling i puberteten hos en betrodd sjökapten för vidare fostran.


Vi tackar Anders K. för de intressanta bidragen

Min (Stig) anm.: "--- Niels Christian Kierkegaard äktade 1844 Jeanna Cathrina Beckamn (1814-1900)---". 1843 eller 1844?