Båtologen billigt

Jag säljer kompletta årgångar av tidskriften Båtologen. Årgångar 1984, 1985, 1993, 1994, 1995, 1996 (nr 1 saknas), 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002 (nr 3 SAKNAS), 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008 och 2009.  Alla i mycket fint skick. Allt för reapriset 200:- kr. Finns i Sundsvall.
Telefon 070 5090046
PS senast måndagen den 8 april då tidskrifterna ämnas kastas i sopbingen.

Här har jag lagt in min farfars farfar (Mårten) , min farfars far (Nils) , min farfar (Ferdinand) och min far (Tage) i Svartvikshistorien. Något kladdigt och kanske med ett innehåll som inte är av intresse för "utomstående" men jag vill gärna spara det i bloggen och makulera originalet som jag hittade i en av mina pärmar som är utsatt för rensning. Hur som helst, upptäcks fel är jag naturligtvis tacksam att bli meddelad.

DM i slalom

Klipp uir en sundsvallstidning. Det handlar om DM i slalom i sundsvallsbacken. Året är omkring 1950. Exakt årtal?

För exakt 60 år sedan - det år då Axel Enström fyllde 60 år

Från en av mina "dagböcker" (klicka på bilden för bättre läsbarhet):

Sundsvalls Posten den 30/12 1953: "Berusad greps i Kvissleby misstänkt för dödskörningen då 60-årige arbetaren Otto Nyman fick sätta livet till".
Anm.: Nyman bodde på Hemmanet, i huset strax nedanför fiket "Bellas".

Sundsvalls Posten den 3/11 1953: "Vigsel i Svartviks prästgård mellan telefonvakten Bernt Gustaf Sjöberg och Barbro Marianne Norberg, båda från Svartvik. Vigselförrättare komminister E Hellsvik.".





Att Alice Babs sjöng "Swing it, magistern" på Juniskärsfesten kan vi vara säkra på (låten kom 1940)

 

 

Att detta urklipp inte kommit med tidigare i denna blogg
skulle förvåna. Jag brukar nämligen ta alla möjliga och omöjligachanser som finns
för att skryta att jag har varit ishockeymålvakt ("ishockeymålvakt")  en gång i tiden
(som 15-åring). Av denna match minns jag f.ö. särskilt att Kurt Backus slagskott
behövde jag inte frukta, däremot att han skulle kunna köra på mig.

Historien hur ishockeyplanen kom till kanske inte är så känd och bör berättas. Det började så smått med att några intresserade med Magnus Eidem i spetsen lät bygga en sarg runt herrgårdens tennisbana. Intresset för sporten växte och slutade med att med god hjälp från "bolage" kunde en  plan med riktig sarg upprättas i närheten. Magnus var f.ö. en av spelarna i Svartvik, även om han tydligen inte deltog i matchen enligt ovan.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning av den 31/10 1842

När jag bodde i Göteborg ägnade jag f.ö. 50% av min vakna tid
till att läsa (plöja igenom) den legendariska tidningen
Göteborgs- Sjöfarts- och Handelstidning
känns det som. Men inget att ångra,tvärtom.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning av den 22/10 1842

Svartvik segrade

Socialdemokratiska Ungdomsklubben i Svartvik (1941)

Här behövs tillägg och ev. rättelser:
Anm.: Motståndet på Svartvik mot nazisterna var öppet och genuint. Var det någon som mot förmodan sympatiserade med nazisterna var det bäst (nödvändigt) att hålla tyst med detta.
Milton som omnämns i protokollet ovan var även en stabil spelare i Svartviks fruktade fotbollslag. Hjort som omnämns må ha varit Sven Hjort, ett fartfenomen i slalombacken på Hemmanet som det gällde att se upp med. Ingrid Hörnfeldt må vara en kusin till Åke, och boende i gården ovanför Åke och hans familjs gård invid skolan. Namnet på den tillfällige sekreteraren Helge Lindfors känner jag igen, men inget mer. Namnet Doris Karlsson känner jag däremot inte igen.

Operation pärmrensning. Detta är fotograferat av en s.k. overhead vilken nu hamnar i papperskorgen. Knappast att den här kladdiga kopian är till nytta för någon men jag lägger in den i bloggen ändå...man vet aldrig.

 

Man vet aldrig, kanske någon av bloggläsarna finner detta intressant.

Jag påminner om att denna blogg är en viktig del i "Operation pärmrensning" (därför ingen systematik bland inläggen)

 

Sveriges Firmor och män inom handel, industri och konst. Redigerad af Arvid Ahnfelt, R. Almqvist och J. Wiksell's Boktryckeri, Upsala 1886

Denna blogg får allt fler läsare. Detta känns mycket bra.

