Njurunda socken, som Svartvik tillhörde, hade ingen Nobelpriskandidat i litteratur men det sörjde/sörjer ingen för. "Närmast" det fina priset kom William Bodingh från Kvissle.
Här en dikt signerad honom publicerad i Sundsvalls Tidning den 22 november 1924 (innan tidningens kulturredaktör Curt Bladh med sina skarpa ögon ens fanns på tidningen):
Gumsekullen
Barndomens år gick min längtan dit upp
till berget, min hembyggds berg.
Så kom väl en dag, när jag nådde dess topp
en afton, när solen göt färg.
Min hembygd låg strålande ljus för min syn
och skänkte mig solguld i hågen
från glödande rutor där nere i byn,
från glittrande färgspel på vågen
Min hembygd! Här växte min kärlek sig stark till färgernas skimrande prakt.
Från blånande sjöar och grönskande makt
steg rytmernas lekande takt.
Här föddes min kärlek till saga och sång
i barndomens vårljus en gång.
Svartvik är en f.d. sågverks- och massaindustriort belägen 10 km söder om Sundsvall efter gamla E4.
.
18 nov. 2011
15 nov. 2011
Fartyg som tillhörde Dickson & Co under kortare eller längre tid och som inte byggdes på eget varv.
Listan har (2009) varit publicerad i bloggen, här publicerad igen efter smärre uppdateringar.
Delägare har bl.a. varit Björnberg, C Bratt, Ekman & Co, John Hall Jr, Thomas Kennedy, Peter Wennerholm och Åberg.
Uppdatering kommer att ske och bloggläsarnas tillägg och eventuella rättelser är naturligtvis mycket välkomna, liksom ättlingar till ombordanställda.
1. Albertina. Blockskuta, slup. Använd 1857-1863. Vänersjöfart. Befälhavare B. Olsson.
2. Aurora (f.d. 'The Generation'). Briggantin. Använd 1813-1815. Förolyckad i Nordsjön i april 1815. Befälhavare Watt och J J Lindberg.
3. Bloomer. Skepp. Köpt från England 1855. Byggdes i Sackerville, Canada år 1851. Befälhavare F Reutercrona, H E Kraeft, C G Rudin, Alex J Kullberg, A E Cullberg. Bloomer förlistes den 18 januari 1882.
4. Carl Bennet. Öppen galeas. Byggd på Ström i Inland 1836.
5. Carl XIV (f.d. 'Helena Sophia'). Brigg av ek. Använd 1809-1825. Förolyckad vid Dunbar, Skottland 1825.
6. Carl Johan (f.d. 'Eleonore', ryskt fartyg). Skepp av ek. Inköpt 1814. Förolyckad 1815.
7. Carl Johan (f.d. 'Confidence'). Brigg. Byggd 1813. Inköpt 1815. Såld 1817.
8. Catharina (f.d. 'Venus'). Brigg. Ägdes 1813 av Robert Dickson, james Dickson och John Hall Jr. Såldes till Niclas Björnberg.
9. Cecilia. Skepp av ek. 1824-1845. Såldes till Norge 1845.
10. Charlotta (f.d. 'Golden Age'). Brigg av ek. Byggd 1796. Ägdes 1814-1815. Försvann 1820 "Skepparen med åtta man anses vara drunknade".
11. Charlotte. Skepp. Byggd 1854 på Wifsta Warf för räkning Dickson & Co. Såldes 1869.
12. Christina Amalia (f.d. 'Hen von Nagel' eller 'Nagler', 'Hercules', 'Chrsitina'). Skepp av ek. Inköpt 1814. Förolyckad vid franska kusten 1819.
13. Cuba. Brigg av ek (f.d. 'Gulliver'). Inköpt 1813. Samma år tagen av sjörövare på Cubas kust nära Havanna.
14. Dennewitz. Brigg av ek och furu. Byggd 1817. Förolyckad i Spanska sjön 1823 ('Dennewitz' kan ha döpts efter 'Slaget vid Dennewitz år 1813).
15. Delphin.l Byggd och inköpt 1814. Osäkert hur länge Dickson & Co ägde henne. Såld till utrikes ort 1828.
16. Don Pedro. Galeas. Byggd 1830. Såld 1857. Vänersjöfart.
17. Elisabeth. Brigg. Byggd 1810 (?). Ägd 1818-1838.
18. Emilia (f.d 'Rapid'). Ägd 1855-1858. Köptes i Liverpool. Byggdes 1839 i Jacobstad, Finland. Befälhavare C G Müller.
19. Glädjen. Brigg. Troligen byggd i Nedertorneå 1800. Förolyckad vid Arendal 1815.
20. Götha (f.d. 'Venus'). Skepp av ek. Inköpts som ny 1813 (osäker uppgift). Förolyckades i Archangel 1818.
21. Götheborg (f.d. 'Anna'). Brigg av furu. Byggd 1818. Förolyckad vid Engelska kusten nyårsafton 1821.
22. Hoppet. Brigg av furu byggd i Luleå 1781. Förolyckades vid Jutska kusten 1820.
23. Hoppet. Galeas av furu. Byggd i jakobstad, Finland. Inköptes troligen 1809. "Upphuggen" 1811.
24. Ida. Skonert. Inköptes 1848 och såldes 1860. Vänersjöfart.
25. James. Galeas. Osäkra uppgifter, kanske aldrig ägd av Dickson & Co. Omnämnd 1804-1843. Vänersjöfart. Förolyckad på Vänern 1846
26. Jenny. Skonert. Byggd på Orust 1845. Såld 1870. Vänersjöfart.
27. Johan. ”Båt”. Förekom 1830. Såldes 1857. Vänersjöfart.
28. Josephine. Galeas. Byggd i Sundsvall 1843. Omnämns 1844; därefter ovisst. Vänersjöfart.
29. Juliana. Skonert. Byggd i Sundsvall 1857. Såldes 1870. Vänersjöfart.
30. Julie. Brigg av furu på cravel. Byggd på Wifsta varv 1839. Såldes 1845. ”Vådligen uppbrunnen i ostindien 1857”.
31. Maria Carolina. Bridd av furu. Ny 1798. Förolyckades 1830 vid inloppet till Mississippifloden.
32. Matrosen (f.d. Mariner). Skepp av ek och furu. Köpt 1813. Sålt 1816. Ägdes av Robert Dickson och J Hull Jr.
33. Miltiades. Barkskepp. Byggd 1846 i Thomas Town, Maine, USA. Köpt 1855. Såld 1868. Befälhavare C Lidbeck. Övergetts 1877.
34. Minerva. Skepp av furu på cravel. Byggd på Wifsta varv 1807. Köpt 1845. Såld 1846.
35. Neptun. Brigg av furu. Byggd i Piteå 1822 (1816?). Förolykad 1823 vid Skagen. Av 12 mans besättning drunknade en.
36. Nils. Galeas. Byggd i Sundsvall 1832 (1833?). Vänersjöfart. Förolyckad 1843 i Norrbotten.
37. Ocean. Barkskepp. Köpt från Gävle 1853. Såld 1864 i London.
38. Oscar. (f.d. Biederman). Brigg av ek och furu. Byggd i Flensburg. Belagd med embargo. Inropad av James Dickson & Co den 20/10 1824 för 4.020 rd banco i Sundsvall. Såld 1838 till Norge.
