Ishockey-DM

Sundsvalls Posten av den 23/12 1953

Obs, inte alla i Svartvikslaget bodde på Svartvik/Hemmanet. Som yngst och minst på banan gjorde jag succé  hos mammorna bakom målet. Min ishockey-målvakts-karriär blev dock kort; skidor gällde på vintern (men viktigast under året var fotbollen).
Ronny i Gävle berättar om B Sylvén som återfinns i Svartviks lag:
" Han jobbade i Bommen på banken - och flyttade sedan till Malmö , där han nu bott i många år.  Han blev en internationellt känd jazzgitarrist och arrangör med tiden ! Har samarbetat med Danska Radions storband bl.a. och arrangerat mycket musik !  Jag har en skiva med Tommy Körberg och de skånska storbandet ”Tolvan” Big Band där Bosse  Sylvén arrangerat en
Det jag (Stig) minns av Bosse Sylvén var att han var en väldigt bussig grabb, en typisk äkta svartvikare som dock  aldrig bodde på Svartvik tror jag.

Svartviks skola - klass 6 - ht 1955 och vt 1956

Från en av mina Svartvikspärmar

Svartviks skola klass 3 ht 1955 vt 1956

Höstterminen 27/8 1955 - 21/12 1955
Vårterminen 9/1 - 12/6 1956

Lärare Erik Pettersson

Elever; alla födda 1946.

Vilgot Leif Eriksson f. den 10/6; målsman Klas E., fabriksarbetare, Svartvik
Sture Alex Hellberg 7/2; Svante H., metallarb., Svik
Lars Hilmer Rasu 1/5; Majvor R., fru, Svik
Anders E. Olofsson 8/7; Edvin O., fabriksarb., Svik
Anders Olsson 1/10; Kurt O., fabriksarb., Svik
Klas G. Strömbom 17/4; Sven S., fosfatarb., Kvissleby
Jan Erik Svedin 13/2; Sven S., Svik
Kurt M. Vestlund 12/5; Elof V., fabriksarb., Svik
Mats G. Åbbel 10/5; Fritz Å. fosfatarb., Svartvik
Urban H. Åström 2/3; Hans Åström, folkskollärare, Svartvik
Torbjörn Österholm 30/6; 30/6, Ingemar Ö., fabriksarb., Svik (till Nolby 9/1)
Mauritz Fröjdendahl 7/1; K. A. Fröjdend., fabriksarb., Svik (från Finland 27/8)
Lars G. Vesterlund 21/11; John V., fabriskarb., Svik

Kerstin Eckervall 8/4; Tore E., Ingenjör, Svik

Margareta R. Holmberg 9/8; Erik H., kamrer, Svik
Liselott B. Hägglund 18/9; Knut H., målarmästare, Svik
Ulla Viola Olofsson 8/7; Edvin O., fabriksarb., Svik
Liane Y. Petersson 28/3; Karl Petersson, sulfitarb., Svik (?).
Anne-Marie Wiklund 29/9; William W., musiker
Gudrun Wickström 28/10; Lennart W., verkstadsarb., Svik
Gudrun Öberg 9/9; Knut Ö., byggnadssnickare, Svik

Hedvig Nylén 2/8; Ejnar Gottfrid N., fabriksarb., Svik (från Finland)

Officiella siffror och Eston Lindfors

Jag har relativt många papperslappar med diverse Svartviksrelaterade anteckningar. Nu har jag inlett städning, och innan en del av lapparna makuleras skriver jag av dem och publicerar texten här i bloggen med förhoppning om att det iaf någon gång är intressant för Dig.

Svartviks kapell den 31 december 1900
Antal hushåll 399
Ogifta män 446
Ogifta kvinnor 391
Gifta män 249
Gifta kvinnor...249
Enklingar (felstavat?) 18
Enklingar (felstavat?) 43
Frånskilda män 1
Frånskilda kvinnor 2
Summa personer 1399
/Ernst Lundholm, kapellpredikant

Från en annan papperslapp:
Svartviks/Hemmanet-legenden Eston Gustaf Lindfors' föddes  på Svartvik 1899 och hans föräldrar var Karl Gustaf L., sågverksarbetare född  på Svartvik 1863  och Lydia Charl. född Svedin 1868 i Robersfors.
Estons syskon var alla födda på Svartvik, och de var Eugenia Charl. född 1887, Carl Arvid född 1889, John Eston född 1891, Per Olov född 1893 och Tea Maria född 1897.
Rätta mig om jag har fel.

