Svartviksfabriken

Tanken är att läsaren av bloggen (kanske Du), genom e-mail skall meddela mig tillägg eller meddela eventuella fel.

Listan (ur min skrift "Lite om mycket) som följer innehåller namn på arbetare födda före den 1 februari 1895, och som hade Svartviksfabriken som arbetsplats i slutet av 30-talet och början av 40-talet - under världskrigstiden alltså - hela eller del av perioden. 
 En del av fabriksarbetarna blev tvungna att jobba i skogen då ved behövdes , och de arbetarna fattas alltså på listan.

Vid den här tiden nybyggdes/utbyggdes på  svartviksfabriken: blekeriet, pannhuset/kraftcentralen, pappsalen och sileriet. En del av de uppräknade arbetarna, som t.ex. en del snickare, kan alltså ha arbetat  tillfälligt på fabriken

Pråmkarl: Erik Villy Johnasson, 21/2 1884, g., Svik (Svartvik).
Timmerinfraktare (ombesörjer transporten av timret fram till blötlådan): John Einar Nilsson, född den 2/11 1892 , gift, boende Svik. Avliden 17/8 1980, begravd på kyrkogården i Kby.
Bernh. Ansg. Lindkvist, 4/11 1886, g., Svik. Erik Gust. Ad. E. Dahlbom, 8/12 1894, g., Svik. John
Persson-Sandgren, 31/12 1890, g., Svik.
Axel Leonard Eriksson, 14/5 1893, g., Kby (Kvissleby ). Ferdinand Lindfors, 21/9 1875, g., Svik.
Avliden 3/6 1939, begravd på kyrkogården i Kby.
Påstickare: (Innan barkningen, tar hand om stockarna och för in dem på kerattbanan med båtshake). Algot Bartolomeus Castello, 7/5 1886, g., Svik. Johan Teodor Albin Lewin, 9/1 1892, og.,
Kby (Kvissleby). Olof Albin Berglund, 24/9 1875, g., Kby. Algot Nyman, 28/3 1886, g., Nolby.
Avliden 23/6 1960, begravd kyrkogården i Kby.
Eldare: Rein Severin Andersson, 28/6 1882, g., Svik. Joh. Fred. David Wiklund, 30/5 1886, og.,
Kby. Fritz Hilmar Englund, 1/5 1892, g., Svik. Avliden 5/9 1977, begravd kyrkogården i Kby. Helmer
Axel Sahlin, 21/10 1892, g., Svik. Albert Wilh. Sahlin, 18/10 1893, g., Svik.Ture Emanuel Karlsson,
16/5 1888, g., Kby. Karl Valfrid Sandström, 16/10 1886, g., Svik.  Avliden 1937, inga födelsedagsuppgifter i  kyrkogårdsförvaltningens lista av den 13/11 2008, ej heller uppgiven dag eller månad när Sandström avled, begravd på kyrkogården i Kby och möjligen kan alla data där ses på stenen (begravningsplats ”3 N 79”). Karl Ansgarius Sandström, 4/2 1881, g., Kby. Avliden 26/8 1962, begravd kyrkogården i Kby. Olof Vilhelm Lindström, 16/4 1884, g., Svik. Johan Oskar Fahlberg, 26/9 1889, g., Stockvik.

Eldare turbk.: K.V. Herbert Karlsson, 1/1 1888, g., Kby.
Kapare: Erik Artur Hammarlund, 21/12 1885, g., Svik. Avliden 6/10 1956, begravd kyrkogården i
Kby. Johan Hilding Forslund, 9/2 1891, og., Stockvik. John Hjalmar Olsson , 26/1 1883, g., Svik. Avliden 1949, begravd på kyrkogården i Kby.
Hjälpkapare: Johan Oskar Johansson, 26/8 1879, g., Nolby. Josef Oskar Pettersson, 17/3 1881, g.,
Kby. Avliden 17/6 1949, begraven kyrkogården i Kby. Erik Andreas Söderblom, 25/3 1885, g.,
Västanå.
Vaktman: Nils Olof Ferdinand Östlund (min farfar), 26/1 1868, änkl., Svik. Avliden 12/10 1949,
begravd kyrkogården i Kby. Nils Erik Bredberg, 26/1 1891, g., Bredbyn.

Silare: (Av övervakande natur. Sköter maskinerna i sileriet så att ren massa erhålles med så litet utfall av kvist och överlöpsmassa som möjligt. Tar prov och kan då konstatera om maskinerna arbetar på rätt sätt och om silplåtarna är hela. Han utför även rengöring av plåtarna mm). Jonas Nilsson, 27/8 1888, g., Svik. Olov Anton Berglöv, 22/7 1892, g., Svik. Otto Filip Strandberg, 3/9 1884, g., Kby.
Karl August Eriksson, 27/4 1887, g., Kvissleby. Gustaf Andersson-Bagger, 9/2 1885, g., Nolby. Hans Emil Murén, 25/5 1891, g., Kby. Jonas Häggström, 17/9 1886, g., Svik.
Krankörare: Johan Edvin Sjödin, 4/9 1886, g., Svik. Gustaf Herbert Berg, 24/10 1885, g., Svik.
Avliden 1951, begravd kyrkogården i Kby. August Andreas Modin, 23/10 1881, g., Kby.
Maskinförare: Erik Vilhelm Westman, 22/1 1891, g., Svik. Alf Emin Berlin, 16/4 1891, g., Svik.
August Westlund, 18/4 1889, g., Svik. Edvard Blomqvist, 31/5 1882, g., Svik.
Frånkopplare: Petrus Vilhelm Haglund, 29/6 1892, g., Svik. Georg Nilsson, 30/1 1892, g., Svik. Per Johan Söderkvist, 20/10 1880, g., Svik.

Reparatör: Einar Johan Lehman, 14/9 1894, g., Svik. Fredrik Vilhelm Gävert (Gäfvert?), 28/7 1876, g., Svik. Avliden 6/12 1970, begravd kyrkogården i Kby.
Pannreparatör: Fritz Egon Andersson, 27/2 1887, g., Svik. Karl Erik Gustaf Sandberg, 6/6 1882, g., Svik.
Järnarbetare: Per Isidor Bäcklund, 16/6 1887, g., Svik. Avliden ½ 1943. Adolf Danielsson, 23/6
1893, g., Svik. Nils Jonas Jonsson, 9/10 1875, g., Kby.
Johan Fredrik Johansson, 18/4 1872, g., Kby. Algot Valfrid Bångfeldt, 11/10 1888, g., Kby. Avliden
22/12 1966, begravd kyrkogården i Kby. Adolf Leonsson, 2/8 1892, g., Svik.
Karl Robert V. Wennermark, 18/6 1878, g., Svik. Karl Nylander, 15/1 1876, g., Svik. Johan Robert
Andersson, 3/11 1888, g., Kby. Adolf Wikström, 21/8 1892, g., Nolby. Helge Levi Forslund, 8/6 1889, g., Kby. Joel Henning Nordlander, 25/1 1890, g., Kby. Johan Teodor Molin, 27/9 1882, g., Bälsta, Matfors. Jonas Petter Hermansson 23/7 1876, g., Svik. Avliden 1909, begravd kyrkogården i
Kby.Teodor Moberg, 6/7 1885, g., Berga. John Henry Hansson, 19/3 1894, g., Svik.
Gjutare: Gustaf Gerion Fernström, 10/10 1885, g., Kby.
Smörjare: David Leander Sundberg, 11/4 1885, g., Svik. Avliden 3/12 1972, begravd kyrkogården i
Kby.
Blylödare: Ludvig Olsén, 3/3 1876, g., Svik.
Blylödare hant.: Joel Lundblad, änkling, 11/10 1878, Svik.

Barkare: Kari Persson, 11/11 1879, g., Kby. Klas Gunnar Brander, 22/11 1884, g., Svik. Anders
Petter Anderson, 21/3 1881, g., Dingersjö. Lars Rudolf Höglin, 16/3 1893, g., Kby. Johan Albert
Andersson, 8/2 1885, g., Långsjön, Attmar.
Efterbarkare: (Sorterar ut de färdigbarkade stockarna innan vidarebefordran till huggning). Här misstänker jag  fel, var det så många "efterbarkare"? Arbetade t.ex. Elis Gottfrid Holmström som efterbarkare? Skall själv noggrant kolla uppgifterna så småningom, men kanske Du hinner före och meddelar mig resultatet?  Johan Edvard Söderberg, 27/12 1877, g., Kvissleby. Karl Olof Bäcklund, 17/4 1864, Änkl., Svik. Johan Pontus Wallin, 20/11 1869, g., Svik. Paul Gunnar Uppling, 10/9 1879, g., Kby. Johan Anselm Persson, 4/6 1883, g., Svik. Avliden 28/8 1966, begravd kyrkogården i Kby. John Emil Ferdinand Edström, 16/2 1888, änkling, Svik. Frans Gustaf Glantz, 5/6 1867, g., Svik. Johan Toder Wahlberg, 20/9 1877, g., Stockvik. Henrik Persson, 26/10 1870, og., Kby. Olof Leonard Wounder, 12/8 1877, g., Kby. Olof Lyckon Blomkvist, 24/1 1890, g., Kby. Elis Gottfrid Holmström, 5/9 1879, g., Svik. Avliden 29/11 1936, begravd kyrkogården i Kby. Erik Albin Engberg, 2/1 1878, g., Svik. Avliden 5/8 1945, begravd  kyrkogården i Kby. Ernst Teodor Strömbom-Persson, 2/3 1887, g., Svartvik. Johan Nilsson-Sjöö, 1/5 1873, g., Svartvik. Konrad Agaton Tjärnlund, 7/12 1884, og., Svik. Albert Erik Wennman, 29/1 1893, Näset, Njurunda. Karl Leonard Almberg, 23/3 1883, g., Helgom.Karl Gustaf Jonsson, 31/12 1880, g., Svik. Avliden 23/1 1944, begravd kyrkogården i Kby. Olof Petter Berglund, 6/9 1883, g., Svik. Erik Otto Nyman, 26/5 1893, g., Svik. Avliden 29/12 1954, begravd kyrkogården i Kby. Gustaf Leonard Öhrling, 249 1880, g., Solberg. Per Gustaf Lundström, 25/9 1889, g., Gårdsjön, Gnarp. Edvin Konstantin Berglund, 19/2 1888, g., Nolby. Konrad Gottfrid Sandberg, 4/2 1886, og., Nyland.
Turbinkörare: Albert Kronman, 11/1 1878, g., Svik. Karl Johan Löf, 29/11 1880, g., Svik. Avliden
3/11 1961. Johan Hildemar Bergendahl, 6/3 1883, g., Nolby. Avliden 18/4 1970.