39. Peter. Skepp. Byggd 1813 i Bombay. Köpt från England 1855. Såld i Norge 1857. Befälhavare Hans Edward Kraeft.
40. Sabina. Skonert. Byggd i Hudiksvall 1851. Såld 1855. Förlist 1865 vid Västergarn, Gotland.
41. Sophia. Brigg av ek. Var i James Dickson & Co:s tjänst 1813. Kapat och kondemnerat i Lima.
42. Sophia. Brigantin. (f.d. S:t Peter). Byggd i Stralsund. Ägdes 1808-1809 av Robert Dickson. Förolyckad 1809 på Västerjön.
43. Ström. ”Båt”. Byggd i Inland 1836. Såld 1857. Vänersjöfart.
44. Therese. ”Båt”. Byggd på Orust 1834. Såld 1857. Vänersjöfart.
45. Thure. Galeas. Byggd år ?. Såldes 1857. Vänersjöfart.
46. Venus. Brigg. Byggd i Torneå omkring 1810 och förbyggd på Wifsta varv. Köptes av Robert Dickson och Joseph och Olof hall troligen år 1815. Såldes 1846 till Norge.
Delägare har bl.a. varit Björnberg, C Bratt, Ekman & Co, John Hall Jr, Thomas Kennedy, Peter Wennerholm och Åberg.
Uppdatering kommer att ske och bloggläsarnas tillägg och eventuella rättelser är naturligtvis mycket välkomna, liksom ättlingar till ombordanställda.
James Dickson (1784-1855 Grundare av Dickson & Co |
1. Albertina. Blockskuta, slup. Använd 1857-1863. Vänersjöfart. Befälhavare B. Olsson.
2. Aurora (f.d. 'The Generation'). Briggantin. Använd 1813-1815. Förolyckad i Nordsjön i april 1815. Befälhavare Watt och J J Lindberg.
3. Bloomer. Skepp. Köpt från England 1855. Byggdes i Sackerville, Canada år 1851. Befälhavare F Reutercrona, H E Kraeft, C G Rudin, Alex J Kullberg, A E Cullberg. Bloomer förlistes den 18 januari 1882.
4. Carl Bennet. Öppen galeas. Byggd på Ström i Inland 1836.
5. Carl XIV (f.d. 'Helena Sophia'). Brigg av ek. Använd 1809-1825. Förolyckad vid Dunbar, Skottland 1825.
6. Carl Johan (f.d. 'Eleonore', ryskt fartyg). Skepp av ek. Inköpt 1814. Förolyckad 1815.
7. Carl Johan (f.d. 'Confidence'). Brigg. Byggd 1813. Inköpt 1815. Såld 1817.
8. Catharina (f.d. 'Venus'). Brigg. Ägdes 1813 av Robert Dickson, james Dickson och John Hall Jr. Såldes till Niclas Björnberg.
9. Cecilia. Skepp av ek. 1824-1845. Såldes till Norge 1845.
10. Charlotta (f.d. 'Golden Age'). Brigg av ek. Byggd 1796. Ägdes 1814-1815. Försvann 1820 "Skepparen med åtta man anses vara drunknade".
11. Charlotte. Skepp. Byggd 1854 på Wifsta Warf för räkning Dickson & Co. Såldes 1869.
12. Christina Amalia (f.d. 'Hen von Nagel' eller 'Nagler', 'Hercules', 'Chrsitina'). Skepp av ek. Inköpt 1814. Förolyckad vid franska kusten 1819.
13. Cuba. Brigg av ek (f.d. 'Gulliver'). Inköpt 1813. Samma år tagen av sjörövare på Cubas kust nära Havanna.
Slaget vid Dennewitz den 6 september 1813. Den allierade nordarmén under ledning av Sveriges kronprins Karl Johan besegrade fransmännen under marskalk Michel Ney. |
15. Delphin.l Byggd och inköpt 1814. Osäkert hur länge Dickson & Co ägde henne. Såld till utrikes ort 1828.
16. Don Pedro. Galeas. Byggd 1830. Såld 1857. Vänersjöfart.
17. Elisabeth. Brigg. Byggd 1810 (?). Ägd 1818-1838.
18. Emilia (f.d 'Rapid'). Ägd 1855-1858. Köptes i Liverpool. Byggdes 1839 i Jacobstad, Finland. Befälhavare C G Müller.
19. Glädjen. Brigg. Troligen byggd i Nedertorneå 1800. Förolyckad vid Arendal 1815.
20. Götha (f.d. 'Venus'). Skepp av ek. Inköpts som ny 1813 (osäker uppgift). Förolyckades i Archangel 1818.
21. Götheborg (f.d. 'Anna'). Brigg av furu. Byggd 1818. Förolyckad vid Engelska kusten nyårsafton 1821.
22. Hoppet. Brigg av furu byggd i Luleå 1781. Förolyckades vid Jutska kusten 1820.
23. Hoppet. Galeas av furu. Byggd i jakobstad, Finland. Inköptes troligen 1809. "Upphuggen" 1811.
24. Ida. Skonert. Inköptes 1848 och såldes 1860. Vänersjöfart.
25. James. Galeas. Osäkra uppgifter, kanske aldrig ägd av Dickson & Co. Omnämnd 1804-1843. Vänersjöfart. Förolyckad på Vänern 1846
26. Jenny. Skonert. Byggd på Orust 1845. Såld 1870. Vänersjöfart.
27. Johan. ”Båt”. Förekom 1830. Såldes 1857. Vänersjöfart.
28. Josephine. Galeas. Byggd i Sundsvall 1843. Omnämns 1844; därefter ovisst. Vänersjöfart.
29. Juliana. Skonert. Byggd i Sundsvall 1857. Såldes 1870. Vänersjöfart.
30. Julie. Brigg av furu på cravel. Byggd på Wifsta varv 1839. Såldes 1845. ”Vådligen uppbrunnen i ostindien 1857”.
31. Maria Carolina. Bridd av furu. Ny 1798. Förolyckades 1830 vid inloppet till Mississippifloden.
32. Matrosen (f.d. Mariner). Skepp av ek och furu. Köpt 1813. Sålt 1816. Ägdes av Robert Dickson och J Hull Jr.
Miltiades d.y. (cirka 550-489 f.Kr.) Fartyget döpts efter honom? |
34. Minerva. Skepp av furu på cravel. Byggd på Wifsta varv 1807. Köpt 1845. Såld 1846.
35. Neptun. Brigg av furu. Byggd i Piteå 1822 (1816?). Förolykad 1823 vid Skagen. Av 12 mans besättning drunknade en.
36. Nils. Galeas. Byggd i Sundsvall 1832 (1833?). Vänersjöfart. Förolyckad 1843 i Norrbotten.
37. Ocean. Barkskepp. Köpt från Gävle 1853. Såld 1864 i London.
38. Oscar. (f.d. Biederman). Brigg av ek och furu. Byggd i Flensburg. Belagd med embargo. Inropad av James Dickson & Co den 20/10 1824 för 4.020 rd banco i Sundsvall. Såld 1838 till Norge.