Ännu bättre skulle det kännas om jag fick fler bidrag ; det kan gälla familjeberättelser, foton (som jag skickar tillbaka efter att ha varit mycket rädd om dem) , ja vad som helst som mycket eller litet är Svartviksrelaterat.
Adress: stig.ostlund/snabel-a/ hotmail.com. Telefon: 070-5090046 eller ("motionsmobilen") 070-5090023.

Dickson

 

 

 

 

 

 

Sågen på Svartvik

Övre raden: 4e från vänster: Helmer Eriksson och 6e från vänster: Paul Eriksson.
Nedre raden 7e från vänster: Frits Uppling.
Fråga har ställts tidigare: vilka är de övriga?

Ibland kan diskusioner föras vad de två byggnaderna mellan nuvarande järnvägsviadukten och E4 kallades. Här en påminnelse:



Den övre, närmast viadukten kallades "Ungkarlsbaracken" och den så gott som rakt
nedanför och alldeles intill riksvägen kallades "Långvitsbynninga".
Muren vid "Långvitsbynninga" kan fortfarande ses.
Är det några av slalombackens belysningsstolpar
man skymtar på Nolbykullen? Så högt upp?

Brynolf Berglund, Bredäng, Stockholm, har avlidit en vecka före sin 83-årsdag.
Han var född och uppvuxen på Hemmanet, Svartvik.
Närmast anhöriga är sonen Thord med familj, syskonen Mindor och Monica med familjer. Brynolf bodde på sidan närmast Nolbykullen  ("Andrasidan" som vi runt fotbollsplanen sade).

Från inlägg med skolklasslistan i denna blogg av den 15/9 2010: "Brynolf G. Berglund 6/3, Karl Peter B., Grindbacken (målsman) ".

Svartviks skola, arbetsordning klass 7/1950-51

Min klass

Svartviks skola 1949-50, klass 6

Det var just år 1950 som ett riksdagsbeslut togs om 9-årig grundskola som på sikt ska ersätta folksskolan, högre folkskolan, fortsättningsskolan, kommunala mellanskolan och realskolan.

 

Min klass inför skolresa med buss till Stockholm.

Längst till vänster busschauffören, till höger om honom Leif H., nummer 3 från vänster Stig E., Pelle i keps (läraren) snett bakom Stig, längst fram till höger om Pelle står en glad Hasse P. och strax till höger om Hasse står jag i ny gabardinkostym, mellan Hasse och mig skymtar Berit E., längst fram till höger om mig står Margareta H. och snett bakom henne skymtar Maj E. till vänster och Astrid O. till höger, längst fram frasmför Astrid står Britt H. tjejen till höger om Britt kan vara Majbritt N. Den äldre gentlemannen till höger bakom Astrid vet jag nu inte alls vem det är.

DAGBLADET SUNDSVALL den 11 mars 2013

Skola. Två skolor i Njurunda är ute till försäljning. Totalt finns sju intressenter. På Svartviks skola har en anmält intresse.

Flera intressenter till nedlagda skolorna i Njurunda

Både Svartviks och Nylands skola i Njurunda ligger ute till försäljning.
Flera har visat intresse för fastigheterna och i dag hålls den första visningen.

Relaterat

Två skolor i Njurunda har lagts ned och finns ute till försäljning.
Det är Svartviks skola och Nylands skola det gäller och inför dagens första visning av fastigheterna finns flera intressenter.
– Vi har sex intresserade av Nylands skola och en intresserad på Svartviks skola, säger mäklare Ingela Lundgren Backlund och fortsätter:
– De som är intresserade av Svartviks skola verkar verkligen seriösa, med Nyland vet vi inte riktigt hur intresset ser ut bland de sex.
Dagbladet har tidigare skrivit om kampen, speciellt för Svartviks skola, där det startats en ekonomisk förening med syftet att lokalerna även fortsättningsvis ska användas som en skola.
En diskussion mellan föreningen och friskolan Heliås har resulterat i att en ansökan om skolverksamhet har skickats in till Skolverket.
Eldsjälen Johan Nylander som sitter i styrelsen för föreningen sa tidigare så här till Dagbladet:
– Jag hoppas att ingen annan intressent köper byggnaden, men det händer inte enbart på den här skolan. Vi har även ­tittat på att sätta upp moduler i ett område nära dagiset, så vi har en plan b.
I nuläget verkar det som att de är de enda intressenterna av skolan i Svartvik.