Snickare: August Thelberg, 7/11 1879, g., Svik. Erik Helmer Sjöström, 10/5 1889, g., Njurunda.
Gustaf Adolf Forsberg, 19/6 1882, g., Svik. Per Verner Persson, 13/5 1880, g., Kby. Axel Fredrik
Nording, 14/6 1893, g., Svik. Avliden ¾ 1966, begravd kyrkogården i Kby. Nils Gustav Ell, 6/12
1880, g., Svik. Elis Hammarlund, 9/6 1877, änkling, Svik. Avliden 5/5 1940, begravd kyrkogården i
Kby. Hjalmar Otto Lindfors, 22/7 1885, g., Svik. Johan Erik Holmberg, 25/9 1877, g., Svik. Rickard
Hägglund, 6/9 1887, g., Kby. Olof Martin Bergström, 9/7 1889, g., Nolby. Erik Viktor Edlund, 7/12
1889, og., Nolby. Alfred Romberg, 15/12 1887, g., Kby. Johan Oskar Ströbom-Persson, 30/1 1881, g., Kby. Avled 1966, begravd kyrkogården i Kby.
Målare: (exempel på tillfälligt anställd?) John Wilhelm Öberg, 28/8 1886, g., Bredbyn.
Murare: Karl Johan Arvidsson, 17/7 1875, g., Kby.
Murare hantlangare: Fritz Valdemar Uppling, 1/10 1874, g., Kby. Avled 1/5 1950, begravd
kyrkogården i Kby. Karl Adolf Helmer Almgren, 8/5 1890, og., Galtström. Rickard Johan 
Sixtus Löf, 6/8 1892, g., Stockvik. Avled 4/6 1956, begravd kyrkogården i Kby.
Jäsare: Per Ruben Johansson, 6/6 1890, g., Svik. Johan Helgard Östlund, 14/9 1883, g.,
Klampenborg.
Slipare (ombesörjer postningen och slipningen av huggmaskinens stål): Gustaf Adolf Olsson, 5/1
1878, g., Svik. Avled 31/8 1957, begravd kyrkogården i Kby. Johan Herman Westlund, 25/10 1875,
g., Svik. Avled 24/4 1960, begravd kyrkogården i Kby. John William Eriksson, 19/6 1891, g., Nolby.
Erik Verner Eriksson, 2/8 1885, g., Nolby.

Sållskötare: (reglerar tillförseln av flis till sållen där vedstycken, stickor och spån bortsorteras. Samt rengöring av densamma):
Albert Sejbran, 5/12 1875, g., Kby. Arvid Eriksson, 31/8 1878, g., Svik. Avled 1947, begravd
kyrkogården i Kby.
Kokare (ansvarar för fyllningen av koksyra i kokaren och kokningens förlopp, noga följa
temperaturschemat mm):
Johan Ferdinand Pettersson, 30/3 1890, g., Svik. Johan Edvard Mattsson, 14/4 1883,g., Svik. Frits
Olsson, 27/7 1880, g., Svik.
Bror Nikolaus Bergman, 30/10 1886, änkling, Svik.
Syraberedare (reglerar vattenmängden till syratornen och kontrollerar den färdiga syran. Överför
även den färdiga syran till koksyracisterna).: Karl Henry Johansson, 14/3 1886, g., Svik. Avled 1/11
1969, begraven kyrkogården i Kby.
Hjälpkokare (ombesörjer i regel flisfyllningen av kokaren, att flisen packas vid anbefallt ångtryck
mm): Frans Teodor Nyberg, 12/10 1885, g., Kby. Karl Einar Svedin, 30/1 1892, g., Svik. Avled 11/5
1974.
Massaösare: (arbetar vid massabingen och och ser till att jämnaste massaström erhålles för
efterföljande silning):
Jonas Petter Hamberg, g., 13/12 1883, Njurunda. Karl Emil Hanning, 4/4 1890, g., Kby. Erik Alvin
Sandberg, g., 22/11 1894, g., Svik.
Oskar Leonard Karlson, g., 29/6 1892, Svik. Avled 6/7 1952, begraven kyrkogården i Kby. Olof
Eklund, 14/3 1879, g., Svik. Filip John Lindman, 22/7 1886, og., Nolby.
Petter Valerius Larsson, ½ 1888, g., Ängom. Oskar Henning Wallman, 3/5 1891, g., Juniskär. Edmund Näslund, 16/4 1893, og., Svik.
Sigfrid Johan Georg Söderström, 29/1 1886, Svik. Jonas Konrad Westerlund, 2/3 1885, g., Åmon.
Johan Edvard Svalander, 28/4 1889, g., Svartvik. Gustaf Rudolf Nilsson, 16/11 1887, g., Kby. Henrik Edvin Henriksson, 7/4 1893, g., Nolby. Gustaf Ferdinand Gäfvert, 7/8 1892, g., Svik. Avled 21/12 1984, begravd kyrkogården i Kby. Hilding Vallentin Eriksson, 23/1 1895, g., Stockvik. Selim
Sundström 2/4 1894, g., Baggböle. Oskar Fredrik Åslund, 25/8 1890, og., Nyhamn.
Massautvagn.: Erik Alfred Sundberg, 23/5 1882, g., Juniskär.

Våtavdelningen: Erik Olof Äng, 7/8 1871, g., Svik. Leonard Andersson, 20/6 1877, g., Nolby.
Pressare (färdigställer massabalen): Octon Östlund,  20/10 1893, änkling, Svik.
Avled 9/4 1964, begravd kyrkogården i Mjösund.
Balutkörare (ser till att massabalen kommer till lagret) : Viktor Henrik Grönlund, g., 25/9 1879,
Kvissleby.
Vilhelm Håkansson, 25/8 1880, g., Svartvik. Erik Axel Persson, 14/3 1877, g., Kby. Anders Edvard
Andersson, 20/3 1881, og., Svik.
Valter Valfrid Åkvist, 10/10 1894, g., Kby. Ragnar Boija, 10/10 1886, g., Bunsta.
Massalastare: Gotthard Åslund, 5/6 1886, g., Svik.
Elektriker: Axel Filip Johansson, 18/3 1892, g., Svik. Lars Erik Westlund, 24/5 1889, g., Svik.

Diversearbetare: Johan Erik Svensson, 1/1 1895, g., Svik. Oskar Bygren, 20/5 1868, g., Svik. Avled
2/2 1946. Anders Axel Sjökvist, 22/3 1866, g., Kby.
Frans Elvinius Andersson, 4/11 1889, g., Stockvik. Avled 18/12 1955, begraven kyrkogården i Kby.
Karl Oskar Gabin-Bergström, 30/4 1869, g., Svik. Avled 4/2 1957, begrad kyrkogården i Kby. Lars
Emil Jensen, 23/6 1872, Svik. Karl August Karlsson, 20/1 1884, g., Svik.
Albert Rubin Tolf, 19/2 1888, g., Vapelnäs. Jonas Jonsson, 21/4 1884, g., Nolby. Karl Artur Lindman, 11/1 1884, og., Nolby.
Lagerkarl: Enok Gottfrid Forsberg, 3/1 1887, g., Stockvik.
Diversearbetare, Sandslån: Gustaf Konrad Thorén, 14/3 1886, g., Kby. Johan Olov Westberg 8/5
1880, g., Juniskär. Manfred Gustav Larsson, 5/1 1890, g., Klampenborg. Karl Georg Bäckström, 5/2
1888, g., Klampenborg.
Timmertransporten: Erhard Andersson, 8/1 1874, g., Svik. Avled 16/4 1954, begravd kyrkogården i
Kby. Axel Mauritz, 11/8 1872, g., Svik. Valter Eugén Nilsson, 23/4 1889, g., Kby. August Laurentius Bergsten, 12/7 1894, g., g., Kby. Karl Adolf Matt. Bäckström, 23/2 1885, Nolby. Olof Albin Hilmar Nordlund, 29/7 1884, g., Prästbolet. Johan Oskar Eriksson, 5/1 1894, g., Nolby. Nils Fredrik Sahlin, 23/123 1890, g., Svik.

Tornfyllare: Gustaf Adolf Groth, 21/11 1892, g., Nolby. Avled 13/5 1980, begravd kyrkogården i
Kby.
Linbanan: Karl Valfrid Georg Hallberg, 15/4 1874, g., Svik. Avled 21/5 1944, begravd kyrkogården i
Kby. Per Persson, 16/7 1869, g., Svik.
Destillatör: Nikolaus Svärd, 18/2 1877, Svik. Avled 14/11 1955, begravd kyrkogården i Kby. Karl
Gustaf Åslund, 18/4 1891, g., Svik.
Truckförare: Axel Eugén Burman, 14/7 1894, g., Nolby. Avled 30/6 1986, begravd kyrkogården i
Kby.

Baderska: Alexandra Elida Hörnfeldt, 17/3 1873, änka, Svik. Avled 26/8 1960, begravd kyrkogården
i Kby.

Timmerskrivare: Hadar Gerson Sjöström, 11/12 1885, g., Kby. Avled 31/10 1959, begravd
kyrkogården i Kby. Bror John Valdemar Hägglund, 26/7 1892, g., Västanå, Borgsjö.
Timmerrullare: David Jonsson, 31/12 1888, g., Södergård, Njurunda. Gustaf Björk 6/6 1885, g.,
Ängom. Petter Blomqvist, 21/3 1884, g., Skärsätt. Alfred Wedin, 22/9 1890, g., Näset, Essvik.
Vilhelm Sigfrid Nilsson, 25/11 1890, g., Klampenborg. Avled 8/1 1966, begravd kyrkogården i Kby.
Olof Fredrik Jonsson, 17/10 1889, g., Klampenborg. Axel Teodor (?) , 23/9 1887, og., Klampenborg.
Otto Bertil Westerlund, 28/7 1894, g., Svik.
Renseribas: Nils August Andreas Modin, 12/8 1879, g., Svik (en förman ["bas"] slank alltså med i listan - Modin bodde i villa på Hemmanet strax nedanför fotbollsplanen).

Svartviks skola klass 6 ht 1954 & vt 1955

------------------------------------------------------------
Svartviks skola, klass 6, ht 27/8-21/12 1954 och vt 8/1-13/6 1955.

Lärare Erik Petterson, ej ordinarie, tjänstgjorde dock hela tiden.

Jan Olov Holmberg  född 28/6 1941, målsman fabriksarb. F. Holmberg, Radhusvägen 15, Svartvik.
Bertil S. Lindkvist  11/12 1942, fabriksarb. Tore Lindkvist, box 1139, Svartvik.
Lars-Göran T. Nilsson  10/6 1942, grovarb. Sven Nilsson, box 1155B, Svartvik.
Ove K. Olsson   6/2 1942, lagerarb. K.G. Olsson, box 1068, Svartvik.
Rolf I. Eklöv 25/3 1942, charkuteriarb. Knut Eklöv, box 105, Kvissleby.
Rolf L. Hägglund  7/8 1942, målarmästare Knut Hägglund, box 1175, Svartvik, tel (!) 62277.
Inger Holmberg  22/9 1942, fiskare T.E. Holmberg, box 116, Kvissleby.
Ågot M. Sandberg  31/1 1942, chaufför O.G. Sandberg, box 141, Kvissleby.
Margot K. Eriksson  19/2 1942, fabriksarb. Klas Eriksson, box 1205, Svartvik.
M. Birgitta Eriksson  13/10 1942, krankörare Tage Eriksson, box 1020 Svartvik, tel (!) 62111.
E. Lisbet Hedqvist  20/5 1942, krankörare Rune Hedqvist, box 1088B, Svartvik.
Margareta I. Larsson  25/5 1942, fabriksarb. Karl Larsson, fack 14, Svartvik.
Gun J. Vestberg  13/6 1942, galvanisör Sven Vestberg, box 1316, Svartvik.
Ann-Margret Nyman  5/3 1943, byggnadsarb. S.R. Nyman, box 1116, Svartvik.