39. Peter. Skepp. Byggd 1813 i Bombay. Köpt från England 1855. Såld i Norge 1857. Befälhavare Hans Edward Kraeft.
40. Sabina. Skonert. Byggd i Hudiksvall 1851. Såld 1855. Förlist 1865 vid Västergarn, Gotland.
41. Sophia. Brigg av ek. Var i James Dickson & Co:s tjänst 1813. Kapat och kondemnerat i Lima.
42. Sophia. Brigantin. (f.d. S:t Peter). Byggd i Stralsund. Ägdes 1808-1809 av Robert Dickson. Förolyckad 1809 på Västerjön.
43. Ström. ”Båt”. Byggd i Inland 1836. Såld 1857. Vänersjöfart.
44. Therese. ”Båt”. Byggd på Orust 1834. Såld 1857. Vänersjöfart.
45. Thure. Galeas. Byggd år ?. Såldes 1857. Vänersjöfart.
46. Venus. Brigg. Byggd i Torneå omkring 1810 och förbyggd på Wifsta varv. Köptes av Robert Dickson och Joseph och Olof hall troligen år 1815. Såldes 1846 till Norge.
13 nov. 2011
Familien Barth
Det roligaste för mig vad gäller denna blogg är de kontakter den ger upphov till med personer - runt om i världen - som har Svartviksanknytning.
Idag fick jag ett riktigt "guldägg" från vårt fina grannland Norge (det bästa med Sverige är att vi har världens bästa grannar), det vackra landet som ju har stort inslag i Svartviks historia.
Stig Östlund
S-85461 SUNDSVALL
Sverige
Oslo 12. nov. 2011
Om den norske familien Barth
Min oldemor, altså min farfars mor, het Marie Barth, hun ble en meget gammel dame og ligger nå trygt begravet på Vår Frelsers kirkegård i sentrum av Oslo. Derfor er jeg den glade eier av en familiebok om den norske Barth familien. I dag fant jeg på nettet en annen bok, som heter Norske Slekter 1912. Her er et kapitel om Barthene, og til min forundring ser jeg at en stor del av min oldemors nærmeste familie endte opp i området rundt Sundsvall.
Jeg vedlegger et notat, hvor jeg gir et resymè over denne delen av familien. Så hadde det vært hva som på svensk heter “rolig” om noen kunne oppdatere dette materialet. Jeg sender gjerne notatet videre pr e-post så snart noen ber om det.
Med vennlig hilsen,
Jan von der Lippe
Oslo
Bifogat:
Litt om den norske familien Barth :
Utdrag fra : Norske Slægter 1912,
Udgivet ved Haagen Krog Steffens, Arkivar i Riksarkivet,
Gyldendalske Boghandel Nordisk Forlag 1912, Trykt i Centraltrykkeriet Kristiania
Barth I
I Bayern findes en adelig Slægt Barth, hvis Afstamning kan føres tilbage til ca 1200. Efter en Familietradition, hvis Rigtighed dog ikke kan bevises, skal de norske Barther være en Gren af denne Slægt. Den ældste sikkert kjendte Stamfar for den norske Slægt Barth er den Sachsiske Bergmand Georg Barth, hvis Søn Daniel Barth (1607-1656) kom til Norge, hvor han døde på Kongsberg som Overbergmester…….
Slægtens Mærke : Skjoldet delt ved en Sølv-Skraabjelke fra venstre. Høire Felt rødt, hvori en seksoddet Sølv-Stjerne, venstre Felt blaat med en Sølv-Halvmaane. På Hjelmen en halv jernklædt Mand holdende i høire Haand en Øks støttet mot skulderen, i den udstrakte venstre Haand en seksoddet Stjerne.
Literatur : Stamtavle over Familien Barth ved Mikael Sundt. Kristiania 1891.
Linie II – utdrag, side 41 - 43 :
Abraham Bøchmann Barth (1768-1827) gift med Anne Marie Møller (1782-1815), skibsreder i Kragerø, hadde sønnen :
Daniel Nicolai Barth (1810-1880), gift med 1) Marie Cathrine Koefoed (1815-1853), 2) Susanna Christiana Garben
Faders Broder:
Anton Marius Barth (1815-1882), Lensmand i Eker, g. 28. mai 1847 med Anne Cathrine Wenneberg, født 5. marts 1827 (Kristiania). Børn:
1. Peter Wenneberg Barth, f. 1. juni 1848, Bureauchef i Arbeiderdepartementets Postafdeling, Medlem af Direktionen i Den norske Turistforening, Medlem af Administrationen i selskabet for Kristiania Bys Vel, R.St.O.O., gift 21. Aug. 1879 med Sophie Emilie Johannesen, f 14. Sept 1850 (Kristiania). Ingen barn.
2. Wilhelm Boeck Barth (1851-1910) Ingeniør, Forretningsmand, gift 1878 med Sofi
Henrietta Ørn, født 8. April 1856 (Sundsvall). 8 barn :
a) Edit, født 22. Febr. 1879, Kasserer i Sydsvenska Kreditaktiebolaget. (Stockholm.)
b) Ragnar Edvard Boeck Barth, født 28. Juli 1881, Forretningsmand. (Sundsvall)
c) Carl Eric Daniel Barth, født 18. August 1885, Forstkandidat, Jägmästare. (Sundsvall)
d) Gunnar Henrik Barth, født 27. Nov. 1886, Kasserer ved Sundsvall Celluloseaktiebolag. (Essvik.)
e) Anna Cathrina Wilhelmina, født 1. Dec. 1887. (Stockholm)
Vi bugar och tackar Jan von der Lippe så mycket för informationen.
Idag fick jag ett riktigt "guldägg" från vårt fina grannland Norge (det bästa med Sverige är att vi har världens bästa grannar), det vackra landet som ju har stort inslag i Svartviks historia.
Stig Östlund
S-85461 SUNDSVALL
Sverige
Oslo 12. nov. 2011
Om den norske familien Barth
Min oldemor, altså min farfars mor, het Marie Barth, hun ble en meget gammel dame og ligger nå trygt begravet på Vår Frelsers kirkegård i sentrum av Oslo. Derfor er jeg den glade eier av en familiebok om den norske Barth familien. I dag fant jeg på nettet en annen bok, som heter Norske Slekter 1912. Her er et kapitel om Barthene, og til min forundring ser jeg at en stor del av min oldemors nærmeste familie endte opp i området rundt Sundsvall.
Jeg vedlegger et notat, hvor jeg gir et resymè over denne delen av familien. Så hadde det vært hva som på svensk heter “rolig” om noen kunne oppdatere dette materialet. Jeg sender gjerne notatet videre pr e-post så snart noen ber om det.
