.

.
Ovan Svartviks sulfitfabrik - nu borta .

20 okt. 2009

Bo Hjärne

---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Bo Hjärnes (själv stavade han sitt namn Boo) "förenklade" stamtavla.
Copyright S Östlund (c) 2009. Bo Hjärne (1809-1869) var alltså nestorn bland befähavarna på James Dickson & Co:s fartyg, inte minst nestorn bland befälhavarna på de Svartviksbyggda fartygen. Jag tror att denna stympade stamtavlan inte innehåller något fel, men ta den ändå med en nypa salt (bara ytterst liten nypa behövs), och meddela ev. fel. Historieprofessorn Harald Hjärne.
Bo Hjärnes släkt är synnerligen intressant och innehåller personer som lätt fångar mitt intresse och avleder mig från huvudpersonen sjökapten Bo Hjärne. Just nu uppehåller jag mig med Bo Hjärnes brorson historieprofessorn, tillika f.d. ledamoten i Svenska Akademien (stol #10) Harald Hjärne. En fantastisk intressant och till synes oerhört lärd person.
Norrtullsgatan.
Och för någon vecka sedan tittade jag in på Kungliga Biblioteket och vad hittar jag inte där om inte en teatertidning vars chefsredaktör var Bo Gustaf Hjärnes sonson Bo Gustaf (hans far var Gustaf Hjalmar Mortimer som f.ö. var sjökapten). Denne Bo Gustaf gifte sig 1895 med Emy Elisabet Henrietta Carlström, född i Göteborg 1874, och avliden i 1896. År 1899 gifte sig Bo Gustaf en andra gång, nu med författarinnan Vera von Kraemer, vars styvfar var den socialdemokratiske ledaren Hjalmar Branting. Vera von Kraemer och Henry von Kraemer , var barn till Hjalmar Brantings fru Anna , i hennes tidigare äktenskap med löjtnanten Gustav von Kraemer. Om detta, och något om sin make Bo Gustaf, har Vera von Kraemer skrivit i sin bok "Brantings på Norrtullsgatan" utgiven i Stockholm 1939 (Bonniers). Polacks dotter.
Detta är bara ett par exempel på Bo Hjärnes intressanta släktingar, som gjort att en amatör och novis i forskarbranchen som jag, och nyfiken på allt, lätt hamnar på sidospår, och tappar koncentrationen på i detta fall Bo Hjärne, nestorn bland befälhavarna på de Svartviksbyggda fartygen.
Ett annat exempel på en Hjärnesläkting som fångat mitt intresse är Carl Hjärne, född 1729 och Bo Hjärnes farfar som på Holm i Överlännäs socken i mitt län år 1765 gifte sig med Hedvig Catarina Clason, född 1741 och dotter till bruksägaren Jacob Clason och Margareta Elisabet Polack, dotter till
den kände "Sundsvallskungen" Polack.
Läkaren Urban Hjärne.
Ytterligare ett exempel på Hjärnesläktingar som "hindrar" mitt s.k. forskande om enbart sjökapten Bo Hjärne är naturligtvis Urban Hjärne (1641-1724), bl.a. känd för sitt agerande under häxpaniken och om vilket det sägs att det var han som fick stopp på den.
Författaren Jan Guillou skriver emellertid på Piratförlagets blogg när han kommentar sin bok ”Häxornas försvarare” på Piratförlagets blogg: Dessutom visade det sig att den person jag föreställt mig som berättelsens centrum, läkaren Urban Hjärne, visserligen gick till historien som den man som med hjälp av förnuft och logik fick stopp på häxpaniken. Men det var inte sant, både han själv och senare en släkting som skrev ”Äreminne över ätten Hjärne” hade avsevärt förskönat hans insatser. Historiens hjältar visade sig i stället vara rätt många, men bortglömda i skuggan av Hjärne.
Erlandus Jonae Hiaerne. Så här skriver Tor Carpelan i "Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna", utgiven i Helsingfors 1958:
"Släktens påstådda samband med den medeltida norsk-svenska frälseätten av samma namn har visat sig vara en fiktion. I själva verket kan man spåra den till Värmland och endast till början av 1600-talet. Den adlades 3.1 1689 och fortlever ännu talrikt i Sverige. Erlandus Jonae Hiaerne född på Fröbol i Älgå socken (Värmland) 28.9 1596. Kyrkoherde i Skvorits 1641, i Kattila 1644, båda i Ingermanland. Kyrkoherde i staden Nyen (nuvarande Petersburg) samt prost över Nöteborgska kretsen, varest han 1648 förestod både svenska, finska och tyska församlingar. Död 5.2 1654. Gift 1) med Barbara Dobbin 2) 1639 med Christina Schmidt, död 1682, dotter till Tomas Hansson Schmidt och Margareta Wolfsdotter Gemünder.".
Anm.: Bl.a. i "Den introducerade Svenska Adelns Ättartavlor" (Stockholm 1927) kan man läsa om sambandet med "den medeltida norsk-svenska frälseätten".

Kuriosa är det väl. Om jag går neråt i Hjärnes stamtavla hittar jag rätt snart ett par olika "Östlund" ingifta med Hjärnesläktingar. T.ex. Sjökapten Bo Hjärnes bror Christian Fredriks sonsonson boende i Stockholmstrakten, är gift med en kvinna född Östlund 1943. Även om jag har släkt som har fött fram relativt många Östlundare i Stockholm, kan jag inte tro att detta är en avlägsen släkt. Men nog hajade jag till när jag såg namnet Östlund (och det andra namnet Östlund), och naturligtvis bör en koll göras.

Rättelse. Bo Hjärnes son Carl Bror Ferdinands födelseår skall vara 1833 (fel i stamtavlan). Många hårda resor. Bo Hjärne gjorde inalles 39 sjöresor, varav 34 som fartygschef. 16 av dessa resor krävde en bortavaro från hem och familj om mer än ett år. Som befälhavare på Svartviksbyggda ”Svartvik” tjänstgjorde han under 10 år, och gjorde då 12 långa resor . På Svartviksbyggda ”Cecilia” tjänstgjorde han under 5 år och och det blev 5 långa resor, och på Svartviksbyggda ”Robert Dickson tjänstgjorde han under 9 år varvid det blev 9 långa resor. Bo Hjärne, en Sjöman med stort S, gick i land för gott den 12 januari 1865. - Rätta mig om jag har fel -