Exempel på  friluftsverksamhet:
10/9 mellan kl 09-15 tävling i allmän idrott på Gumsekullen mellan distriktets skolor.
20/9 bärplockning till skolbespisningen i Svartviks omgivningar.
7/2 09-15 skidtävling (Svartviks skola) för distriktets skolor.

Svartviks skola, klass 7, ht 27/8-21/12 1953 och vt 8/1-12/6 1954

Jag har ånyo grävt i mina gamla pärmar. Klicka på klassliste-bilden en eller två gånger för god läsbarhet.

på bilden två gånger för god läsbarhet

Ny E4-sträckning skär rakt igenom "evigt" orörda barndomsskogen

----------------------------------------------------------------------

Det första spadtaget för E4 Sundsvall (20 km) skall tas i höst och om fem år beräknas sträckan kunna öppnas.







I projektet ingår en 1420 m (inkl anslutningar 2100 m) lång bro över Sundsvallsfjärden (byggstart nästa år). Byggstart för sträckan förbi Hemmanet (Svartvik) sker våren 2012.

Se hemsidan: http://vv.se/e4sundsvall
Kostnad för hela den nya E4-sträckningen: ca 4 miljarder kronor.
(Klicka på bilden)

Lilla-snälla Olga

--------------------------------------------------------------

Jag hittade detta vykort i en av mina pärmar. Troligtvis har det hamnat där från en auktion. Ingen  ny bild för en del.
På baksidan av vykortet adresserat till " Fröken Olga Strand, Overn, Aamot Modum, Norge":
" Sulfitfabriken, Svartvik, Sundsvall-Sverige 30/3 1919 Olga lilla-snälla Du! Hör nu Olga lilla, hvarför var Du inte hemma, då W. och jag kom för att bjuda på fäst i speilen? Du tacka inte ens för visitten vor. Här ser Du Svartviksdalen. Bolaget äger en bagatell av 1.500.000 mil skog. Många hälsningar och hei på Dej från  Farbror Hansjoan. Sedan igår 1 meter nysnö.".
Klicka på bilden för större, tydligare bild.

Dickson

--------------------------------------------------------------
Dicksonrelaterad (Tjolöholm) YouTube-video uppdelad i tre delar.

http://www.youtube.com/watch?v=e2Fr04j6S9w

http://www.youtube.com/watch?v=vKjzMISf0kQ&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=e2Fr04j6S9w&feature=related

En annan YouTube-video om Tjolöholm:
http://www.youtube.com/watch?v=3VKr7_ZQs3E&feature=related

Att säga att jag tycker mycket om Tjolöholms slott är inte att överdriva.

Ett protokoll

----------------------------------------------------------------------
Jag hittade det följande på nätsidan  http://runeberg.org/sundtidn/1888/0230.html  (Sundsvalls Tidning 24 maj 1888 - det historiska värdet för andra än för anhöriga till de nämnda är kanske ringa, men ändå):

Protokoll hållet vid Svartviks arbetares sammanträde å Svartvik den 21 maj 1888.

Sammanträdet öppnades af försågaren J.O. Stolt.
Mötesdeltagarne, som hade ansett eig böra sammanträda, för att yttra sig öfver den af arbetareförbundet utfärdade skrifvelsen till sågverksegarne utsågo: försågaren J. O. Stolt till ordförande och
Johan Lundvall till protokollsförare.

Efter en stunds diskussion beslöts förklara:
§ 1. Att Svartviks arbetare icke gifvit,hvarken arbetareförbundet, eller de perso-
ner (L. Hallén, J. B. Janzon, A. G. Asman, P. J. Jansson och N. Eriksson), som
undertecknadt nämda skrifvelse, något somhälst uppdrag, att i den sak, hvarom här
är fråga, föra Svartviks arbetares talan och
att således förutnämda skrifvelse uflåtits,utan Svartviks arbetares kännedom eller
medgifvande.
§ 2. Att Svartviks arbetare är fullt be-slutne, att icke deltaga i någon strejk, ifall
sådan skulle, emot förmodan, utbryta i
orten.
Att jämte ordföranden justera detta prookoll utsågos: W. Tolf och J. O. Stolt.

Svartviks skola. Klass fem ht 1932 & vt 1933

--------------------------------------------------------------------
Det är höst och året är 1932. I Sverige väljs Per Albin Hansson till statsminister och i USA väljs Franklin D Roosevelt till president.
Höstterminen på Svartviks skola börjar den 15 augusti och läraren i femte klass Erik Pettersson har nedanstående elever, alla födda 1921 om inget annat anges:

- (Lauritz B Schibbye född den 8/9 ; målsman ing. Lauritz S. med bostad i södra Svartvik. Till läroverket den 15 augusti).
- Klas O Gustafsson 17/1; Axel Gustaffson, bagare Grindbacken.
- Knut P Eriksson 12/7; H. Einar E., brädgårdsarbetare, mellersta Svartvik.
- Karl-Erik Forslund 4/9, Fritz J. F., norra Svartvik.
- Ivan N. Hallén 15/7, A.J.G. Hallén, fabriksarbetare, södra Svartvik ("Sågabynninga").
- Edor R Landell 11/5, Axel R. L., norra Svartvik.
- Göte E Lundblad 8/2, Joel L., fabriksarbetare, norra Svartvik.
- Lennart J Lundqvist 10/6,  J. A. Lundqvist, stallförman, norra Svartvik.
- Ragnar O Löv 19/1, Karl J. L., maskinist, södra Svartvik ("Nybygge").
- Birger E Nilsson-Sjöö 15/2, E.C.J. Nilsson-Sjöö, Hemmanet.
- Tore A Norberg 16/1, Axel P. Norberg, faktor, södra Svartvik ("Slotte").
- Bengt S Nyman 4/10, E.O. Jakobsson-Nyman, fabriksarbetare, Hemmanet.
- Herbert K Palm 28/4, K Vilh. P., brädgårdsarbetare, norra Svartvik ("Matforsbynninga").
- Einar K Sandström 27/9, K.V. Sandström, fabriksarbetare, norra Svartvik.
- E Axel Thorssén 14/2, A.T. Thorssén, förman, norra Svartvik.
-Tuve V Uppling 27/3, Midian U., arbetare, norra Svartvik.
- Lennart E Vennerström 17/1, Hanna V., änka, södr Svartvik ("Nybygge"). Flyttat till Ljungaverk den 12/1.
- Bengt V Wiberg 30/5, J.V. Wiberg, folkskollärare, Hemmanet (skolan).
- Tore J Wenn 14/1, J Adolf W, fabriksarbetare, södra Svartvik.
- Börje G Åsman 7/12, G Gerhard Å., lådfabriksarbetare, södra Svartvik ("Hyvelbynninga").
- A R Gösta Tolf 25/4, Elisabet Tolf, mellersta Svartvik.
- Gösta S Eriksson 19/12 1919, Hilmar Eriksson, sågverksarbetare, norra Svartvik.
- Ingrid Olsson 5/7, Axel O. fabriksarbetare, Grindbacken.
- Hjördis K M Östlund 27/8, Hilding Ö., maskinist, Grindbacken.
- Vera M Bergström 28/12, J.V. Bergström, fabriskarbetare, södra Svartvik.
- Anna M Berlin 14/8, Emil B., fabriksarbetare, grindbacken.
- Signe Glantz 5/10, Karl G., fabriksarbetare, Grindbacksmon (flyttat till Nolby den29/9 tilbaka den 23/1).
- Ingrid E Johansson 11/7, E.G. Johansson, bokhållare, norra Svartvik ("Norksvillan").
- Lisbet A Norberg 6/11, Alvida K. Norberg, änka, Grindbacken.
- Gullan E Nyberg 12/8, O. Lennart Nyberg, fabriskarbetare, norra Svartvik.
- Anna K Näslund 24/7, Adolf N., eldare, norra Svartvik.
- Kerstin Petersson 9/8, A.L.N. Petersson, kontorist, södra Svartvik.
- Allis Svensson 23/11, E.T.V. Svensson, sågverksarbetare, norra Svartvik.
- Inger E Söderberg 18/3, Lilly E. Söderberg, änka, norra Svartvik.
- Anna H. M. Uppling 14/3, Erik U., förrådsförman, Grindbacken.
- Kristine (Stina) I Sundin 11/4, Lennart S., fabriksarbetare, grindbacksmon.
- Elma A Forsberg 18/7 1920, H. Forsberg, fabriksarbetare, norra Svartvik.
- Alva K M Svalander 29/1 1920, Johan S., fabriskarbetare (flyttat till Ängom den 15/8, återflytt den 20/9).
- Svea Gunhild Andersson, ?/?, Robert A., järnarbetare, Kvissleby (kom från Nolby skola den 28/1).

Höstterminen avslutades den 26/11 1932.
Vårterminen omfattade tiden från den 23/1 till den 13/6 det år som Hitler valdes till rikskansler, alltså 1933.

1932 var det strejk vid pappersmasseindustrierna, bl.a. den i Svartvik.
Detta år, 1932 arenderade Georg Örner Svartviks Trädgård invid herrgården.

Åberg och Jacobsson på Svartviksbyggda "Artemise"

--------------------------------------------------------------------------------
Det andra i ordningen byggda fartyget på Svartvik var barkskeppet Artemise på 171,97 svåra läster, som byggdes år 1838 under ledning av Åkerberg. Artemise gjorde 6 resor i Dicksonfirmans tjänst innan hon såldes till Norge.

Artemises andra resa (den första gick till Frankrike) som utgick från Göteborg den 3 februari 1840 gick till Batavia (Ostindien) där last hämtades för Rotterdam. På hemresan gick Artemise på grund den 2 februari 1841 ”å Scheeboek”, men togs två dagar senare av grundet och nådde Rotterdam. Hemkomsten till Göteborg skedde den 18 maj då besättningen avmönstrade. Befälhavare var Åke Fredrik Ljunggren.

Alla besättningsmän kom från södra Sverige, utom en av jungmännen, den vid påmönstringen 26-årige ogifte Jonas Olof Åberg från Njurunda och den ogifte kocken John Jacobsson som kom från Sundsvall.

Finns det någon, kanske en släktforskande släkting, som kan berätta mer om Åberg och/eller Jacobsson?
Vänligen hör av Dig i så fall.

Kyrkogården

------------------------------------------------------------------------------------
Idag var jag på Svartviks kyrkogård som ligger på gränsen mellan Svartvik och Kvissleby alldeles intill E4:an. De flesta som är begravda där har arbetat på Svartviksfabriken och anhöriga till dem.
Mitt betyg över kyrkogården som helhet: inte något att skryta över.
Gravstenar mycket på sned och ingen blomsterprakt precis.
Trist för att inte säga sorgligt. En kyrkogård borde sommartid kunna ge ett vackrare intryck tycker man (jag).
Har försökt att ringa kyrkogårdsförvaltningen i Njurunda men hopplöst att komma fram. Provar i morgon igen.

Identifieringshjälp tack

Bilden: Tid 1930-talet. Plats bron på Frälsningsarméns lokal på Grindbacken(Svartvik). Vilka är de trevliga tanterna? Mitt telefonnummer: 070 5090046.

