Jag har fått frågor från två Svartvikare i förskingringen (en i Australien och en i syd-Sverige) om slalombacken på Hemmanet.Då tar jag mig friheten att en del ur Svartviks IF:s förnäma jubileumsskrift, utgiven med anledning av 100-årsfirandet . Frågarna äger uppenbarligen inte skriften, och idrottsföreningen ger mig säkert tillstånd att saxa ur den.-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hasse, son till ägaren av affären "Runes" på Hemmanet berättar om tidtagningen under tävlingar: "Gösta Uppling stod på "storsten" ungefär mitt i backen, och med sikt både uppåt mot startplatsen och neråt vid målet där en man med tidur stod. Genom att vifta med en röd flagga startade Gösta åkaren och fick mannen nere i backen att starta tiduret.". Hur det var med tiondelar "och sånt" förtäljer inte historien.
Hasse intygar också att Curt Edebrandt var den som stakade ut slalombanan, först med stänger som hade tagits i skogen, sedan med "riktiga" stänger från Swix.
När invigningen skedde åkte Gustaf Holmlund nedför den branta backen med i varsin hand.
Gustaf var ju den bäste. Bäst av juniorerna var min bror Kurt, men han lämnade orten tidigt så det blev inget av det hela.
Från Svartviks idrottsförenings jubileumsskrift:
"Svartviks slalombacke ställdes i ordning 1945. Då monterades en strålkastarbelysning vid den 300 m långa backen. Året därpå förlängdes backen till 500 m.
Genom bidrag från Riksidrottsförbundet och Svartviks AB, eget arbete av föreningsmedlemmar och hjälp från militären vid LV5 så klarades finansieringen.
Vi saxar ur slalomsektionens årsberättelse 1948: 'sektionens sammansättning har varit Axel Nording (släkt till en av frågarna), Okton Östlund (bror till min pappa) och Gösta Söderberg. Efter omfattande arbeten sommaren 1947 kunde slalombacken anses vara klar för invigning, vilken ägde rum den 7 mars 1948 med deltagande av större delen av Sveriges slalomelit. Samtidigt arrangerades även RM för Statens Järnvägar.'.
Segrare i invigningstävlingen blev den kände Stig Sollander (så småningom medaljör i både VM och OS) från IFK Östersund före vår egen Gustaf Holmlund (som jag faktiskt träffade på stan häromdagen [juli 2009], berättandes gamla Svartviksminnen).
Svartviks IF och Sundsvalls SK arrangerade SM i slalom 1953. Förberedelserna var inriktade på genomförande 1952 men fick skjutas upp ett år p g a snöbrist. Inför arrangemanget såldes lotter med en bil i första pris. Ägaren till vinstlotten löste inte ut bilen i tid så att bilen tillföll arrangörerna. detta medförde ett kraftigt tillskott för föreningens kassa.
Strax efter SM 1953 upphörde slalomverksamheten i Svartviks IF. Orsak: föreningen ville satsa mer på fotboll.
Idag finns inte slalombacken kvar.". Men Nolbykullen finns lyckligtvis kvar.
Bilden: Stig Sollander i Cortina.Bilden till vänster: Gösta Söderberg, relativ lång tid ordförande i Svartviks Idrottsförening. Vad jag förstår så hade inte slalombacken kommit till stånd utan Gösta, den i alla avseenden perfekte ledaren för en idrottsförening; det är i alla fall mitt minne av honom. Gösta, nu över 90 år och bor vårdhemmet i Skottsund.