Sundsvalls Tidning år 1950

Svartviks skola klass 3 höst- och vårterminen 1926/1927

Höstterminen 1/9-13/12 1926 och vårterminen 12/1-3/6 1927

20 maj - Sveriges riksdag antar en skolreform som bland annat innebär att läroverken öppnas för flickor på samma villkor som pojkar Folkskola blir allmän bottenskola  för den högre undervisningen, oavsett samhällsklass realskolan blir 4- eller 5-årig. Högern bekämpar reformen . Med den delas även det svenska gymnasiet  upp i latinlinje och reallinje  /Wikipedia

Influensaepidemi 19/1-28/1 = Svartviks skola stängd
Potatisupptagning (skollov) 23/9 och 24/9

Ordinarie lärare Erik Pettersson.



Elever; alla födda 1917 om inte annat anges

Harry Albin Andersson född den 17/6 ; målsman Nils A.
Enok Anton Berglund 30/5 1916; Petter B.
Bertil Fredrik Bjelke 11/12; A.T. Bjelke
Folke Klas Uno Blomgren (Eklund) 6/7; B.L. Blomgren
Rune Sven Dahlqvist 16/8; V. Dahlqvist
Gunnar Karl Eriksson 27/1; K.P. Eriksson
Stig Axel Olov Gustafsson 17/10; Axel G.
Erik Arne Haglund 4/9; Elin H. (änka)
Åke Per Erik Hermansson 8/5 1916; Peter H.
Bengt Gustav Jansson 24/10 1916; Gustav J.
Georg Karl Karlsson 18/2 (min kusin) ; Gustav K.
Kerl-Erik Karlsson 9/3; O.L. Karlsson 
Martin Erik Lindberg 19/9; K.F. Lindberg
Yngve Nils Mellberg 20/8; J.F. Mellberg
Sven Olov Petrus Nording 18/12; A.F. Nording
Nils Sixten Näsberg 26/11 1916; Axel N.
Alvar Karl Johansson Persson (Strömbom) 10/11 1916; O Persson (Strömbom)
Alix Johan Persson 24/11 1915; A Persson
Halvard Erik Pettersson 20/1; J.F. Pettersson
Erik Alfred Sandberg 18/1; J. Sandberg
Harald Sverre Prens Olssén (Schibbye) 16/12; L.B. Schibbye
Hjalmar Vilhelm Smedman 15/11; K.V. Smedman
Evert Axel Stolt 2/9; J.A. Stolt
Nils Gustav Strömbäck 17/10; H. Strömbäck
Karl Anders Sundberg 26/12 1916; D.L. Sundberg
Arne Per Uppling 12/4; M. Uppling
Ingemar Axel Vesterberg 16/7; A.F. Vesterberg (flyttat till Säby s:n den 29/11)
Ragnar Ernst Vestlund 23/2; G.V. Vestlund
Kurt Ejnar Leonard Öberg 10/7 1916; O. Öberg
Gösta Nils Edvin Östling 6/1; J. Östling

Hildur Lissy Lovisa Bergman 1/3; K.B. Bergman
Greta Sofia Johansson 17/6; J.H. Eriksson
Margit Sofia Johansson 24/2; J.A. Johansson
Irma Maria Lindkvist 26/6; B.A. Lindkvist
Svea Linnea Lindström 28/6; O.V. Lindström
Elin Märta Johanna Nilsson 27/2; J.A. Nilsson
Inger Sonja Elisabet Norberg 25/3; A.P. Norberg
Eivor Ingegärd Olsson 13/8; F. Olsson
Saga Vilhelmina Strandberg 19/7 1916; J. Strandberg
Sigrid Helena Adolfina Söderkvist 11/12 1916; E.L. Söderkvist
Ingrid Karolina Ragnhild Vesterlund 14/8; O.R. Vesterlund
Signe Charlotta Wiberg 13/5; J.V. Wiberg
Stina Maja Åhman 13/11; P.A. Åhman