Swingpjattar och andra svartvikare

Bilden: söner till anställda på Svartviksfabriken. Tid: början av 1950-talet, eller möjligen t.o.m. 1950.

Namn från vänster:

 Arne Wetslund ("Lången"), Westin (jag har glömt förnamnet), NN (jag har glömt hela namnet), Ira Landell, Stig Hedqivst ("Baksi"), Bert Östlund (min äldsta bror), Sven Hedqvist, Hans Berglund.

Hör av er igen

--------------------------------------------------------------------
Två personer har ringt mig och erbjudit fotografier av resp.  släktingar som har bott i gamla Svartvik. Hör av er igen, jag är mer än beredd att få låna fotografierna för publicering i denna "Svartviks-blogg". Jag har inte er adress eller telefonnummer.
Jag är naturligtvis även beredd att från andra  låna fotografier med Svartviksanknytning. Berättelser är lika välkomna.

När jag sällan får foton från andra tar jag mig friheten att egotrippad
publicera foton från eget gammal album.
Bilden till höger visar min äldste bror, min mor, min mormor och min mormors mor. Fotograferat 1930 eller strax intill.
Men av dem är endast min bror född i Svartvik. Det är på min pappas sida som Svartviksblodet kommer; far,farfar,farfars far, farfars farfar = alla boende på Svartvik.
Bilden längst ner visar min far, mor, mormor och mina två äldre (än mig) bröder
Fotot taget omkring 1934 och platsen är bron till min mormors hem intill Svartviksfabriken som skymtar i bakgrunden. Jag är ännu inte ens påtänkt gissar jag. Anledningen till besöket är besök av långväga gäster (som klippts bort): min morbror och moster med barn (min kusin Hasse som blev radiotelegrafist, avliden i en trafikolycka på Trinidad och där begraven).

Detta inlägg och de fem föregående är hämtade från min pärm (Nolby och Vapelnäs skola var Svartviks närmaste skolor). Klicka på bilderna för bra läsbarhet.

Nolby, klass 6 1924/25

Nolby, klass 6 1924/25

Nolby, klass 6 1924/25

Nolby, klass 6 1924/25

Nolby, klass 6 1924/25

Boxare

Boxning idkades relativt flitigt på Svartvik under sågverks- och fabrikstiden.
Här två boxare i Svartvik. Från vänster Svartvikaren Rickard Jonsson vid sin bror Svartvikaren Birger Jonsson. Fotot har jag fått av Rickards son Kjell i Umeå. Tackar. Kjell finns f.ö. med i klasslistan i föregående inlägg.

Apropå:
fotografier från gamla Svartvik efterlyses för publicering i denna blogg.

Året är 1955 och motboken avskaffas, radion utvidgas

och får två kanaler, det röstas om högertrafik

och 83% vill inte ha det, en obligatorisk sjukförsäkring träder i kraft och ölburken lanseras i Sverige. På Svartvik gifter sig bl.a. Rolf Örner den 1 juli, och den första avgångsklassen lämnar industriskolan i gamla smedjan intill herrgården. Trävaru AB Svartvik går upp i SCA.

I min pärm hittar jag en klasslista från det aktuella året.Klicka på bilden för att kunna läsa den lättare.

Svartviks skola

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rätt vad det är så dyker det upp en klasslista i bloggen.-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Svartviks skola klass 5 höstterminen 27/8-21/12 1955 och vårterminen 9/1-12/6 1956.--- Ordinarie lärare Anna Widén-Persson.-------------------------------------------------------------------------------------------------------- Elever, alla födda 1944 om inget annat anges:------------------------------------ Erik Bergström född 8/1, målsman byggnadsarb. Erik B., Hemmanet. Kjell Eriksson 14/5, byggnadarb. Otto E., Kvissleby. Björn Håkansson 27/1, förman Hj. H. Per-Ola Johansson 20/1, ingenjör Per J. J., mellersta Svartvik; flyttat till Kubikenborgs skola den 29/8. Jan Jonsson 4/7, chaufför Yngve Jonsson, Hemmanet. Martin Lindfors 29/11, fabriksarb. Sven L., mellersta Svartvik. Karl-Arne Lindgren 7/8, fabriksarb. A. Hultman, Hemmanet. Jan Lundqvist 13/5, J L. L., fabriksarbetare mellersta Svartvik. Bengt Westerlund 27/4, fabriksarbetare John Westerlund, Hemmanet. Lennart Hjertström 30/4, sadelmakare E.T. H., Kvissleby, från Nolby skola den 27/8. Berit Maria Andersson 25/4, Karl V. A. fabrikarbetare, Kvissleby, från Nolby skola den 27/8. Ylva Birgitta Grundgård 29/6, privinsläkare Erik G., Kvissleby. Åsa Elise Holmberg 27/6 1943, fabriksarbetare Folke H., Hemmanet. Yvonne Elsa Kilander 9/6, Elsa K., Kvissleby, från Nolby skola den 27/8. Ebon Ingeborg Lundqvist 11/3, elektriker K.J.E. L., Svartvik. Ingrid Elisabet Lundvall 28/6, fabriksarbetare Gust. L., Hemmanet. Bonita Viola Nordin 7/8, urmakare J.O. N., Kvissleby. Siv Lilian Nilsson-Ruda 24/2, fabriksarbetare E. N-R., Hemmanet. Elisabet Olsson 18/6 (?), fabriksarbetare Kurt O., Hemmanet. Inger Marg. Wahlberg 12/8, fabriksarbetare Sven E. W., Kvissleby. Lena Yvonne Wallin 11/2, fabriksarbetare Verner W., Hemmanet. Birgitta Marg. Wiklund 19/1, änkefru Hilda W., Kvissleby, från Nolby skola den 27/8.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Den 10/9 kl 09:00-14:00 var det tävling i allmän idrott för hela distriktet (Njurunda skolor) på Kustängen. Den 11/2 kl 09:00-13:30 var det skidtävling för hela distriktet vid Vapelnäs skola.

24 april 1880

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- För på dagen (24 april) exakt 130 år sedan kom Nordenskölds expedition hem till Stockholm från sin seglats genom Berings sund och Nordostpassagen. En av bidragsgivarna till expeditionen var Svartviks "egen" Oscar Dickson. När man kom hem hälsades Nordenskiöld, Palander (befälhavaren), Vegas besättning och de betydelsefulla bidragsgivarna bl.a. med den högtidliga dikten nedan. Via Kungliga Biblioteket och vänligt tillmötesgående av Norrköpings stadsbiblioteks ansvarige för specialsamlingarna Jan Andersson har jag kopior på dikten i min hand ("Helsning till Nordenskiöld, Palander, Vegas besättning...Finspongssamlingen Fol. 824 [Br]. Klicka på bilderna för bättre läsbarhet. (c) sö ------------------------------------------------------------------------------------------------------

1952

Året är 1952. Här lite plock från mina pärmar. En del är redan inlagd i bloggen.----------------------------------------------------------------------------------------------- Den 29 april avlider Svartviksåkaren Eston Lindfors----------------------------------- Den 2 maj förlovar sig Svartvikaren Kerstin Östlund med Heffners bandyspelare och senare landslagsmannen Gunnar Palmér.--------------------- Salig avdomnad Sundsvalls Posten den 5 maj: "I Njurunda har bostadsbyggandet under senare år varit livligast i Hemmanet i "gattet" mellan bergen fram mot den odlade väl tre kilometer långa dalgången från Nolby uppåt Vapelbäcken.---Att Hemmanet är ett ur många synpunkter tjänligt bebyggelseområde är tydligt i synnerhet nu, sedan området fått sin utfartsfråga ordnad efter flera års arbete på vägs framdragande genom bergte". Den 9 maj reses takstolarna och med flaggan i topp. Allt för de s.k. "Pråmsläpen", vid Serpentinvägens förlängning på Hemmanet.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Den 21 maj möter Svartviks fruktade B-lag i fotboll Essvik, men förlorar med 1-3. Svartviks lag: G Nordin- T Westerlund, A. Anderson - G Uhlin, M Groth, A Westerlund - I Landell, G Sjöberg, U Nyström, K Edebrandt, E Eng. Reserver var E Pettersson och O Malm. Dagen efter möter Svartviks A-lag Skönvik-Sund och förlorar med 1-4. Dagen efter den matchen möter Svartviks juniorlag på hemmaplan Kubikenborg. Yngst på plan S Östlund-------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Annandag Påsk visas obskyra (tyckte man då, det var ju naket) "Hon dansade en sommar" på biografen Metropol i Kvissleby.---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Svartviksfabriken segrar i SCA:s skyttemästerskap, lagtävlingen. Laget består av Arne Vikman, Sven Sandberg, Karl Olof Leonsson, Ture Svedin och Åke Hermansson.------------------------------------------------------------------------- Den 7 juni kommer AB Lundgren & Börjessons fartyg Aspen till distriktet med den största kollasten som någonsin kommit till distriktet. Lasten är även avsedd för Svartviksfabriken, och för att kunna gå in i Svartvksbukten utan grundstötningsrisk måste 1800 ton först lossas i Sundsvall. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Den 27 juni avlider lastarförmannen John Einar Hägglund på sågverket i Svartvik tills det lade s ner (därefter arbetad ehan på fabriken). Den 29 juni avgår motorfartyget Ecuador Svartvik för att via Göteborg gå till Sydamerika. Den 9 juli avgår Svenska Amerikalinjens motorfartyg Vibyholm Svartvik via Hudiksvall med pappersmassa och wallboard till USA. ------------------------------------------------------------------------------------------------- Den 21 juni gifter sig Svartvikaren Jan Lindfors med Ann-Marie Nordlander från Skönsmon. Dagen efter firar förmannen på fabriken Andreas Modin guldbröllopsdag på Hemmanet med sin Hulda. Ett par dager senare är det midsommarafton och Svartvikaren Arndt Öhman förlovar sig med Kerstin Ekelund. Så också samma dag Svartvikaren Ebon Bäcklund med Roland Uhlin från Skottsund.---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''------------------------------------ Den 21,22,23 och 24 juni anordnar idrottsföreningarna i Essvik och Svartvik festligheter i Juniskär. På midsommarafton uppträde folkkäre Edvard Persson.-------------------------------------------------------------------------------- Under tiden 3 juli-6 juli samanträder Svenska Skidförbundet och bl.a. utsåg man Sundsvalls slalomklubb och Svartviks IF att arrangera SM i slalom 1953.------------------------------------------------------------------------------------ En ishockeysektion bildas i Svartviks IF och laget kom bl.a. att möta Wifsta-Östrand, idag lika med Timrå IK. Målvakt i Svartvik under en tid var S Östlund.-------------------------------------------------------------------------------------------- Sundsvalls Posten den 13 augusti: "Kiosk i Svartvik tullad på choklad och tobak i natt". Anm.: hallbergs kiosk mitt emot fabriken.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Annons den 15 augusti: "Målarmästare Knut Hägglund, Svartvik tel. Sundsvall 62277 utför allt i branchen. Ansvarsmedvetna yrksmän garanterar fullvärdiga arbeten".------------------------------------------------------------................................................................................................----------- Den 21 augusti: "Nytt inbrott i Hallbergs kiosk vid Svartviks fabrik natten till onsdag. Misslyckas dock då dubbla dörrar.---------------------------------------- Annons den 28 augusti: " Fr o m den 1 september 1952 gäller följande expeditionstider vid Svartviks järnvägsstation. Vard före S&H kl 9-14. Övriga vard kl 9-11; 12-17. Personförande tåg och rälsbussar göra även i fortsättningen uppehåll vid Svartvik.--------------------------------------------- Såghuset i Svartvik rivs.------------------------------------------------------------------------- En av landets största oljecisterner är färdigbyggd den 8 augusti vid Svartviks fabrik. Den rymmer 10000 kbm. Därmed kan Svartvik lagra industriolja för andra SCA-fabriker i distriktet.------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ P g a lite ordet stoppas produktionen vid Svartviks trähusfabrik unde rtiden 11 augusti- 20 september. Ett 40-tal anställda får arbete i Tunadal.------------ Praktiskt taget alla Svartvikare samlas i Värstaparken på kvällen söndagen den 17 augusti. Det är stjärnfest och Statsminister Tage Erlander skall hålla tal. Den 7 september uppvisningsboxas Olle Tandberg mot Ingemar Johansson och senare på kvällen gästuppträder Lasse Dahlqvist.--------------------------------------------------------------------------------- Den 19 augusti lyser det mellan fotbollsspelaren i Svartviks IF Conny Vedin från Vapelnäs och fröken Ulla-Maj Olsson från Nolby. Och den 15 september lyser det mellan isoleraren Arndt Öhman från Svartvik och fröken Kerstin Anna Elisabt Ekelund från stan. Den 30 september lyser det mellan anläggningsarbetaren Parry Englund från Svartvik och fröken Mary Nilsson från Svartvik.-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Under hösten är det full aktivitet av symöten mm i frälsningsarmens lokal på Grindbacken. Söndagsskolan där är också mycket aktiv.---------------------Den 22 september släpps siffrorna efter årets val. Här siffrorna för Svartvik (1948 års val inom parentes): Högern 33 (35), Bondeförbundet 0 (0), Folkpartiet 79 (32), Socialdemokraterna 439 (451) och kommunisterna 109 (139). -