Med vennlig hilsen,
Jan von der Lippe
Oslo
Bifogat:
Litt om den norske familien Barth :
Utdrag fra : Norske Slægter 1912,
Udgivet ved Haagen Krog Steffens, Arkivar i Riksarkivet,
Gyldendalske Boghandel Nordisk Forlag 1912, Trykt i Centraltrykkeriet Kristiania
Barth I
I Bayern findes en adelig Slægt Barth, hvis Afstamning kan føres tilbage til ca 1200. Efter en Familietradition, hvis Rigtighed dog ikke kan bevises, skal de norske Barther være en Gren af denne Slægt. Den ældste sikkert kjendte Stamfar for den norske Slægt Barth er den Sachsiske Bergmand Georg Barth, hvis Søn Daniel Barth (1607-1656) kom til Norge, hvor han døde på Kongsberg som Overbergmester…….
Slægtens Mærke : Skjoldet delt ved en Sølv-Skraabjelke fra venstre. Høire Felt rødt, hvori en seksoddet Sølv-Stjerne, venstre Felt blaat med en Sølv-Halvmaane. På Hjelmen en halv jernklædt Mand holdende i høire Haand en Øks støttet mot skulderen, i den udstrakte venstre Haand en seksoddet Stjerne.
Literatur : Stamtavle over Familien Barth ved Mikael Sundt. Kristiania 1891.
Linie II – utdrag, side 41 - 43 :
Abraham Bøchmann Barth (1768-1827) gift med Anne Marie Møller (1782-1815), skibsreder i Kragerø, hadde sønnen :
Daniel Nicolai Barth (1810-1880), gift med 1) Marie Cathrine Koefoed (1815-1853), 2) Susanna Christiana Garben
Faders Broder:
Anton Marius Barth (1815-1882), Lensmand i Eker, g. 28. mai 1847 med Anne Cathrine Wenneberg, født 5. marts 1827 (Kristiania). Børn:
1. Peter Wenneberg Barth, f. 1. juni 1848, Bureauchef i Arbeiderdepartementets Postafdeling, Medlem af Direktionen i Den norske Turistforening, Medlem af Administrationen i selskabet for Kristiania Bys Vel, R.St.O.O., gift 21. Aug. 1879 med Sophie Emilie Johannesen, f 14. Sept 1850 (Kristiania). Ingen barn.
2. Wilhelm Boeck Barth (1851-1910) Ingeniør, Forretningsmand, gift 1878 med Sofi
Henrietta Ørn, født 8. April 1856 (Sundsvall). 8 barn :
a) Edit, født 22. Febr. 1879, Kasserer i Sydsvenska Kreditaktiebolaget. (Stockholm.)
b) Ragnar Edvard Boeck Barth, født 28. Juli 1881, Forretningsmand. (Sundsvall)
c) Carl Eric Daniel Barth, født 18. August 1885, Forstkandidat, Jägmästare. (Sundsvall)
d) Gunnar Henrik Barth, født 27. Nov. 1886, Kasserer ved Sundsvall Celluloseaktiebolag. (Essvik.)
e) Anna Cathrina Wilhelmina, født 1. Dec. 1887. (Stockholm)
Vi bugar och tackar Jan von der Lippe så mycket för informationen.
10 nov. 2011
6 nov. 2011
1879
Sundsvallsstrejken
Utdrag ur en sida i min historiepärm:
Deltog min farfars far Svartvikaren Jakob i Sundsvallsstrejken frivilligt eller tvingades han?
Något svar kan ingen ge.
Utdrag ur en sida i min historiepärm:
Deltog min farfars far Svartvikaren Jakob i Sundsvallsstrejken frivilligt eller tvingades han?
Något svar kan ingen ge.
För 170 år sedan
Nedan en kopia på en sida ur min historiepärm vars innehåll kanske kan intressera någon.
Året är 1841, samma år som min farmors farfar Jan Michael gifte sig med Ulrica Sophia, det år då en bror till min farmors far föddes (han avled i barnsäng) , det år då min farfars mors unga syster Anna Erica föddes, samt samma år som Erik Olof, en bror till min farfars far, föddes. 1841 föddes också, inte minst viktigt, en av mina favoritkompositörer nämligen Antonin Dvorak.
Året är 1841, samma år som min farmors farfar Jan Michael gifte sig med Ulrica Sophia, det år då en bror till min farmors far föddes (han avled i barnsäng) , det år då min farfars mors unga syster Anna Erica föddes, samt samma år som Erik Olof, en bror till min farfars far, föddes. 1841 föddes också, inte minst viktigt, en av mina favoritkompositörer nämligen Antonin Dvorak.
Svartviks skola vt 1875
Elever på Svartviks skola vid vårterminens slut den 3 maj 1875.
1875 var det år då den svenska regeringen beslutade att införa metersystemet, bilgubbarna Walter Chrysler/ Ferdinand Porsche, den franske kompositören Ravel, den tyske författaren Thomas Mann, den svenske skulptören Carl Milles föddes
och
sagofarbron H V Andersen, den franske kompositören Bizet och den ryske författaren Tolstoy avled.
Eleverna (födelseår inom parentes):
Gustaf Nyman, Wallfrid Selander, Anders Ericksson, Johan Sjöström, Per Lindblom, Petter Ålund, Oscar Tolf (1860), Johan Dalbom, Karl Sundvall, August Öberg, Lars Nordström, Axel Källgren, Gustaf Larsson, Willhelm Smitt, Johan Rådström, Jonas Ekman, Georg Johansson, Herrman Nyman (1864), Joh Edberg, Gustaf Ericksson, Karl Hedberg (1861), Willehad Hubbinette (1862), Karl Holmgren, Adolf Häggström, Per Englund, Petter Strandberg, Anders Matsson, Andreas Hermansson, Karl Lötgren, Lars Lundvall (1863), Willhelm Nygren, Joh Ekman, Fredrik Blomqvist, Karl Dalbom (1866), Edvard Ericksson, Allfrid Berlin, Johan Jonsson, Joh Sivertsson, Erik Matsson, Gustaf Jansson, Herrman Jonsson, Anders Persson, Petter Lundvall (1865), Erik Berlin (1864), Anton Wiklund (1865), Gustaf Lundgren (1866), Axel Lindblom, Joh Åslund, Oskar Hedberg, Anna Lundgren (1864), Allma Augusta Rönngren (1863), Eugenia Östlund (= min farfars syster, född 1865 på Svartvik och äldst i syskonskaran) Matillda Larsson, Elisabett Bergström, Mina Holmgren, Johanna Andersson, Maria Holmgren, Karolina Söderlund, Sellma Hubbinett (1866), Barla Johansson, Hilldur Sjöström (1868), Anna Berndt, Charlott Nilsson (1864), Klara Degermark, Marta Arfström (1860), Andreelta Hubinette (1860), Elisabett Wiklund (1865), Johanna Sjöberg, Johanna Bergström (1860), Anna Dalbom, Nickolin Nyman 81861), Brita Sjöberg (1861), Allma Svedin (1861), Amanda Nilsson (1864), Johanna Wanström, Karla Selander (1864), Mina Lindblom, Anett Larsson, Brita Ullberg, Elida Öhman, Hilma Lötgren (1863), Mari Nilsson (1864), Margareta Anna Edbergh (1864), Hillda Jonsson (1864), Essarin Larsson, Erika Beda Ericksson (1864).