Leo Jensen

En person som uträttade mycket inom fackföreningarna vid sågen och senare fabriken på Svartvik var Johan Leo Jensen. Efter att ha läst protokoll och hört personer berätta skulle jag,  vilja utnämna honom till Savrtviks genom åren viktigaste fackföreningsperson.
Leo Jensen föddes i Grundsunda  (Örnsköldsviks kommun) år 1877 och föräldrarna var Lars J. född 1841 i Norge och Anna Maria J född Hägglund i Grundsunda år 1838. Leos syskon, samtliga födda i Grundsunda  var Kristian Julius född 1870, lars Emil född 1872, Amanda Carina född 1874 och Oscar född 1881.
Hans dotter har berättat för mig att han under sina sista år var mycket bitter.
Vad detta berodde på vet jag inte.

I januari (närmare bestämt den 7:e) 2004 pratade jag med Leos dotter Fanny Hon berättade att hennes farfar kom från Norge. Hon fick aldrig fick tillfälle att träffa honom. Fannys mamma, Hulda Maria Österholm var född på Svartvik. Leo köpte hus på hemmanet 1909. Leos bror Emil fick ingte jobb på ett halvår på grund av sin trilskhet mot arbetsgivarna berättade Fanny vidare, Hennes pappa Leo straffades med arbestlöshet i ett år sade hon vidare.
Fanny var gift med Willy Berglöf och de fick en dotter som fortfarande bor i Sundsvallstrakten. Willys arbetskamrat var Nils Pihlblad vilken köpte Hessels gård på Hemmanet. Gamla Svartvikare känner till huset som ligger ganska långt upp på Kyrkvägen - Till Hessels tomtgräns (senare ägare Johan Larsson)sträckte sig vår tomts nordliga gräns.
Fanny lovade mig  fotografier men vi har "tappade" bort varandra.
Fanny var som stockholmarna säger, "otroligt" snäll mot mig när jag var barn.
Sådant glömmer man ju aldrig. Fanny och hennes man Willy hade kor och vi köpte mjölk av dem. Ibland fick jag som litet barn  hedersuppdraget (det kändes så) att ta mjölkkrukan och gå till Fanny för att köpa mjölk.

Svartviks Socialdemokratiska Ungdomsklubb (SDUK = "SSU")

Plock från protokoll

SDUK

Bildat 1906.
Val av styrelse vid första mötet den 12 juni
Ordf Teodor Pettersson, vice ordförande Lisset hammarlund, sekreterare Einar Eriksson, vice sekreterare Ira Tolf, kassör Gustaf Olsson, uppbördsman Willy Johansson

SDUK
Protokoll
Ordinarie möte å Idyllen den 2 juni 1910.
"§4 Sedan Ture Nerman föredrigit några dikter vilka mottages med livligt bifall inlämnades..."
(Anm.: Ture Nerman skulle just bli redaktör på dagstidningen Nya Samhället i Sundsvall).

SDUK
7 februari 1934
Ny styrelse:
Ordförande Gunnar Hjort, sekrreterare Vanja Murén, v. ordförande Gösta Uppling, v. sekreterare Tage Eriskson, kassör Einar Forsén, biträdand ekassör Valdemar Andersson, studieledare Eric Hansson.

SDUK
Styrelsesammanträde den 6 februari 1939
Styrelsen för året blir ordförande Gösta Uppling, v. ordförande Milton Eriksson, kassör Erik Eriksson, v. kassör Sven Hjort, sekreterare Gösta Östling, v. sekreterare Nils Erik Lundkvist, studieledare Sven Sandberg.

SDUK
Styrelsesammanträde den 25 januari 1941
Styrelsen fick följande sammansättning: Milton Eriksson ordf, Sven Hjort kasör, Lennart Lundqvist sekr, Gunnar Eriksson studieledare, Sture Olsson v. ordf, Georg Karlsson bitr kassör, Georg Wetserberg v sekr, Knut Eriksson bitr studieledare, supleant Karl-Einar Eriksson.