Svartviks fotbollsdomare av rang

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- I går stötte jag på en äldre dam som jag tyckte mig känna igen. Och varför inte fråga henne: "Ursäkta, men inte heter väl Ni Nyhlén?". - Jo, vem är du då? Det visade sig vara en gammal Svartvikstant, 96 år gammal som var ute och handlade. Hustru till Lennart Nyhlén, förman på fabriken och fotbollsdomare på fritiden. "Jag bor nu i Kvissleby sedan Lennart dog 1976. Vi hade ju två barn som du vet, pojken bor i Nolby (Sundsvall) och flickan i Stöde.". Visst var Lennart domare i Brasilien? "Ja, under en kortare tid, men även i Ryssland (Sovjet). Egentligen skulle jag ha frågat om jag kunde få låna några fotografier, men jag ville inte besvära. Kanske jag får en ytterligare chans, och det då kanske det känns lättare att fråga efter fotografier. Troligtvis har hon t.ex. foton från Lennarts tid i Brasilien, det skulle vara intressant att se några i så fall. Som liten fotbollstokig grabb minns jag så väl vilken respekt jag hade för Lennart Nyhlén, han hade ju varit domare i Brasilien, drömlandet för en fotbollstokig liten grabb.

"Klassmotsättningar" mellan arbetarna

------------------------------------------------------------------------------------------------- Apropå det föregående inlägget om arbetarnas olika lönegrupper. Det var strid inte bara mellan arbetarna och arbetsgivaren, utan också mellan arbetarna i de olika lönegrupperna. Bl.a. frodades avundsjuka. Och det kunde vara väldigt hårda tag mellan arbetarna. Jag vet, för jag befann mig (neutral och tyst observerande) i händelsernas centrum. Avundsjuka förresten; det var en svulst på industriorten Svartvik, och alltså inte bara riktad uppåt mot arbetsgivarrepresentanterna. Skamlig mobbning var också utbrettoch av den art som idag skulle föranleda åtal. Jag skriver detta för att Svartvik av förr inte bara skall uppfatts som ett Sörgården.

Svartvik 1951

Plock från min gamla samlingspärm, och det gäller år 1951..---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

*Essviks och Svartviks idrottsklubbar arrangerar den sista Juniskärsfesten.--------------------------------------------------------*Förlovningar i början av året: Jan Lindfors, Svartvik och Ann-Marie Nordlander, Skönsmon. Guy Karlsson, Sundsvall och Solveig Hermansson, Svartvik. Georg "Jojje" Sjöberg, Svartvik och Elisabeth Hägg, Essvik..------------------------------------------------------------------------------------*På Svenska Skidspelens Trettondagsbal i Stadshussalongen i Sundsvall spelar Svartvikaren Bertil Svedin och hans orkester.---------------------------------*På Metropolbiografen i Kvissleby visas Svartviksbarnens och alla barns favorit "Barnen från Frostmofjället". --------------------------------------------------------**Den 20 februari skriver Sundsvalls Posten: "56-årige arbetaren Axel Felix Berlin från Svartvik begravdes under ett kolras vid Stockviksverken. Han satt fastklämd under ett 4-5 meter tjockt kollager medan ett 40-tal personer intensivt arbetade för att befria honom.". Anm.: Det hela slutade lyckligt.----------------------------------------------------------------------------------------------- *På Frälsningsarmen på Grindbacken är det aktivitet året runt. T.ex. möten för barn och ungdom varje söndagkväll med början kl. 18:00.------------*Lönelyft för arbetare på fabriken enligt fackföreningens protokoll: Jan Bergman, Einar Larsson, Kalle Sundström, Bertil Sjödin och Erling Kronman samtliga tillhörande lönegrupp A ändras till "115 %". Adolf Danielsson, Villy Berglöv, Axel Melin, Rickard Jonsson,E. Vikström, V. Eriksson och Oskar Karlsson flyttas från lönegrupp B till gruppen med högre betalning: A. I. Norlander, Åke Hermansson, Kirpo och L. Vikström flyttas från lönegrupp C till gruppen med högre betalning: B.---------------------------------------------------------------------------------------------

Bilden: Skolschema gällande klass 7 på Svartviks skola ht 1950/vt 1951

Nästa gång plockar jag fram bladet i min pärm med rubriken 1952. ----Klicka på bilden för bättre läsbarhet.--------------

Svartviksboxare

---------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har fått ett par fotografier av Kjell Jonsson i Umeå, son till "ursvartvikaren" Rikard Jonsson som bodde på Hemmanet. Boxning var ju en av fritidsaktiviteterna på 20-, 30- och 40-talet. Sista lokal som användes var stallet på Hemmanet. Bilden föreställer Kjells här på bilden respektingivande farbror Birger Jonsson i Svartviksdräkt. Birgers dotter Elsy bor fortfarande på Hemmanet. Tack Kjell för fotografierna, hoppas att du inte har något emot att jag nu visar ett av dem i bloggen. Med ditt tillstånd skulle jag också vilja visa de andra.--------------------------------------------------------- Apropå: det bästa som kan hända är att jag får, eller får låna foton som föreställer Svartvik eller Svartvikare från förr.

1950

För tidigare läsare av bloggen är en del av nedanstående inte nytt. ------------------------- Svartvik för 60 år sedan.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---- *Slalom-DM . Herrar: 1) Gustav Holmlund, Svartvik 2) Kjell Englund, Sundsvall 3) Bert Östlund, Svartvik. Juniorer: 1) Kurt Östlund, Svartvik, 2) Lennart Östberg, Sundsvall, 3) Martin Åberg, Sundsvall. Damer: 1) Ingrid Englund, Sundsvall.-- * Handelsträdgården i Svartvik upphör. -- * Jag får en förnämlig placering i Njurunda skolors skidtävling, denna gång i Nyland. En granne hade vallat åt mig. Och skidintresserad fick jag den 20 mars en autograf av segraren i Svenska Skidspelen på Bergsåker.-- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------------- *Svartviks A-lag i fotboll skall spela mot Ånge på Strömvallen och Sundsvalls Tidning visar laguppställningen: S. Hammarlund, A. Hägglöf, H. Berglund, R. Lööf, L. Sjölund, B. Östlund, S. Johansson, G. Thunström, L. Glantz. Reserver G. Sjöberg, V. Åslund, J. Eriksson och A. Westerlund "Buss avgår 4 timmar före matchen från kyrkan. Intresserade får medfölja. Jag vet inte vilka de intresserade blev, men är ganska säker på att Mr Svartvik., alltså Bertil Thunström tillhörde de intresserade som fick åka ända till Ånge. Svartvik vann med 4-2. På lördagen, dagen före A-matchen spelade Svartviks juniorer mot Njurundas juniorer i Södra Juniorserien på Svartviks idrottsplats. Svartviks lag: B. Myrnäs, J. Frelén, K. Östlund, A. Andersson, B. Lundkvist, K-E Sjöberg, R. Persson, G. Nordlander, N. Nilsson. Reserver: S. Kronman och S. Westlund. Matchen slutade 2-2..-- -------------------------------------------------------------------------------- * Henrik Englund och Elsa Nord förlovar sig.-- * Svartvikaren Eina Eriksson vann tillsammans med Margareta Winqvist damdubbeln i bordtennis-SM.-- * Sundsvalls Posten skriver den 10 januari att "Slalombacken i Svartvik hålles i afton öppen för träning. Backen har knappast varit så fin som nu, meterdjup snö ligger i backen. Den 12 februari blir det DM i backen och den 6 mars nationella tävlingar där. I tävlingarna den 6 mars deltog hela den svenska eliten, med Holmenkollen- och Garmischtrupperna i spetsen. Inträde vuxna 1:50 kr, barn 50 öre. Lennart Nilsson, Åre vann.-- * Den 19 mars invigs en mässkrud i Svartviks kyrka, skänkt av Arne Mörch, Sundsvall och hans hustru Dagmar (född Barth).).--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- * Den 20 februari är det skidtävlingar i Essvik. Resultat: äldre juniorer 10 km 2) Bernt Sjöberg, Hemmanet; yngre juniorer 10 km 1) Stig Sjöberg, Hemmanet; pojkar 5 km 2) Karl-Erik Sjöberg, Hemmanet. Oldboys 1) Birger Wiklund, Svartvik med en tid som bättre än alla juniorer.-- * Jag vinner 60 m löpning i Njurunda skolors tävlingar på Gumsekullen. * Annons i Sundsvalls Posten den 27 mars: "Några funderingar över politiken" härom talar riksdagsmannen kammarherre James Dickson å Sundsvalls Teater fredagen den 31 mars kl 19:00. Allmänheten inbjuds. Musik! /Sundsvalls Högerförening.".-- *Den 26 mars håller Svartviks konsumentförening möte och det bekräftas sammanslagning med konsumtionsföreningen I Njurunda. Till medlemsråd för det nya distriktområdet valdes Hilding Baglien, Karl Öberg, Johan Edström, Axel Nording och Alvar Berg.-- * Koreakriget utbryter ju och det blev ju minst sagt besvärligt. Timmerupplageplatsen, den minre attraktiva arbetsplatsen nedanför "Restaurangen", på Svartvik döptes följdaktligen till "Korea" detta år..-- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- * Den legendariske Svartviksläraren Erik Petterssons hustru avlider den 28 september.-- * Rea på konsum på Hemmanet och på Svartvik enligt annons: "Kalsonger med långa ben i storlek 4,5 och 6. Efter att tidigare ha kostat 7:85/styck, sänks nu priset till 3:50/styck". Nu kunde kanske alla på Svartvik bära långkalsonger när det var 15-20 grader kallt.-- * Den 1 september avlider Anna Brita Brander, Hemmanet. Hon bodde vid nuvarande Björkvägen och intill "Annabrittas" kunde vi kicka boll om "Lillplan" längre upp på gatan var upptagen.-- * Smått imponerande fartyg besöker Svartvik. T.ex. ms Tortugas som lastade pappersmassa för Havanna. Eller ms Ceylon som lastade massa för Japan. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Avd. 35, fackföreningen på Svartviksfabriken håller möte den 22 februari på Njurunda Folkets Hus. Utdrag ur protokollet: "...Personalen i syrahuset hade framställt om att få bättre förhållande med kisaskan. Bolagte meddelade att de ämnade bygga om så att dammet av askan skall försvinna...". -- * Två inbrottstjuvar slår sönder glasdörren på Hägglunds kiosk på Svartvik och tar kassaapparaten. Tage Eriksson på restaurangen i närheten såg detta, och tjuvarna skrämdes och flydde i mörkret upp mot järnvägen. Det visade sig senare att de fortsatt till konsum iVaplenäs, och där länsat nästan hela kaffelagret, och även stulit tobak.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bilden: Svartviks IF:s högerinner B. Östlund (min äldste bror) värnpliktsklädd.