1875 var det år då den svenska regeringen beslutade att införa metersystemet, bilgubbarna Walter Chrysler/ Ferdinand Porsche, den franske kompositören Ravel, den tyske författaren Thomas Mann, den svenske skulptören Carl Milles föddes
och
sagofarbron H V Andersen, den franske kompositören Bizet och den ryske författaren Tolstoy avled.
Eleverna (födelseår inom parentes):
Gustaf Nyman, Wallfrid Selander, Anders Ericksson, Johan Sjöström, Per Lindblom, Petter Ålund, Oscar Tolf (1860), Johan Dalbom, Karl Sundvall, August Öberg, Lars Nordström, Axel Källgren, Gustaf Larsson, Willhelm Smitt, Johan Rådström, Jonas Ekman, Georg Johansson, Herrman Nyman (1864), Joh Edberg, Gustaf Ericksson, Karl Hedberg (1861), Willehad Hubbinette (1862), Karl Holmgren, Adolf Häggström, Per Englund, Petter Strandberg, Anders Matsson, Andreas Hermansson, Karl Lötgren, Lars Lundvall (1863), Willhelm Nygren, Joh Ekman, Fredrik Blomqvist, Karl Dalbom (1866), Edvard Ericksson, Allfrid Berlin, Johan Jonsson, Joh Sivertsson, Erik Matsson, Gustaf Jansson, Herrman Jonsson, Anders Persson, Petter Lundvall (1865), Erik Berlin (1864), Anton Wiklund (1865), Gustaf Lundgren (1866), Axel Lindblom, Joh Åslund, Oskar Hedberg, Anna Lundgren (1864), Allma Augusta Rönngren (1863), Eugenia Östlund (= min farfars syster, född 1865 på Svartvik och äldst i syskonskaran) Matillda Larsson, Elisabett Bergström, Mina Holmgren, Johanna Andersson, Maria Holmgren, Karolina Söderlund, Sellma Hubbinett (1866), Barla Johansson, Hilldur Sjöström (1868), Anna Berndt, Charlott Nilsson (1864), Klara Degermark, Marta Arfström (1860), Andreelta Hubinette (1860), Elisabett Wiklund (1865), Johanna Sjöberg, Johanna Bergström (1860), Anna Dalbom, Nickolin Nyman 81861), Brita Sjöberg (1861), Allma Svedin (1861), Amanda Nilsson (1864), Johanna Wanström, Karla Selander (1864), Mina Lindblom, Anett Larsson, Brita Ullberg, Elida Öhman, Hilma Lötgren (1863), Mari Nilsson (1864), Margareta Anna Edbergh (1864), Hillda Jonsson (1864), Essarin Larsson, Erika Beda Ericksson (1864).
5 nov. 2011
Livräddningsbojen (Svartvik)
Extra möte den 2 november 1899
Möte med anledning av att logen lördagen den 4de november får besök af Ordenschefen Styrlander. Bland anordningarna som ansågs nödvändiga inför besöket var att låna ångaren Ellens kulörta lyktor att hänga upp på verandan.
(Kaffekokerska och bazaransvarig var min farfars syster Selma Ö.)
Möte den 6 april 1901
J.E. Nordling uppläste poem han skrivit:
"När vintern har flytt, uti vår sig förbytt, nu blev glädjen och fröjdernas tid.
Nu allt snart får lif. Sjung en klingande strof, Sjung vårsång af glädje och frid.
Solen strålande ler, sänder värme och ljus, Bäcken skyndar i gladaste lopp,
Fågeln kvittrar på gren. Drifvan smälter ihop,
Allt har vaknat till glädje och hopp.
Lärkan svingar i skyn, låter höra sin drill,
ifrån södern har kommit med bud.
Han förtäljer att våren har kommit till Nord. Och att jorden skall klä sig i skrud.
Du som lefver ditt lif, uti vårarnas tid. Du som blomstrar i ungdomens dar,
Wattna väl på de fält, som är ställd på din tid.
Om ett menniskas hjerta du har. Hjelp din broder O! yngling (?), som vissnar och dör!
Och som faller i stupande bbrant. Och som allt ser i höst,
Inlett hopp i hans bröst, Räck din broder en räddande hand.
Då skall glädje du få, uti ungdomens tid,
Då skall ...(?)".
Möte med anledning av att logen lördagen den 4de november får besök af Ordenschefen Styrlander. Bland anordningarna som ansågs nödvändiga inför besöket var att låna ångaren Ellens kulörta lyktor att hänga upp på verandan.
(Kaffekokerska och bazaransvarig var min farfars syster Selma Ö.)
Möte den 6 april 1901
J.E. Nordling uppläste poem han skrivit:
"När vintern har flytt, uti vår sig förbytt, nu blev glädjen och fröjdernas tid.
Nu allt snart får lif. Sjung en klingande strof, Sjung vårsång af glädje och frid.
Solen strålande ler, sänder värme och ljus, Bäcken skyndar i gladaste lopp,
Fågeln kvittrar på gren. Drifvan smälter ihop,
Allt har vaknat till glädje och hopp.
Lärkan svingar i skyn, låter höra sin drill,
ifrån södern har kommit med bud.
Han förtäljer att våren har kommit till Nord. Och att jorden skall klä sig i skrud.
Du som lefver ditt lif, uti vårarnas tid. Du som blomstrar i ungdomens dar,
Wattna väl på de fält, som är ställd på din tid.
Om ett menniskas hjerta du har. Hjelp din broder O! yngling (?), som vissnar och dör!
Och som faller i stupande bbrant. Och som allt ser i höst,
Inlett hopp i hans bröst, Räck din broder en räddande hand.
Då skall glädje du få, uti ungdomens tid,
Då skall ...(?)".
4 nov. 2011
Otto Dalkvist
År 1863 Föddes Otto Dalkvist.
Dalkvist, ursprungligen västgöte som arbetade som möbelsnickare, blev så småningom journalist som kom att intressera sig särskilt för norrlandsfrågor.
Hans lilla roman ”Under bolagsvälde” (1904) är en av de första att ta upp sågverksarbetarnas problem. I boken får vi en inblick i Svartviks sågverk omkring 1900.