SDUK möte å Westerlunds café den 5 november 1949.
Ny ordförande Henrik Englund.
SDUK Svartvik första kvartalets början 1955
Antal medlemmar 103, vid årets slut 132

Se också blogginlägg den 14 februari 2009

Det finns i USA läsare av denna blogg.
Svartviksättlingar?
Min adress : sm3bsf@amsat.org ... please!

Livräddningsbojen

Protokollsutdrag  - Något finns redan i bloggen (18 februari 2009)

Ordinarie möte den 16 januari 1915 ( förmodligen på Idyllen [Hemmanet]. Tid ungefär ett halvår efter skotten i Sarajevo ):
L.T. har lämnat in en fråga: Vem av de krigförande länderna är brutalast?
Eriksson ansåg att Tyskland var brutalast. E Jenssen ansåg att alla krigförande länder var lika brutala. England var brutalast mot de neutrala staterna.

Möte den 6 november 1915 ( förmodligen på Idyllen  [Hemmanet] ):
En kommitté betående av 10 personer som fick handlingsfrihet att ordna för ett eventuellt igångsättande av en fredsvecka: Hendry Johansson, Verner Eriksson, Ernst Nilsson, Gustaf Johansson, Bernhard Andersson, Walborg Lundblom, Walborg Östlund (min pappas syster), Elsa Forsberg, Dana Johansson och Tora Lundström.

Ordinarie möte den 21 april 1917 (förmodligen på Idyllen [Hemmanet]. Tid mellan februari- och oktoberrevolutionen) :
L.T. frågar "har vi något att lära av den ryska revolutionen? Om så är fallet, vad kunde vinnas med att följa exemplet?".
L.T. ansåg att småfolket skulle vara de bestämmande, såväl i nykterhetsfrågan som i andra brännande frågor för dagen. Flera talare yttrade sig i frågan [anm.: står inget i protokollet om vad man sade].

Ordinarie möte den 21/2 1920. ”En fråga av broder Karlsson: varför sitter systrarna på den ena sidan och bröderna på den andra? Efter en stunds diskussion sade broder Eriksson att ej något förbud var rådande att sitta var som helst. Broder Modin sade att det var diskussionerna som var orsak till förhållandet och Boström sade att en ändring i förhållandet skulle vara på sin plats.”.

Extra möte den 5/10 1920. Diskuterades motböckernas tilldelning. I protokollet infördes: ”sänkning av literantalet sprit från 4 till 2 liter per månad samt att män under 25 år samt alla kvinnor skulle förbjudas tilldelning av motbok.”. Anm. : motboken användes fram till 1955.

James Dickson om sin far

"Idealist och medmänniska" av James I A Dickson. Uppsala 1950. J A Lindbladhs förlag.
James Dickson (1899-1980) skriver om sin far (Axel Edvin Dickson [1850-1927] ) bl.a.:
"--- De två bärande idéerna voro nykterhetsrörelsen och religionen. Han gick flitigt i kyrkan, höll var dag efter frukost morgonbön med hela sitt hus, hans bokhyllor fylldes med andakstböcker och annan religiös litteratur, och i hans fickalmanackor finne rman, omväxlande med anteckningar om väderlek och temperatur, bibelspråk som han väl funnit vackra... Jag skriver dessa rader den 9 mars 1949, den dag då pappa, om han levat, skulle ha fyllt 99 år ---".

Hela berättelsen finns att läsa på Dicksons hemsida >>
http://www.swedickson.nu/axel/axel1.htm

Förutseende

Ur anförande av Högerns (m) riksdagsman James Dickson (1899-1980) i Riksdagens Andra Kammare under remissdebatten den 24 januari 1962:
"--- Och så till slut, herr talman, William Penns ord 'Människorna måste vilja att ledas av Gud, annars dömer de sig själva till att regeras av tyranner'. Som jag sade nyss: timmen är sen. Tyrannerna står redan i förstugan"--".