Svartviks skola, klass 1B ht/vt 1932-33

Svartviks skola, klass 1B, höstterminen 15/8-24/11 1932 och vårterminen 23/1-10/6 1933. Ordinarie lärare Nadeschda Sunding. Elever, alla födda 1925: ------------- Bengt Hubert Lindström född den 23/11; målsägare Johan Herbert Lindström, södra Svartvik. Erik Göran Nilsson 3/1; Jonas Nilsson, södra Svartvik. Stig Bertil Nordin 8/4; Axel Leopold Nordin, Hemmanet. Karl Valfrid Ström 14/8; Otto Tyorvald Ström, Hemmanet. Sven Erik Svedin 18/5; Karl Einar Svedin, mellersta Svartvik. Karl Erik Bertil Tunström 14/2; Andreas Tunström, mellersta Svartvik. Roger Hjalmar Vesterlund 4/4; Otto Bertil Vesterlund, Hemmanet. John Tuve Vesterlund 25/1; Hjalmar Mauritz Vesterlund, Hemmanet. Lars Albert Lennart Sahlin 7/12; Albert Sahlin, södra Svartvik. Malte Ragnar Vestberg 11/5; Herman Ragnar Vestberg, Gridnbacksmon. Oskar Gerhard Viklund 28/6; Märta C. Viklund, Hemmanet. Ann-Marie Olsson 1/7; Karl August Olsson, norra Svartvik. Asta Irene Olsson 13/1; John Lennart Olsson, södra Svartvik. Åse Maria Dorothea Schibbye 21/12; Lauritz B Schibbye, mellersta Svartvik. Siv Ingrid Thelberg ?; August E Thelberg, södra Svartvik. Ruth Viola Sundberg 11/11; D.I. Sundberg, södra Svartvik. Signhild Maria Persson 17/8; Osk. Persson, södra Svartvik. Signhild Maria Olsson ½; August Olsson, norra Svartvik. Mary Östlund 31/8; Hilding Östlund, södra Svartvik (ej släkt med mig). Klara Ingegerd Persson 14/11; Anna Persson ?

Svartviks skola, klass 1A ht/vt 1932-33

Svartviks skola klass 1A höstterminen 15/8-25/11 1932 och vårterminen 23/1-12/6 1933. Småskollärarinna Alma Andersson. Elever (om inget annat anges är eleven född 1925): Birger E. F. Bolin född den 2/5; målsman Emil Fr. Bolin, bostad i mellersta Svartvik. Love E. Brander 13/3; K Gunnar Brander, Hemmanet. Åke W. Engman 20/1; V. Ferd. Engman, mellersta Svartvik. Robert E. Eriksson 11/3; Hulda Eriksson, Hemmanet. Axel K. Eriksson 26/9; Joh. Hilmer Eriksson, mellersta Svartvik. Karl Ejnar Eriksson 11/9; Henr. Ejn. Eriksson, mellersta Svartvik. Sigfrid H. Forsberg 21/10; Helmer Forsberg, norra Svartvik. Frank K.A. Gagner 20/9; Sank Fr. Gagner, norra Svartvik. Karl Sune Grot 5/4; Ejda Armida Grot, Svartvik. Elver Gerdin 18/2; Knut T. Gerdin, mellersta Svartvik. Valter Danielsson 23/1; V. Danilesson, Grindbacksmon, flyttat till Norge den 25/11. Arndt E. Hägglöv 12/9; Emil Hägglöv, mellersta Svartvik. Ruben E. Landell 19/3; Axel B. Landell, mellersta Svartvik. Karl Helge (Lindfors) Lindkvist 30/9; änkan Märta Lindfors, inflyttat från Kyrkmon den 23/1. Anna Lisa (Andersson) Berglund 22/10 1924; Alb. Berglund, norra Svartvik. Ingrid Lovisa Berg 2/6; L. Bergseije, södra Svartvik. Asta Hörnfält 3/11; Alb. Erl. Hörnfält, södra Svartvik. Ingrid Hörnfält 11/10; John H. Hörnfäldt, södra Svartvik. Vilma Lundvall 12/11; Vilh. F. Lundvall, södra Svartvik. Karin A.E. Nilsson 25/7; Erik Johan Nilson, norra Svartvik, sjuk hela ht. Inger E. Nording 25/4; Hj. Vald. Nording, Hemmanet. Karin Philijo 25/10; Anders Philijo, mellersta Svartvik, inflyttat Svartvik från Sundsvall den 30/9. Harriet J.S. Östlund 5/11 1923; Hilding Östlund, södra Svartvik (ingen släkt till mig). /uppgifter om elever i klass 1B kommer senare/

Apropå jubileum

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------För exakt 150 år sedan blir Ernst Peter Agathon Lundholm predikant i Svartviks kyrka. Lundholm var även skollärare. Senare under samma år gifte han sig i Tuna med.Kristina Åslund. Ernst Peter L. och hans hustru avled 1905.-1905.------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Likaledes för exakt 150 år sedan bildas Svartviks äldsta organisation: Svartviks baptistförsamling.---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- För exakt 100 år sedan föddes Svartviks, bland de flesta arbetarna populäraste platschef: Ingmar Eidem. "Eidem" som var överingenjör och platschef vid Svartviks sulfitfabrik från 1944 avled i Djursholm 1998. Ingmar E. och hans hustru Brita, född Nygren, fick tre barn: Magnus, Gunnar, Rolf och Ingmar.: Eidem = en svensk släkt som tagit sitt namn efter norskt möderne, härstammar från Anders jansson i Ransäters socken, Värmland.

Grattis på 200-årsdagen

--------------------------------------------------------------------------------------------------------- Den 10 mars 1810 föddes i Göteborg James Dickson ("brukspatronen"). Han var delägare i James Dickson & Co och chef för Dicksonverken i Norrland från 1836 till 1849 då kusinen Oscar övertog. James som var ogift utträdde ur firman 1855. James D. avled den 4 juli 1873 på Billdal vid Göteborg. James Dicksons far var Robert, inflyttad 1802 till Sverige från Montrose i Skottland där han föddes den 10/6 1782. Robert D. avled i Göteborg den 9/12 1858. James Dicksons mor var Vilhelmina Charlotta född Bratt i Göteborg den 9/10 1781. Gifte sig med Robert D. den 18/5 1809 vilket var hennes andra gifte (gift först med grosshandlaren David Airth).- Vilhelmina Charlotta avled i Göteborg den 10/7 1845. Förutom James hade Robert och Vilhelmina Charlotta tre barn: Edvard, född 1812, och bland annat grosshandlare i New York i tio år. Evard var gift med Isabel född Gordon 1822 och deras dotter var gift med en annan känd grosshandlare i Göteborg: Erik Wijk (1836-1910). Robert och Vilhelmina Charlottas andra barn Charles var född 1814 och blev läkaref och bland mycket annat riksdagsledamot. Robert och Vilhelmina Charlottas tredje barn var Emilia, född 1818.

Charles Tottie

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Barkskeppet Charles Tottie byggdes 1846 på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästare Kierkegaard. Hon byggdes för James Dickson & Co som året efter sålde henne till sjökapten Niklas Beckman. 1850 sålde Beckham henne till ett partrederi. 1864 förbyggdes hon och 1879 utsågs handelshuset G H hegardt & Co till huvudredare och ägare till 3/4. Retsen ägdes av skeppsklarerare August Leffler. 1892 såldes hon till ett partrederi. År 1900 såldes hon till handlaren C O Lundberg i Göteborg. 1903 led hon haveri och slogs i spillror. Här ett par vardagsberättelser om vad Charles Tottie kunde råka ut för::------------------------------------------------------------------ 21/2 1884 Skeppet Charles Tottie (befälhavare O. A. Skånberg) avseglade den 2/10 1883 från Sävenäs lastageplats till Almerida med sparrar och plankor. Passerade Helsingör den 13/10 och Skagen, ävensom densamma den 14/10, under hård bris, men den 16/10, då vinden gått till SO hade densamma ökat till storm med hög brytande sjö, vilket oaktat man måst föra mycket segel för att ej driva inpå jylländska kusten. Därunder hade nedre förmärsseglet och storstängstagseglet sprungit. De påföljande dagarna hade stormen fortfarit med brytande sjö, fartyget måst lägga bi för små segel och drivit N-vart samt pumparna under hela tiden varit igång. Vinden som gått till NW med häftiga byar, hade den 20/10 varit W något avtagande, och då man ej kunnat med fartyget i befintligt skick uppnå destinationsorten samt sans (?) under norska landet beslöts söka nödhamn. Ankommen lots hade infört fartyget till Humtesund (?), där man förtöjt, varefter kapten S. rest till Lillesand för att telegrafera om sjöolyckan och sedan den 23/10 order från rederiet utgått hade ångbåt antagits för att bogsera ”Charles Tottie” till Lillesand . I följd av uppkommen storm hade de trossar varmed fartyget varit förtöjt blivit skamfilade och ävensom fördröjd, så att fartyget först den 24/10 kunnat föras till Lillesand.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5/3 1889 Skeppet Charles Tottie (befälhavare S.M. Andersson) anlände den 2/2 1889 vid dynerna i närheten av Dover på resa St. Ybes-Göteborg med salt) under hård blåst från W till NW samt den 4/2 på morgonen uppstått storm från NO med hög sjö, man måste från sticka (?) Ankare med kättingar m.m. och anlita bogserbåt för fartygets införande till Dover. Vid midnatt mellan den 3 och 4/2 hade vinden övergått från NW till NNO á NO med hårda stormbyar, hagel och snö samt fartyget sist sagda dag kl ½ 5 fm. börjat driva och närmat sig land. Sedan i dagningen folk från land med båt erbjudit sin hjälp, men ej velat träffa ackord om ersättningen för sådan samt dröjsmål skulle medfört fara, hade man, för att få fartyget till segels med en ny 9 famnar, 7 tums vajerlina satt spring på kättingen. Därpå hade man i följd av fartygets läge måst kapa sagda lina och från sticka (?) kättingen, då man fått fartyget till segels under ledning av lots. Omkring kl 9, fm. hade man ankommit på Dovers redd, där fartyget under tilltagande storm börjat draga. Sedan bogserbåt utkommit till fartyget, hade man försökt hiva upp ankar och kätting, men då detta ej låtit sig göra hade man på lotsens befallning från ….? 75 famnar kätting, varpå fartyget införts till Dover.

