Svartviks utveckling är ett industrihistoriskt tittskåp. Från lastageplats, skeppsvarv, ångsåg och massafabrik till levande museum och industriminne på knappt 200 år.
Lastageplats
1820 anlägger Kungliga Strömrensningskommittén Svartviks lastageplats. Sågade trävaror från Matfors stora vattendrivna sågverk flottas nedför Ljungan till Svartvik för transport ut i världen. 1832-1891 var Svartviks Herrgård säte för James Dickson & Co:s norrlandsimperium. Firman ägde skogar och industrier från Ljusnan i söder till Umeälven i norr.
Skeppsvarv
1832 startar Dickson & Co ett skeppsvarv i Svartvik. Där bygger man 34 segelfartyg mellan åren 1837-1862.
Ångsåg
1874 står den första sågen i Svartvik färdig. 1906 brinner den ner. 1877-1878 bygger James Dickson & Co ytterligare en ångsåg, där de sågar fram till 1942.
Massaepoken
1891 köper ett konsortium av sågverkspatroner i Sundsvall Svartviksindustrierna. Sågverksindustrin går in i en lågkonjunktur och företaget börjar satsa på tillverkning av pappersmassa. Svartviks sulfitfabrik tillverkar sulfitmassa mellan 1906 och 1974. Fabriken är Europas största producent av sulfitmassa under en period. 1934–1974 ingår Svartvik i Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA).