Sparade anteckningar

För på dagen exakt 40 år befann sig ovanstående fartyg med mig ombord på 7 grader 30 minuter Syd och 80 grader 36 minuter Väst. Fartyget var på väg söderut och  farten var behagliga 18,3 knop. Vinden var varm och svag och havet fyllt av otroligt många tumlare. Anteckningar om detta skrev jag sittandes i en solstol på däck. Efter gråtråkiga Lima i Peru skulle vi till Chile. Gissa om det kändes bra.

Grattis på 200-årsdagen!

Den 16 oktober 1811 föddes min farfars morfars far Jan Michael i Selånger.
Flyttade med familjen in till stan (Sundsvall) 1814.

E-postutväxling i dag

Hej Ronny (samma Ronny som skrivit till mig om Per Knapp)! Visst arbetade din pappa i pappsalen, eller...?
Hälsningar,
Stig
Jo då , han var där i många år , fr.o.m. 1951 . Flyttade över sedan till spritfabriken -där det också blev en hel del år ; fram till 1974 då allt tog slut. Blev överflyttad till Essvik och de nystartade företaget (osäker på stavningen) ”Die-Cast” eller något sånt , drevs visst av en smålänning. Minns att de var ett direktsänt TV-program därifrån där många svartvikare hade en hel del att säga om SCA och deras beslut. Axel Eriksson var en av dom som fick ordet. Pappa blev inte så många år där, dom sista åren (blev en del år det också) jobbade han på övre fabr. i Stockvik. En fabrik som han varit med om att bygga upp vid krigsslutet , den körde igång 1945 - gummifabriken kallad. Pappa avled nyårsdagen 2008 88 år gammal. / Hälsningar Ronny Wester Gävle .
OK Ronny.
Din pappa var mycket snäll; det var de flesta men inte alla. Det fanns - enligt inte bara mig - några (få) empatibefriade arbetare på fabriken (ordet 'empati' fanns inte, men egenskapen var av samma slag som idag ;)
/Stig

Gör som Ronny (förra inlägget) , skicka-mail, eller skicka snigelpostbrev eller ring mig och berätta  (kortfattad eller lång berättelse) om personer och händelser i vårt gamla Svartvik. Varför inte ett eller ett par fotografier?

Ronny om Per Knapp

Jag har tidigare skrivit om Per Knapp i denna blogg vilket bl.a. Ronny i Gävle har uppmärksammat och sedan sänt mig ett par brev som jag här, med hans tillåtelse, härmed återger: 1) Får börja med att tacka dig för allt de du skriver om Svartvik ! I Juni 1951 så flyttade jag med mina föräldrar Henry och Eivor Wester till Svartvik från Stockvik. Vi kom att bo 10 mån. i den s.k. södra Matforsbyggningen , den norra var riven redan. Jag var fem och ett halvt år gammal, i dag 66 år i de närmaste. I detta hus på nedre botten bodde en gammal man som var mycket snäll , brukade plocka blommor åt honom , de enda jag hittade på gården (längre fick jag inte gå) var maskrosor ! Han blev så glad och tacksam - och satte dom i en glasburk med vatten. Han fick nya eftersom. Var samtidigt lite rädd för honom, hade aldrig sett en så gammal människa tidigare. Han hette Per Knapp........ Många hälsningar från Ronny i Gävle.
2) Hej Stig ! Visst får du lägga ut detta på din blogg ! Kom på en sak till om P. Knapp där i Matforsbyggningen , jag vill minnas att han spelade mandolin också, vi kunde stå utanför dörren och lyssna. Kommer säkert på något mer från Svartvikstiden vad det lider , fabriken var ju min första arbetsplats också , började på mek.verkst. i Juni-61, två dagar efter skolavslutningen - Boholm från Hemmanet var min första närmaste chef , sedan rullade det på i 48 år , varav 38 år på Sunds AB (SundsDefibrator, Valmet, MetsoPaper). Dom han byta namn tre ggr. under min tid där ! Jobbade som besiktningsman på service. Vi rep. maskiner och maskindelar som kom till Sundsbruk från våra kunder runt om i världen. Hej från mig - och många hälsningar ! Ronny .
Vi tackar Ronny så mycket för de  två intressanta breven!
Sådant här är guld värt för oss Svartvikare.