Barkskeppet Prins Oscar

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Barkskeppet Prins Oscar byggdes för räkning James Dickson & Co på varvet i Svartvik 1844 (samma år som Oscar I blev kung) av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästare Kierkegaard. Dickson sålde henne 1856 till ett partrederi i Göteborg som i sin tur 1865 sålde henne till ett partrederi på Smögen. Här en liten berättelse från en av hennes resor.:-------------------------------------------------------------- 27/5 1884--- Skeppet Prins Oscar (befälhavare Kihlberg) avseglade 1883 från Skellefteå, anlänt till Dieppe den 13/9 (1883?) med trävaror och blivit förtöjt i dockan å en av hamnmästaren anlitad plats, därefter från fartyget som varit hade lossningen påbörjats, vilken fortsatte till den 21/9. Kapten fick då höra talas om att vattnet ur dockan skall urtappas, vadan han för att efterhöra förhållandet begivit sig till hamnkontoret, där hamnmästaren förklarat, att vattnet sedan skulle sänkas till 9 fot, men då han den 22/9 här uppgav att allt vatten skulle urtappas, hade han åter uppsökt hamnmästaren, som bejakat att så skulle ske redan påföljande dag, och tillagt, att om fartyget genast kunde förhalas det skulle förflyttas till den andra dockan. Då kapten Kihlberg uppgivit att så ej kunde ske, emedan man ej medhann att intaga förtöjningar, taga iland ställningarna från fartyget till kajen samt förhala till ändan av dockan, hade han hemställt om någon förändring av anordningarna hade hamnkaptenen nekat därtill och förklarat att fartyget låg tryggt på sin plats, emedan på stället voro muddrat till flera meters djup. Efter hamnmästarens föreskrift hade man då halat fartyget 5 eller 6 famnar från kajen men sedan vattnet avtappats hade fartyget fallit över i en farlig i farlig belägenhet, så att skandäcket skiljt sig från däcket samt luckan i däcket och bordläggningen öppnats och då vattnet åter påsläppts hade fartyget funnits läcka och ej kunnat hållas läns utan oavbruten pumpning. Sedan lasten den 26/9 varit utlossad, hade man funnit att fartyget varit mycket skadat å babords sida, laskar och fått i garneringen förskjutna, bultar och naglar avbräckta samt kölsvinet förskjutet, liksom järnknän samt tillhörande bultar sprungna eller förskjutna. En pump hade även varit bräckt.---------------------------------------------------------------------------------------------------Barkskeppet Prins Oscar kondemnerades den 8 februari 1884 i Le Havre och såldes för upphuggning i Dieppe.

Oberon

---------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonerten Oberon byggdes 1846 av ek och furu på kravel på varvet i Svartvik under ledning av skeppsbyggmästare Kierkeegard. Hon byggdes för James Dickson & Co som sålde henne 1855 till ett partrederi i Göteborg. Svartviks varv.-------------------------------------------------------------------------------------------------------------- --------------------------19/12 1867: Skonerten Oberon (M. Johansson) avseglade den 7/10 från Skönviks lastageplats med trävaror. Den 8/10 inträffade en frisk vind från S till O med regn och tjock luft, fartyget stötte på grund, som befanns vara revet på Ölands södra udde, man torde vid grundstötningen fått fartyget att vända samt sedemera jämväl genom att tillsätta alla segel lyckades få detsamma av grund och först efter 2ne timmar och under det att vinden ökat i en by sedan man genom pressning med segel lyckades klara land hade man fullföljt fartygets kurs, enär detsamma läckt endast obetydligt (5 tum/vakt), men då man ankom till Köpenhamn den 12/10 erhöll kapten order från rederiet att fortsätta resan och så skedde den 13/10. Ankom den 21/10 till Newcastle.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 17/7 1871: Skonerten Oberon (A. Nilsson) avseglade den 5/12 1870 från Kennetpans (?) Och efter något uppehåll på Leithfjorden den 15/12 kommit till sjöss, en brottsjö under en storm den 17/12 gått över fartyget samt bräckt ledstången, brädgången och en pollare, om babord, att under orkanartad storm den 19/12 fartyget börjat läcka så svårt att man endast genom oavbruten pumpning kunnat hålla läns, den 20/12 en brottsjö inslagit ledstång och brädgång på babords bog av brädgången om styrbord, varvid 3 stöttor och en pollare blivit bräckta samt mycket vatten nedträngt i fartyget, att såväl fartyg som rigg blivit nedisade och att, då besättningen av det hårda arbetet vid pumparna och kölden blivit utmattad, men den 21/12, för att lätta fartyget och på det att ej för mycket vatten måtte intränga genom hålen efter de avbrytna stöttorna, beslutat kasta en del av däckslasten överbord och (?) man arbetat från kl 1 till kl 5 e.m., att påföljande dag, den 22/12, man fortsatte att kasta stenkolslasten tills ungefär 300 tunnor blivit kastade, samt att, utan vidare motgångar man den 27/12 fått sikte av danska kusten, men fartyget vid inseglingen till Göteborg fastnade i is utanför Elfsborg. Kennetpans, United Kingdom Latitude: 56° 4' 0 N, Longitude: 3° 45' 0 W ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Oberon förliste 1874; ägare till henne var då sjökapten Otto Leonard Christensen.

Danube

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonertskeppet Danube byggdes 1855 på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästaren Jensen. Honsjösattes den 7 juli för James Dickson & Co, som sålde henne 1868 till ett partrederi i Lysekil. Skonertskeppet Danube (C A Stenström) avseglade den 9/3 1872 från North Shields men ingick den 13/3 i nödhamn till Rosviks redd vid hemkomsten Lysekil och kvarlåg där för stiltje och motvind till den 17/3 kl. 9 e.m., då resan fortsatte med ONO bris och något snö. Den 18/3 var vinden SO t. O med stark storm och snöyra. Vid middagstiden antogs, att skeppet stod SW från Winga på 4´ distans, kl 2 e.m. då stormen och snöyran var förfärlig, länsades 60’ N t W för att få Skagerack öppet och således icke utsätta sig för lägervall på jylländska kusten. Stormen och snöyran voro ännu mera tilltagande. Fartyget kastades bi och låg nu NNO med 6 strecks avdrift. Den 19/3 blåste ihållande från ONO storm med lika stark snöyra. Kl. 2 e.m., då luften något lättade erhöllo sikte av norska landet, antagligen utanför Öster Risör. Fartyget som var tätt, lades sydvart, låg an O t. S, likaledes 6 strecks avdrift, havet förfärligt högt brytande med svåra överspolningar, belägenheten fruktansvärd, gångkläder, sängkläder och boningsplatser genomblöta av sjövatten, besättningen förfrusen synnerligast i händerna. Den 20/3 var stormen ännu mera fruktansvärd, med snöyra och brytande hav, så att bottenreven måste fastgöras. Kl 10 fm. nödgades skeppet vända för Jutska kusten och lades N-vart. Vid middagstiden tilltog stormen till orkan. Kl 2 e.m. träffades fartyget plötsligen av ett förfärligt brotthav, som bortslog styrbords stöttor och skansklädnad från backen till storröstet, samt sönderbräckte båtarna och en del av vattenfaten. Genom räckets och stöttornas instående fläktes lovarts vant så mycket, att fockmasten under de ovanligt svåra hivningarna slängdes, från och till samt största fara var för handen, att röstbultarna skulle uppfläkta berghultet, varigenom fartyget ovillkorligen sjunkit. I följd härav såg man sig nödsagad att bortkapa förmasten med vidhängande rigg, som i fallet medtog stormärsstången jämte klyvarbommen. Sedan havet efter sitt förfärliga utbrott saktat sig på en stund, begynte man genast att medelst mellanlägg och påspikade bräder täta hålen efter de avslagna stöttorna med den lyckliga påföljd, att fartyget med möda, kunde hållas läns. Fartyget var nu att betrakta såsom vrak, utan minsta manöver och låg vid olyckstillfället N- över, vilken ställning det på intet sätt ville ändra, utan stöttning med segel, tagande över sig de förfärligaste sjöar. I denna belägenhet befann sig ”Danube” till den 23/3 på e.m då skonerten ”Anna Maria” (H. Esbjörnsson) kom under och sökte bringa hjälp, men i avseende till svår sjögång kunde ingen komma från skeppet förrän den 24/3 på morgonen, då, sedan vädret och sjögången något saktat sig, skonerten återkom och hämtade besättningen ombord. Skeppet lämnades nu åt sitt öde på pos. 57 grader 12’ N Br och 5 grader 53’ O.L Besättningen blev den 28/3 kl 10 fm. landsatta i Lysekil. Den 24/3 upptäcktes vraket kl 5 em av ett holländskt fiskefartyg ”Noordzee” varifrån mot midnatten 4 man lyckades med båt komma ombord på ”D”, som den 25/3 kl ½ 3 fm togs på släp medelst en tross, vilken fördes från ”Danube” till ”Noordzee”. Vid middagstid utfördes ytterligare en svårare tross, varefter bogseringen fortsattes. Mot aftonen bräcktes den först utfästa trossen. Den 26/3 ankom ett annat fiskefartyg ”Noordover”, som därefter deltog i bogseringen mot betingad andel av 1/3 av blivande bärgarlön. Ävensom 4 man från ”Noordover” den 27/3 sattes ombord på ”Danube”, vars storstång. Den 28/3 måste, för masten lättande nedkapas. Bogseringen fortsattes sålunda, varunder skeppet hölls läns ehuru det ej kunde hindras att vatten vid överspolningar nedkom genom hålen efter de avbräckta stöttorna. Den 4/4 antogs en ångbåt som med 500 floriner insläpade skeppet till Helleoetsluis (?) där detsamma på morgonen den 5/5 anlände.
Sämre gick det 1875 då den den 28 september hon förliste Danube vid Skotarne. Alla ombord omkom.

Anm.: HelleVoetsluis är en kommun i provinsen Zuid-Holland i Nederländerna..--- Wikipedia: North Shields (or locally just Shields) is a town on the north bank of the River Tyne, in the metropolitan borough of North Tyneside, in North East England. It is located eight miles (13 km)east of Newcastle upon Tyne.