Här ett förkortat utdrag ur boken: ”På den gamla landsvägen, som söderifrån leder fram mot Svartviks sågverk, vandrade en dag i slutet av april månad 1900 en ung arbetare. Han bar en sliten nattsäck i handen; på de nedkippade skorna, de illa medfarna arbetskläderna och på gången syntes, att han hade vandrat lång väg. En hel vinter i Stockholm utan arbete sätter märken i den fattiges klädedräkt. När så våren kom, hade han beslutat sig för att ge sig iväg till Norrland igen. Här hoppades han att få sysselsättning, åtminstone över sommaren, vid ett av de många sågverken omkring Sundsvall...(Så småningom kommer vandraren fram till Svartviks sågverk:)
...Där pågick arbetet under ett öronbedövande larm. En lång rad av grova sågramar dunkade och flögo i hastig takt upp och ner, kastande skyar av sågspån framför sig. Timmerstockarna, som inklämda mellan järnvalsar fördes fram genom sågramarna, skakade liksom av smärta, medan de skarpa, glänsande klingorna med sina vassa taggar skuro genom deras kroppar. En skarp, frisk lukt av barrträd och kåda kändes i hela byggningen, stundom blandad med dunken och frän lukt från någon stock, som fått ligga för länge i vattnet, så att han angripits av röta. Arbetarna sprungo om varandra, de flesta med järnspett i händerna, hugga dem i stockarnas sidor och ryckande timret fram mot de girigt gapande sågklingorna. Det gällde att passa in stock efter stock mellan de tjocka järnvalsarna; sedan dessa väl huggit tag om stockens grovända satte de sig i rullning och drogo oemotståndligt fram mot klingorna. Det föreföll som en avrättning... Sågbladen höggo in. Spånorna kastades högt upp i luften vid varje hugg och stocken fördes hastigt framåt. Om ett ögonblick var han skuren i plank och bräder, och föll isär åt båda hållen; andra arbetare skyndade att kasta undan och forsla iväg virket medan en ny stock passades in och om ett ögonblick fick passera samma väg. Allt gick med en nästan otänkbar precision och brådska. De största block hanterades med en förvånansvärd lätthet och färdighet. I detta vimmel av jäktande och brådskande arbetare, under maskinernas stamp och dån, sågramarnas stönande och klingornas fräsande blir ingen tid över till samtal. Det kräves att all uppmärksamhet koncentreras på arbetet; den minsta ovarsamhet kan medföra livsfara för de sysselsatta människorna. Ett felsteg, en halkning och man är kluven eller söndertrasad på samma sätt som ett trästycke. De surrande sågklingorna och de fräsande kanttrissorna stanna ej därför att de skära i människokött, de gå sin vanliga gång antingen det är ett arbetareliv som släckes eller det är en timmerstock som klyves. Hur många människor ha ej fått sätta livet till i dessa såghus och huru många ha ej blivit för hela sitt återstående liv gjorda till invalider och lemlästats? De äro oräkneliga? Alla dessa stackars krymplingar som på de norrländska försörjningsinrättningarna tillbringa ett tungt liv och äta ett hårt nådabröd – nästan alla dessa ha i sågverken överraskats av olyckan och gjorts till va de äro -'en börda för samhället' säges det!”. Så tänker vandraren när han väntar på att få träffa en förman för att prata om jobb. Dalkvist som på detta sätt uppfattade den eländiga sidan av sågverkslivet avled 1937.
Dalkvist, ursprungligen västgöte som arbetade som möbelsnickare, blev så småningom journalist som kom att intressera sig särskilt för norrlandsfrågor.
Hans lilla roman ”Under bolagsvälde” (1904) är en av de första att ta upp sågverksarbetarnas problem. I boken får vi en inblick i Svartviks sågverk omkring 1900.
Här ett förkortat utdrag ur boken: ”På den gamla landsvägen, som söderifrån leder fram mot Svartviks sågverk, vandrade en dag i slutet av april månad 1900 en ung arbetare. Han bar en sliten nattsäck i handen; på de nedkippade skorna, de illa medfarna arbetskläderna och på gången syntes, att han hade vandrat lång väg. En hel vinter i Stockholm utan arbete sätter märken i den fattiges klädedräkt. När så våren kom, hade han beslutat sig för att ge sig iväg till Norrland igen. Här hoppades han att få sysselsättning, åtminstone över sommaren, vid ett av de många sågverken omkring Sundsvall...(Så småningom kommer vandraren fram till Svartviks sågverk:)
...Där pågick arbetet under ett öronbedövande larm. En lång rad av grova sågramar dunkade och flögo i hastig takt upp och ner, kastande skyar av sågspån framför sig. Timmerstockarna, som inklämda mellan järnvalsar fördes fram genom sågramarna, skakade liksom av smärta, medan de skarpa, glänsande klingorna med sina vassa taggar skuro genom deras kroppar. En skarp, frisk lukt av barrträd och kåda kändes i hela byggningen, stundom blandad med dunken och frän lukt från någon stock, som fått ligga för länge i vattnet, så att han angripits av röta. Arbetarna sprungo om varandra, de flesta med järnspett i händerna, hugga dem i stockarnas sidor och ryckande timret fram mot de girigt gapande sågklingorna. Det gällde att passa in stock efter stock mellan de tjocka järnvalsarna; sedan dessa väl huggit tag om stockens grovända satte de sig i rullning och drogo oemotståndligt fram mot klingorna. Det föreföll som en avrättning... Sågbladen höggo in. Spånorna kastades högt upp i luften vid varje hugg och stocken fördes hastigt framåt. Om ett ögonblick var han skuren i plank och bräder, och föll isär åt båda hållen; andra arbetare skyndade att kasta undan och forsla iväg virket medan en ny stock passades in och om ett ögonblick fick passera samma väg. Allt gick med en nästan otänkbar precision och brådska. De största block hanterades med en förvånansvärd lätthet och färdighet. I detta vimmel av jäktande och brådskande arbetare, under maskinernas stamp och dån, sågramarnas stönande och klingornas fräsande blir ingen tid över till samtal. Det kräves att all uppmärksamhet koncentreras på arbetet; den minsta ovarsamhet kan medföra livsfara för de sysselsatta människorna. Ett felsteg, en halkning och man är kluven eller söndertrasad på samma sätt som ett trästycke. De surrande sågklingorna och de fräsande kanttrissorna stanna ej därför att de skära i människokött, de gå sin vanliga gång antingen det är ett arbetareliv som släckes eller det är en timmerstock som klyves. Hur många människor ha ej fått sätta livet till i dessa såghus och huru många ha ej blivit för hela sitt återstående liv gjorda till invalider och lemlästats? De äro oräkneliga? Alla dessa stackars krymplingar som på de norrländska försörjningsinrättningarna tillbringa ett tungt liv och äta ett hårt nådabröd – nästan alla dessa ha i sågverken överraskats av olyckan och gjorts till va de äro -'en börda för samhället' säges det!”. Så tänker vandraren när han väntar på att få träffa en förman för att prata om jobb. Dalkvist som på detta sätt uppfattade den eländiga sidan av sågverkslivet avled 1937.
Svartviks brädgård omkring 1890 |
Vapelnäs skola, klass 2 ht 1941 och vt 1942
Svartviks grannskola Vapelnäs skola - klass 2 - höstterminen 23/8 1941 - 19/12 1941 och vårterminen 8/1 1942 - 10/6 1942.
