Datum: 13 oktober 2913 vid 15-tiden
Fotograf: Jag
Kamera: Nikon (naturligtvis)
"Runes" (Björkvägen). Mitt emot bodde Kronmans som hade konsum alldeles bredvid konsum.
Sjöbergs ladugård. Innanför de här dörrarna förvarades hö. Den slitna spaden står och väntar förgäves på Herbert eller åtminstone någon av bröderna.
Jag har lust att ta hem den och sätta upp den på hedersplats som ett vackert minne av Sjöbergarna
på "mitt" Hemmanet.
Sjöbergs hus. Nu bor ingen här permanent. Men tack för att Du finns kvar. Det känns fortfarande ganska skönt att för en kort stund komma i närheten om jag då någorlunda kan tränga bort tankarna att alla är borta ifrån dig nu. 
Sjöbergs. Här har pärlandet (pärer=potatis) och annat vackert ersatts med E4Syd-material
Detta blev Markus (Selin) sommarstuga i slutet av hans levnad (han hade flyttat till Vaxholm). Hustrun Svea blev den sista som vistades här (somrarna).
Ovanför Marcus "sommarstuga". Här bodde bl.a. Björklunds. Här fanns först ett soldattorp. Det handlar alltså om området som kom att kallas "Burmans".
Aspvägen. Härifrån och bort till det röda huset i fonden (där Gäfvert bodde) skötte mina föräldrar snöröjningen utan någon som helst maskinhjälp, däremot had eman en hem,tillverkad liten plog som min pappa drog och min mamma styrde. Närmaste grannen österut var just Gäfverts.
Det fanns bara ett hus på vägen som senare kom att kallas Aspvägen, och det var vårt hus.
Här Gäfverts hus på närmare håll. Ofta när jag på väg till skolan gick förbi huset tänkte jag "där inne bor en jättesnäll tant" det kändes skönt - därför att tant Gäfvert v a r snäll.
Helmer Sjöbergs hus. Alldeles intill vårt hus åt väster. Nu med ljus och fin beklädnad. I bakgrunden skymtar en björk som Helmer planterade när jag var i tonåren.
Johan Hedqvists hus. Till vänster skymtar Gustaf Lundvalls hus (Kyrkvägen).
PS Jag har fått en rättelse (tack för det) från Lars-Göran Fors: På en av bilderna skriver du; "Johan Hedqvists hus. Till vänster skymtar Gustaf Lundvalls hus (Kyrkvägen)." Gustaf Lundvalls hus är rivet sedan en tid tillbaka'.
Kyrkvägen nära skolan. Bakom alla löv finns det som en gång var Hemmanets postkontor. Just det, det fanns ett postkontor på Hemmanet - jag, f.d. frimärkssamlare, har en frimärksstämpel som bevis om inte annat. Wiklund var postmästare. Han var ofta ute och promenerade och spred en god cigarrök efter sig. Klassisk musik var hans stora passion.
"Norskvillan" på Kyrkvägen nära skolan
Hörnfeldts hus (nära skolan) , nu obebodd,och börjar att växa igen.
Hemmanets ungdom följer utvecklingen. Här lagas idag varningsljusen vid södra järnvägsövergången
(Slottsbacken). De hade slagits sönder i går kväll eller natten till idag. Vi var odygdiga, men aldrig att vi - iaf jag - slog sönder något. Det är en ny företeelse som ungdomar från Hemmanet står för. Reparatören, f.ö. från Bommen; han ser glad ut därför att han på uppmaning av fotografen ombads säga "Whisky". Bakom bilen skymtar ingången till "vårt" spännande skyddsrum.
Äntligen har man börjat på att snygga till Fräsningsarmens f.d. lokal
(att vara ironisk är att ta risker är min erfarenhet, men jag tar risken)
Kyrkogården "nere" på Svartvik.
En första omgång lövkrattning skulle behövas
Kyrkogården "nere" på Svartvik.
En sista omgång gräsklippning innan
vintern skulle behövas.
Trädgårdsprydnad. Ur bilbeståndet på Hemmanet:
Icke i drift varande Nyhamnsfabriken inramad av vacker höstfärg; fotograferad idag
från "Kolkajen" på Svartvik. På närmare håll är det en anskrämlig ruin.