Alexandra

---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonerten Alexandra byggdes på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel under ledning av skeppsbyggmästaren Kierkegaard. Hon sjösattes den 26 juni 1845 för räkning James Dickson & Co. 1855 sålde Dickson henne till ett partrederi i Göteborg. Dispaschören: 21/1 1861 Skonerten Alexandra (befälhavare C.M. Jansson) hade efter att i Hartlepool ha intagit last av 8 ¼ keelstenkol den 1/10 1860 afseglat. Hade den 2/10 gott väder men den 3/10 fick en hård kultje från WSW med disig luft, därför fartyget fört dubbelrevade märssegel, men haft övriga segel fastgjorda. På morgonen och fm. hade blåsten tilltagit till storm med hög brytande, därunder en brottsjö gått över fartyget samt bräckt fyra stöttor om styrbord, akter om stormasten, sönderslagit storbåten som förskjutit sig, även som brädgångarna och bastingeringen på babords sida. Då sjöns häftighet och beständiga överhalningar hindrat båtens fastgörande och man befarat att den skulle av sjön vräkas mot och sönderslå lästöttor, hade man, till förekommande av större olyckor och således till räddning av skepp och last beslutat att ytterligare sönderslå båten och kasta densamma överbord. På e.m. söndag hade en sjö bräckt och förstört i rundhuset, varigenom rodret blivit oklart, så att man blivit tvungna att ögonblickligen sönderslå rundgodset och kasta detsamma överbord. Då sjön på em. blivit så svår, att man icke längre kunnat länsa undan densamma, hade kapten Jansson nödgats lägga bi för styrbords halsar och då man därvid fruktat att master och rår i den svåra stormen och genom fartygets sättningar skola gå överbord, samt stormens häftighet hindrat något av folket att gå till väders för att klara märsseglet från rån, hade man till förekommande av någon olycka och således kastat loss märssegelskoten, för att på det sättet bli kvitt seglet, vilket dock genast gått i stycken, storseglet, gaffelfocken, slagfocken, förstängstagseglet och bramseglet, som alla voro fastgjorda, hade och genom det överbrytande vattnet och den långvariga stormen blivit mer och mindre sönderslitna och skamfilade. Kl 7 e.m. s.d hade en störtsjö avbräckt och fört överbord lästöttor samt lästången och brädgångarna om styrbord och spräckt skandäcket samt vidare tagit överbord kabyssen, kättingkistan, 2 vattenfat och div. mindre persedlar. Vid samma tillfälle hade lasten förskjutit sig åt lä så att fartyget som stått över halva däcket. En del löpande gods hade måst kapas för att begagnas till surrning för sådant som slagits loss, och hade en del av ornamenterna i akterseglen sönderslagits. Påföljande dag, då vinden fortfarande varit WNW och stormen något avtagande, hade man huggit hål på akterskottet för att inkomma i rummet och lämpa fartyget rätt. Kl 10 fm. då detsamma varit nära rätt på kölen, hade vid pumparnas undersökning befunnits 16 tum vatten i fartyget, som dock länspumpats, och hade man märkt att flera förhydningsbräder varit borta eller fläkta. På em. k l 12 hade man tillsett stagfocken och hållit undan vinden men snart åter nödgats lägga bi SW-vart, till kl 9 e.m. då man med något avtagande NW vind tillsatt revad fock och hållit av NO, därunder man pumpat varje timme. Den 5/10, då vinden var W-lig men jämn kultje och svår sjö hade segel tillsatts efter omständigheterna, samt fartyget blivit länspumpat varannan timme, men i övrigt inget förrän den 8/10, då man vid Vinga erhållit lots och fartyget bragts till ankar på Göteborgs ström Chance (Nilsson). Anm.: Hartlepool = nordöstra England. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Skonerten Alexandra (C.M. Jansson) avseglade den 25/10 1866 från Ostende samt passerade Skagen den 31/10, samma dag på em. kl 5.30 från sikte av Vinga fyrar man med lantärna signalerat efter lots, men då sådan ej utkommit och vinden blåst hårt på land, så att man ej kunnat hålla sjön utan att riskera fartyg och liv, nödgades man gå in utan lots, att man då därefter kommit i närheten av Böttö, vinden skralnat och stillnat därvid man försökt vända, men emedan strömmen varit stark N-lig hade fartyget vägrat i vändningen, att man ej kunnat ankra emedan fartyget i så fall genast med aktern tagit grund och man önskat akta (?) rodret, hade fartyget drivit med sidan mot klipporna, men därpå svängt runt med bogen W-vart och börjat hugga med aktern, med den påföljd att rodret huggit från tapparna, varefter fartyget blivit stående fast på västra sidan av Böttö alltsedan seglen blivit uppgigade och båten utsatt bud genast sändes till Göteborg. Efter ångfartyg, därefter kl 10.30 em då vinden gått till NO, man genom tillsatta segel lyckats få fartyget flott, då man oaktat ock kapat bortrodret som trängt på sned och hindrat fartyget att styra, även efter ångbåt, samt att påföljande morgon fartyget av en ankommen ångbåt blivit inbogserat till barlastkajen. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------- Men år 1872 var det slut med Alexandra. Den 4 mars strandade hon utanför Hirtshal under stark dimma och blev efter det att besättnignen övergivit henne, till vrak. Besättningen

Barkskeppet Montrose

---------------------------------------------------------------------------------------------------- Barksskeppet Montrose byggdes för räkning James Dickson & Co på varvet i Svartvik av ek och furu på kravel unde rledning av skeppsbyggmästaren Jensen. 1857 sålde Dickson henne till handelsbolaget J G Grönwall & Co i Göteborg. Sommaren 1876 köptes hon av Göteborgs Rederi AB i Göteborg. Härunder ett utdrag ur hennes resor, inte så väldigt dramatiskt, men en liten glimt av hur det kunde gå, och aldrig tidigare publicerat Det är Håkan Ottosson som har rotat i dispaschör-papper i Göteborg. Skeppet Montrose (befälhavare Carl A Wiman) avseglade den 13/9 1871 från Svartvik med plankor. På morgonen den 16/9 under W-wind hade man fått se en grön lanterna från ett fartyg i lä. Som man legat för styrbords halsar, hade man hållit tätt bidevind, i hopp att det får babords halsar kommande fartyget skulle giva akt på skeppet ”Montroses” lanternor och hålla utav. På så sätt hade fartygen närmat sig varandra allt mer och mer, till dess en sammanstötning varit oundviklig. Man hade då lättat uti lä akterbrassarna för att minska farten, men oaktat gjorda bemödanden hade den främmande seglaren törnat emot ”Montroses” förstäv om babord, därvid ”Montroses” klyvarbom och förmärsstången bräckts, varefter nämnda seglare sackat akterut på babords sida, samt krossat alla tre rösten, sönderrivet bredfocken och storseglet, avbräckt bultar samt avslitit och skamfilat en del löpande gods. Sedan fartygen kommit klara från varandra, hade man tillsatt tjänliga segel och sedan fortsattes till den 17/9 på morgonen, då utkiken sett en seglare rätt förut utan lantärna men något längre fram hade en röd lanterna blivit varskodd, som ”Montrose” då legat för styrbords halsar och dess båda lanternor varit brinnande, samt det mötande fartyget varit helt nära, hade man ej kunnat hålla utav, till följd härav en sammanstötning ögonblickligen skett, med den påföljd att på ”Montrose” förstäven krossats, fasta backen upplyfts, flera bordläggningsplankor skräckt från stäven på båda sidor, styrbords kranbalk och ankare bortslitits, kättingen avbräckts i klyset, under förmärsrån och fockrån bräckts bogsprötet skadats, undre förmärsseglet och bredfocken sönderrivits, waterstag och bogstag sprungit samt en del tågvirke sönderslitits. Som resan härefter icke kunnat fortsättas till destinationsorten, hade man, sedan de krossade spillrorna blivit bortkastade, beslutat att söka nödhamn i Karlshamn, å, vars yttre redd man ankommit sistnämnda dag kl. 5 e.m. Av en ångare hade fartyget sedermera den 18/9 bogserats in till kofferdiredden, varest man ankrat.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------- 7/11 1891: Skeppet Montrose (befälhavare C.T. Nilsson) avseglade den 19/8 1891 från Långrör med splitved till London. Den 25/8 hade man passerat Drogden och den 26/8 hade fartyget i Kattegatt fått svår WSW storm med hög, överbrytande sjö. Sedan man den 28/8 jämväl hade haft svårt väder och hårda regnbyar och mycket hög överbrytande sjö, hade den 29/8 fartyget befunnits kränga så mycket åt babord, att man nödgats kasta en mindre del av däckslasten för att något räta fartyget och minska läsjöars inspolning. Den 1/9 hade fartyget ånyo fått storm från SW med hög, överbrytande sjö, som bortspolat en del av däckslasten. Den 2/9 hade stormen ökat till orkanartad och under förmärsseglet sönderslitits. Tidigt på morgonen hade fartyget förmärkts läcka mer än vanligt och oaktat ständig pumpning Fartyget icke kunnat länspumpas. Kl 6 f.m. hade vattnet i fartyget stigit till 4 fot samt, efter pumpningar fortsattes, kl 8 och 9 till 7 á 8 fot. Man hade då beslutat hålla av för vinden samt söka nödhamn. Då den överbrytande sjön kastat däckslasten i högar och blockerat pumparna, hade emellertid läckan tilltagit, så att kl 8 em. funnits 10 fot vatten i fartyget. Under natten hade vindpumpen varit i ovbruten gång och handpumparna så mycket besättningen orkat att arbeta. Den 3/9 kl 8 fm. hade man passerat Skagen och kl 10 fm. fått lots från Vinga, under vars ledning resan fortsättes till Göteborg. Vid Elfsborg hade antagits biträde av bogserbåt, som inbogserat fartyget till Göteborg, där det förtöjde vid Kustens varv.------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Montrose blev upphuggen 1892-93.

Bertil Haslum

Mycket klo------------------ lyssnande till alla.------------------------------------------------------ Mycket klok, lyssnande till alla.----------------------------------------------------------------- F.d. direktören i SCA Bertil Haslum, Sundsvall har avlidit 92 år gammal. Haslum hade många järn i elden, det som jag hade anledning att uppskatta var hans stora intresse för SCA:s och skogsindustrins historia. Vid några tillfällen hade jag förmånen prata med honom, senast i telefon för ett år sedan, och han var mycket angelägen att ha tid att svara på mina frågor. Jag uppskattade honom också för att han visade stor respekt för Ottossons och min frivilliga grundforskning om varvet på Svartvik. Det kändes skönt att någon visade uppskattning, och att det var just Haslum gjorde mig stolt. Vad gäller den lokala skogsindustrins historia kommer jag tyvärr inte på någon som nu skulle kunna överta Haslums utmärkt utförda roll, men hoppas att jag misstar mig.

Foton efterlyses

--------------------------------------------------------------------------------------------------------- Det skulle vara intressant att här i bloggen kunna visa bilder på gamla svartvikare. T.ex. sådana som är släkt med de första svartvikarna, alltså de som jobbade på lastageplatsen/varvet omkring 1830-talet. Men även de som kom senare till Svartvik. Har du något så ring mig, 070 5090046. Själv har jag förgäves sökt foto på min pappas farfar som bl.a. på något sätt deltog i strejken 1879.---Betydligt tråkigare är dock att jag inte kunnat utröna födelseorten för en av de första personerna som bosatte sig på Svartvik, nämligen min farfars farfars . En del pekar på Jämtland, något annat pekar på Göteborg. Min telefon är öppen dygnet runt för den som hittar Mårten Östlund i någon kyrkbok. Av beskrivningar av utseendet att döma var min pappas farfar av vallonsläkt; utseendet på foton av min farfar kan också vara någon slags bekräftelse. Men vad skulle vallonen Mårten i Jämtland att göra?