Lärare Hulda Forsberg
Elever alla boende Stockvik och ett par av dem kom så småningom att flytta till
Svartvik/Hemmanet - alla födda 1933 om inte annat anges:
Rut Ingeborg Edström född den 17/4
Ulla Maria Hansson 19/3
Gerd Gunvor Larsson 24/9
Märta Kristina Nisbel 24/9
Ulla-Britt Vestin 4/11 1932
Berit Haglund född den ?, från Stugsunds skola den 30/9
Vilma V...(?) 13/8
Berit Margareta Pettersson 6/8, från Alby folkskola den 19/11
Lilian Daga Svensson 11/12 (?), från Kyrkmons skola den 4/12
Ilse Nordlander 20/9, från Essviks folkskola den 16/12
Nils Ivar Roos 14/9, från Alby folkskola den 23/8
Erik Lennart Lindqvist 23/8
Bengt Olov Eurenius 29/12 1932
Bert Brage Valentin, flyttade till Kvissle
Vestman 14/9
Bernt Eriksson 23/7 1932
Sture Vilhelm Olsson 18/9
Jan Ingvar Eriksson 15/7, från Rasåsens folkskola den 16/10
Tillägg emotses liksom eventuella rättelser
Lärare Hulda Forsberg
Elever alla boende Stockvik och ett par av dem kom så småningom att flytta till
Svartvik/Hemmanet - alla födda 1933 om inte annat anges:
Rut Ingeborg Edström född den 17/4
Ulla Maria Hansson 19/3
Gerd Gunvor Larsson 24/9
Märta Kristina Nisbel 24/9
Ulla-Britt Vestin 4/11 1932
Berit Haglund född den ?, från Stugsunds skola den 30/9
Vilma V...(?) 13/8
Berit Margareta Pettersson 6/8, från Alby folkskola den 19/11
Lilian Daga Svensson 11/12 (?), från Kyrkmons skola den 4/12
Ilse Nordlander 20/9, från Essviks folkskola den 16/12
Nils Ivar Roos 14/9, från Alby folkskola den 23/8
Erik Lennart Lindqvist 23/8
Bengt Olov Eurenius 29/12 1932
Bert Brage Valentin, flyttade till Kvissle
Vestman 14/9
Bernt Eriksson 23/7 1932
Sture Vilhelm Olsson 18/9
Jan Ingvar Eriksson 15/7, från Rasåsens folkskola den 16/10
Tillägg emotses liksom eventuella rättelser
Läsarbrev
Att få brev/telefon från gamla, nästan bortglömda svartvikare är det roligaste med denna min blogg. Idag kom ett e-mail från Ronny i Gävle:
Kände inte Bosse Sylvén personligen , utan har fått höra i efterhand vem han var - och vad han gjorde. Roligt för mig att genom Dig Stig se att han också spelade ishockey (!) , det visste jag inte ! Lustigt de här med skridskobanan / hockeyplan på Bredsand - mina föräldrar och jag (5år) 1950 , stod vid busshållplatsen där en vinterkväll , då spelades där hockey ! Första gången i mitt liv jag såg folk åka skridskor - och spela ishockey ! Vi var på väg hem till Svartvik efter att ha besökt min Faster Anna-Lisa (Lisa) Eriksson och hennes man Gunnar Eriksson , samt förståss mina kusiner Layne och Agneta. Några minnen från Svartvik och Matforsbyggningen(den södra) , det är nu 60 år sedan vi bodde där , flyttade dit Juni 1951 , minns bl.a. vatten pumpen ute på gården dit jag följde min pappa då det skulle bytas vatten på lutfisken strax före jul 1951. Vi bodde ”vägg i vägg” med fam. Lundkvist , Jan (Janne) Lundkvist som sedermera blev en fin fotbollsspelare i Svartvik var min lekkamrat. Fam. Larsson under oss där barnen Kjell och Margareta också blev mina kompisar under dom 10 mån. vi bodde där. Även Ove Thornberg var jag mycket tillsammans med . Vi barn på den tiden hade fantasi - och kunde hitta på lekar och stoj utan att föräldrarna måste hitta på något åt oss ! Vi bodde ju som sagt mitt för kolfickan-kajen ; där fartygen lade till för lastning/lossning. Nyårsafton 1951 kunde jag för första gången ute på gården lyssna till då fartygen hälsade det nya året (1952) med sina signaler , både vid Svartvik och på andra sidan vid Essvik och Nyhamn. Kyrkklockorna stämde in med sin klang..... Ett minne av det dystrare slaget har jag också från Dec. 1951 - där en kvinna ute på gården ligger ute i snön i sin svarta klänning , framstupa.... Ingen gjorde någonting.... Brevet slutade i moll , men jag sänder ändå förståss många hälsningar här från mig och från Gävle ! / Ronny Wester.
Stort tack för ditt intressanta e-mail Ronny.Senast jag hörde om Janne Lundkvist bodde han på Värmdön. Apropå Janne, vem minns inte hans pappa, den fruktade vänsteryttern?
Kände inte Bosse Sylvén personligen , utan har fått höra i efterhand vem han var - och vad han gjorde. Roligt för mig att genom Dig Stig se att han också spelade ishockey (!) , det visste jag inte ! Lustigt de här med skridskobanan / hockeyplan på Bredsand - mina föräldrar och jag (5år) 1950 , stod vid busshållplatsen där en vinterkväll , då spelades där hockey ! Första gången i mitt liv jag såg folk åka skridskor - och spela ishockey ! Vi var på väg hem till Svartvik efter att ha besökt min Faster Anna-Lisa (Lisa) Eriksson och hennes man Gunnar Eriksson , samt förståss mina kusiner Layne och Agneta. Några minnen från Svartvik och Matforsbyggningen(den södra) , det är nu 60 år sedan vi bodde där , flyttade dit Juni 1951 , minns bl.a. vatten pumpen ute på gården dit jag följde min pappa då det skulle bytas vatten på lutfisken strax före jul 1951. Vi bodde ”vägg i vägg” med fam. Lundkvist , Jan (Janne) Lundkvist som sedermera blev en fin fotbollsspelare i Svartvik var min lekkamrat. Fam. Larsson under oss där barnen Kjell och Margareta också blev mina kompisar under dom 10 mån. vi bodde där. Även Ove Thornberg var jag mycket tillsammans med . Vi barn på den tiden hade fantasi - och kunde hitta på lekar och stoj utan att föräldrarna måste hitta på något åt oss ! Vi bodde ju som sagt mitt för kolfickan-kajen ; där fartygen lade till för lastning/lossning. Nyårsafton 1951 kunde jag för första gången ute på gården lyssna till då fartygen hälsade det nya året (1952) med sina signaler , både vid Svartvik och på andra sidan vid Essvik och Nyhamn. Kyrkklockorna stämde in med sin klang..... Ett minne av det dystrare slaget har jag också från Dec. 1951 - där en kvinna ute på gården ligger ute i snön i sin svarta klänning , framstupa.... Ingen gjorde någonting.... Brevet slutade i moll , men jag sänder ändå förståss många hälsningar här från mig och från Gävle ! / Ronny Wester.