 

Klipp från kommunens hemsida:

INDUSTRIHISTORIA ÖVER GRÄNSERNA • VÄSTERNORRLAND • SATAKUNTA

Seminariedagar 24 – 25 april 2013, Sundsvalls Stadshus

Vi brukar, visar, förvaltar och vårdar våra industrihistoriska kulturmiljöer på en rad olika sätt. Historien från vårt industrisamhälle är också fortsatt synlig i forskning och på museer i olika aktiviteter. Hur går vi vidare med detta arbete och vilken roll spelar det industrihistoriska kulturarvet i samhället idag? Under dessa dagar vill vi ge exempel på olika verksamheter sprungna ur det industrihistoriska arvet, både i Satakunta i Finland och Västernorrland i Sverige. Allt från järnbruk, varvsindustri, sågverk, pappersindustri och bryggerirörelse. Vår förhoppning är att ge ökad kunskap kring vår gemensamma industrihistoria samt ge ökad inspiration till fortsatt arbete inom våra egna arbetsfält.
 Välkomna!

Onsdag 24 april
Plats: Fullmäktigesalen Stadshuset. Moderator: Niklas Cserhalmi/Arbetets Museum

08.30 Inregistrering, med fika och Mingel.
09.15 Landshövding Bo Källstrand inviger seminariet.
09.30 – 11.00 Industrihistoria i landskapet – Industrihistoria över gränserna.
Tuulikki Kiilo och Liisa Nummelin, Satakunta Museum. Johanna Ulfsdotter,
Mona Bornecrantz och Mats Johansson Sundsvalls museum

KUNSKAP KRING DET INDUSTRIHISTORISKA ARVET11.00 – 11.30
From Remains of Industry to Cultural Heritage in Information Society.
Anna Sivula, Åbo universitet, Björneborg, lektor i kulturarvsforskning:
Pori Cotton Factory.
11.30 – 12.00 Förenade kvinnor. Kvinnligt föreningsliv i Sundsvall 1900–1960.
Petra Bäckström, doktorand, Mittuniversitetet.
12.00 – 12.50 Lunch i Stadshuset.
12.50 Kort Stadsvandring.

ATT FÖRVALTA OCH BRUKA ETT INDUSTRIARV13.30 – 14.20
Arvet vi fick – släktbolaget Rosenlew.
Erik Rosenlew, son till släktbolaget Oy Rosenlew Ab:s sista director.
14.20 – 14.50 SCA Kulturarvsförvaltare och ledande industri.
Kjell-Åke Hermansson, Arkivchef, Merlo Arkiv.
14.50 – 15.10 Förmiddagskaffe
15.10 – 15.50 The Case of A. Ahlström Corporation –The Industrial Past as Capital Maarit Grahn, doktorand, Åbo universitet, Björneborg, kulturarvsforskning.
15.50 – 16.20 Björneborgs Ölfabrik– Mental and communal levels of locality.
Brewery turned into open space for new meanings.
Eeva Sinerjoki doktorand, Åbo universitet, Björneborg, landskapsforskning.
16.20 – 16.30 Summering
18.00 Visning av industrihistoriska utställningen i Sundsvalls museum,

Kulturmagasinet.
19.30 Middag Elite Hotell Knaust.
Underhållning med kören Vox Wiva.
Noormarkku järnbruk, Satakunta
Hotell Knaust,

ANMÄLAN

 

Seminariet är kostnadsfritt: Priset inkluderar lunch och fika och/eller kvällssupé.

Jag deltar:
- Båda dagarna inklusive 3 rätters supé på Hotel Knaust 785 kr

- Heldag onsdag inklusive lunch och fika 200 kr

- Onsdag inklusive 3 rätters supé på Hotel Knaust 625 kr

- Heldag torsdag inklusive lunch och fika 200 kr

- Båda dagarna inklusive lunch och fika 400 kr

Namn
Organisation
E-postadress
Faktureringsadress
Önskemål om specialkost
Anmälan senast måndag 8 april till:
sundsvalls.museum@sundsvall.se
Sundsvalls museum, Kulturmagasinet, 851 96 Sundsvall

För frågor kontakta: Mona Bornecrantz 060–19 18 01, mona.bornecrantz@sundsvall.se
Johanna Ulfsdotter 060–19 18 52, johanna.ulfsdotter@sundsvall.se
Arrangör EU-projektet KulturBygge:
Murberget Länsmuseet Västernorrland,
Satakunta Museum Björneborg och Sundsvalls Museum i samarbete med Arbetets museum Norrköping

Nyhamn

Bilden, fotograferat från Svartvik, visar kusinen
Nyhamnsfabriken. Nu skall byggnaderna rivas
och marken saneras.