Stort tack för ditt intressanta e-mail Ronny.Senast jag hörde om Janne Lundkvist bodde han på Värmdön. Apropå Janne, vem minns inte hans pappa, den fruktade vänsteryttern?
Svartviks skola klass 4 ht 1955 och vt 1956
Klass 4 höstterminen 27/8-21/12 1955 och vårterminen 9/1-12/6 1956
Lärare Ernst Axel Sjöström
Elever - alla födda 1945 om inte annat anges:
Ronny Andersson född den 13/4; målsman Nils Olov A., Svartvik
Jan Christer Brander 18/8; Love B., Kvissle - från Nolby den 27/8-55
Bert Edebrandt 24/6; A.B. Edebrandt, Svik
Kjell Johansson 7/3; Sonja Inger Johansson, Svik
Kjell Larsson 10/1 1946; Karl L., Svik
Lennart Nilsson 5/5; Valter Olov Nilsson, Svik
Lars Nilsson 13/4 (Nils Em. Larsson, Frostviken) Anna Widén-Persson, Svik
Ulf Nording 18/5; Karl Holger N., Svik
Lars Nylén 27/9; Lennart Emil N., Svik
Jan Olsson 28/10; Alvar John O., Svik "Uppflyttad"
Göran Samuelsson 8/8; Elof Os. S., Svik
Asbjörn Sjöö 4/8; Birger Erik Nilsson-Sjöö, Svik
Bernt Sjöberg 21/5; Johan Einar S., Svik
Karsten Sjöberg 4/8; Margot L. Eriksson, Kvissle - från Nolby 27/8-55
Pia Bergman 23/8 ; N.A.B. Bergman, Kvissle - från Nolby 27/8-55
Agneta Engström 23/7; S. A. Erik E., Kvissle
Asta Eriksson 30/9; Otto E., Kvissle
Maud Eriksson 23/9; Karl E., Kvissle
Marie-Louise Hedkvist; E. Johan H., Svik
Birgitta Johansson 7/10; B Ivar J., Kvissle - från Nolby 27/8
Britt-Marie Johansson 30/12; Torsten J., Kvissle
Lilian Marianne J. 25/10; Johan Ragn. J., Svik
Vera Ingeborg Lundvall 10/12; Gustav L., Svik
Marianne Nordin 3/8; Johan Erik N., Svik
Birgitta Ingrid Norman 6/9; Bengt N., Hemmanet
Ingela Skoglund 24/12; S Edvard S., Kvissle
Ingmari Elvine Söderberg 2/10; R. Gösta Söderberg, Svik
Ulla Westerlund 25/6; J.H. Westerlund, Kvissle - från Nolby 27/8
Den 10 september (1955) var det skoldistrikttävlingar mellan kl 09.00-14.30 på Kustängen i 'Stockvik' (Bredsand) och den 11 februari (1956) var det dags för dito vinteridrottstävlingar vid Vaplenäs skola mellan kl 09.00-13.00
Lärare Ernst Axel Sjöström
Elever - alla födda 1945 om inte annat anges:
Ronny Andersson född den 13/4; målsman Nils Olov A., Svartvik
Jan Christer Brander 18/8; Love B., Kvissle - från Nolby den 27/8-55
Bert Edebrandt 24/6; A.B. Edebrandt, Svik
Kjell Johansson 7/3; Sonja Inger Johansson, Svik
Kjell Larsson 10/1 1946; Karl L., Svik
Lennart Nilsson 5/5; Valter Olov Nilsson, Svik
Lars Nilsson 13/4 (Nils Em. Larsson, Frostviken) Anna Widén-Persson, Svik
Ulf Nording 18/5; Karl Holger N., Svik
Lars Nylén 27/9; Lennart Emil N., Svik
Jan Olsson 28/10; Alvar John O., Svik "Uppflyttad"
Göran Samuelsson 8/8; Elof Os. S., Svik
Asbjörn Sjöö 4/8; Birger Erik Nilsson-Sjöö, Svik
Bernt Sjöberg 21/5; Johan Einar S., Svik
Karsten Sjöberg 4/8; Margot L. Eriksson, Kvissle - från Nolby 27/8-55
Pia Bergman 23/8 ; N.A.B. Bergman, Kvissle - från Nolby 27/8-55
Agneta Engström 23/7; S. A. Erik E., Kvissle
Asta Eriksson 30/9; Otto E., Kvissle
Maud Eriksson 23/9; Karl E., Kvissle
Marie-Louise Hedkvist; E. Johan H., Svik
Birgitta Johansson 7/10; B Ivar J., Kvissle - från Nolby 27/8
Britt-Marie Johansson 30/12; Torsten J., Kvissle
Lilian Marianne J. 25/10; Johan Ragn. J., Svik
Vera Ingeborg Lundvall 10/12; Gustav L., Svik
Marianne Nordin 3/8; Johan Erik N., Svik
Birgitta Ingrid Norman 6/9; Bengt N., Hemmanet
Ingela Skoglund 24/12; S Edvard S., Kvissle
Ingmari Elvine Söderberg 2/10; R. Gösta Söderberg, Svik
Ulla Westerlund 25/6; J.H. Westerlund, Kvissle - från Nolby 27/8
Den 10 september (1955) var det skoldistrikttävlingar mellan kl 09.00-14.30 på Kustängen i 'Stockvik' (Bredsand) och den 11 februari (1956) var det dags för dito vinteridrottstävlingar vid Vaplenäs skola mellan kl 09.00-13.00
1 nov. 2011
En Svartvikare
I november för 172 år sedan flyttade min farfars farfar Mårten från Sundsvall till Svartvik, alltså samma år som Dicksons startade sitt varv i Svartvik (vi Hemmanetsbor har svårt för 'i Svartvik', utan vi vill helst använda 'på' (kanske till och med 'på' är det hundraenprocentiga rätta).
Efter en relativt noggrann efterforskning har jag inte fått klarhet i var Mårten ligger begravd. Troligtvis fick han ett träkors på sin grav, ett träkors som nu har ruttnat för länge sedan.
Den legendariske Njurundaforskaren Algot Hellbom gissade på begravningsplatsen i Njurundabommen där jag också, trots stor skeptism, letat.
Efter en relativt noggrann efterforskning har jag inte fått klarhet i var Mårten ligger begravd. Troligtvis fick han ett träkors på sin grav, ett träkors som nu har ruttnat för länge sedan.
Den legendariske Njurundaforskaren Algot Hellbom gissade på begravningsplatsen i Njurundabommen där jag också, trots stor skeptism, letat.
Det är inte helt omöjligt att Mårten med familj bott i denna stuga - nära skolan på Hemmanet (stugan finns fortfarande kvar). |
Svartvikshistoria - skrivet i slutet av 1950-talet
Sid 1/17
Sid 2/17
Sid 3/17
Sid 4/17
Sid 5/17
Sid 6/17
Sid 7/17
Sid 8/17
Sid 9/17
Sid 10/17
Sid 11/17
Sid 12/17
Sid 13/17
Sid 14/17
Sid 15/17
Sid 16/17
Sid 16/17 Sid 17/17