För 140 år sedan

MDCCCLXXIII


- Min farfar Ferdinands syster Selma föddes på Svartvik detta år. Föräldrarna hade då varit gifta i exakt tio år. Farfars syster var aktiv inom godtemplarordern. Gift med Axel S.; de fick inga barn.

- Föddes min farfar Ferdinands faster- make Almar.

-  Efter flerårig högkonjunktur: Djup kris efter fransk-tyska kriget (1870-71). Finanspanik i New York och Wien som snabbt spreds. Det åtföljande prisfallet varade fram till mitten eller slutet av 1890-talet och kallades i Storbritannien (fram till katastrofen på 1930-talet) för den djupa depressionen.
Det var förmodligen industriepokens dittills svåraste och mest spridda. Tillväxten fortsatte efter 1873, men under andra omständigheter. Nu skärptes konkurrensen.

-Mera perifera företag gynnades av att kostnaden för handeln på världsmarknaden föll, och av att marknaderna vidgades. De gynnades också av den ökade rörligheten av kapital.

- USA var en sådan expansiv nation, men även Sverige.

- Ett område som emellertid kom att drabbas särskilt hårt av den nya konkurrensen var det europeiska jordbruket.

-  Den svenska riksdalern ersätts av kronan, indelad i 100 ören.

- 1873-1874 Svartviks första ångsåg uppförs. Den bestod först av tre och senare av fyra ramar och två kantverk. När den andra sågen hade uppförts 1878 (se dito) fogades även ett hyvleri intill denna den gamla sågen, med fem hyvelmaskiner, fem klyvsågar och nio kantsågar. Även ett virkestorkhus byggdes. År 1906 brann sågen, och den byggdes aldrig upp igen.
Uppgifter om produktionen under de första åren före omläggningen är mycket osäkra (för mig) varför detta lämnas därhän. Man kan dock gissa att när de båda sågarna på Svartvik var igång med sina 16 ramar tillsammans, så var produktionen inget att skämmas för. Rekordåret synes ha varit 1889.
Ramsågen var den vanligaste sågtypen under den här tiden. Ramsågen består av en ram med flera sågblad som rör sig opp och ned. Kantverk är en maskin som kantar av bräderna så att de blir jämnare.
Hyvleriet brukar inrymmas i såghuset, men vid större anläggningar som Svartvik handlar det om särskilda hyvleribyggnader som uppfördes intill sågen för att kunna utnyttja samma kraftkälla, och underlätta forslandet av spånet till ånganläggningen. 1906 uppfördes hyvelbyggnaden på Svartvik.
Hyvling är den viktigaste vidareförädlingen av det sågade virket. Tekniskt sett var hyvlarna naturligtvis väldigt primitiva i jämförelse med de under de senaste decennierna.

Välkänd bild på
James Dickson
(1810-1873)

- James Dickson ”brukspatronen” (Norrlands-James) avlider i Göteborg.

Hübinette

Jag fick ett mycket intressant mail från Lars, med det från hela Svartvikshistorien kända efternamnet Hübinette. Då jag inte kunnat hjälpa Lars så mycket med frågan , lägger jag ut mailet med förhoppning om att någon annan kan ställa upp. Dessutom återfinns ju adressen till Lars's otroligt intressanta hemsida i mailet,vilken med varm hand rekommenderas att besöka. Lars kontakt med amerikanska släktingar till svartvikarnas Thunström gör oss så nyfiken som man kan bli. Tack för mailet Lars; det är en högoddsare.


Hej Stig!

Jag heter Lars Hübinette och bor i Umeå. Du kanske kände min far, Folke Hübinette, som byggde modellen av Svartvik, den som står i cafébyggnaden? Han avled den 17 december i fjol. Min farmors familj var svartvikare. Hennes far, Gustav Ulrik Hübinette, var smed på Svartvik och dog där 1921.

Mycket intressant läsning på din hemsida! Du hittar min på www.hubinet.com/familyweb. Inte lika snygg som din, men det ligger rätt många års jobb i den.

Jag har kontakt med amerikanska släktingar till Tunströms från Svartvik och fick just ett email från en av dem som jag hjälp tidigare, Jean Johansson. Hon undrar om det möjligen finns foton någonstans på Oskar Justinus Tunström, f. 1890. Han gick tydligen till sjöss. Har hittat honom i mönstringsregister på skonern Urania som han mönstrade på 1908. Han dog tydligen redan 1910 och Jean gissar på TBC. Vet du något om hans frånfälle? Annars kan jag se om jag hittar någon dödsorsak i kyrkböckerna.

Hälsningar
Lars