Niels Christian Kierkegaard

Trenden håller sig vid liv: förutom offentliga arkiv och Håkan Ottosson i Stockholmstrakten är det mest från släkten Dickson respektive Kierkegaard som jag har fått det bästa biståndet i min forskning om Svartvik och dess varv. En svårighet som jag inte kan förklara har bl.a. varit att få låna fotografier från boende på Svartvik under de senaste decennierna.
Jag har helt nyligen mycket tacknämligt fått brev inkl ett tre bilder (publicerade här) från Anders K. vars förfader var högintressante skeppsbyggmästaren på Svartviksvarvet Niels Christian Kierkegaard:

Niclas Beckmans fartyg "Sverige"
(se artikel nedan) i "storm i
Engelska kanalen". Målad
1841 på uppdrag av Beckman

Utdrag ur beskrivning av min farfars far, Kristian Kierkegaard.
Kristian hade säkert hjälp av ett ordentligt startkapital. Detta leder till sannsagan om de Dicksonska gåvo breven.
Efter Napoleon-krigens slut skedde stora ekonomiska omvälvningar. År 1819 gjorde Robert Dickson Sr konkurs och därvid avskrevs en skuld på 18.500 riksdaler till kommersrådet N. Björnberg. Dicksönerna redde snart upp sina affärer och blev så småningom mycket förmögna. Robert Dickson gottgjorde senare större delen av dem som förlorat på hans konkurs, och på sin dödsbädd anmodade han sina söner att kompensera återstående "moraliska" fordringsägare, bl.a. Björnberg.

Bilder av Niels Chriatian Kierkegaard
 är sällsynta, eller iaf ytterst svåra
att hitta.Därför värdesätter jag denna
bild - föreställande honom
som ung -
särskilt högt.

Kommersrådet Björkman var morfar till Jeanna Kierkegaard. Dicksons söner överlämnade den 31/12 1860 ett gåvobrev på 30.000 riksdaler Riksmynt till Krisitian och Emma ( 2 x 15.000). Föräldrarna Niels Christian Kierkegaard och Jeanna skulle dock lyfta avkastningen under sin livstid. Dessutom överlämnade James Dickson den 1/11 1867 för egen del ytterligare ett gåvobrev på 12.000 Rrd till Kristian och Emma med samma förbehåll beträffande avkastningen.
Den Dicksonska donationen sköttes av Hugo Hamilton på Boo som förmyndare. Sedan Jeanna avlidit den 1/1 1900, hävdes förmyndarskapet av Göteborgs rådhusrätt den 31/1 1901, dvs Kristian och Emma kunde därefter fritt disponera kapitalet. Man kan spåra donationen när Nils K köpte Ekebergs Gård 1904. Köpet finansierades delvis med ett lån från Emma.

Niclas Beckman

Släktbakgrund och Göteborg
Intressant och skrivet av en person med tydligen  stor allmän kunskap i skilda ämnen:  Anders Kierkegaards far Christer K. Här ordagrant återgivet:
Att läsa igenom släktregistret över familjen Beckman från Göteborg är mycket
tankeväckande, trots frånvaron av några detaljer om de angivna individernas liv. Niels Christian K. blev genom sitt giftermål med Jeanna Beckman släkt med en stor del av Göteborgs-societén. Det är ganska nöjsamt att spåra familjestrategier i alla korsande ingiften mellan de kända familjerna Beckman, Björnberg, Carras, Bagge, Dickson etc. Vi vet inte hur N.C.K. sammanfördes med Jeanna. man kan ana sammanhang i släktregistret. Hon var en av sju systrar och 29 år, när hon gifte sig 1843 med den lovande skeppsbyggaren, men relativt obemedlade och tre år yngre danske imigranten N.C.K.
Baron C.D. Hamilton på Boo (1766-1848) var gift med en faster till Jeanna. Två av Jeannas systrar var efter varandra gifta med hovkamrer Lundberg, som bodde på Iboholm (arrendegård under Boo).
Jeannas kusin Eleonora Bagge (1795-1857) var gift med James Dickson Sr (1784-1855), den som inför sin död uppmanade sina söner att återbetala en - visserligen genom konkurs avskriven - skuld till kommerserådet Björnberg, d v s Jeannas morfar. De s k Dicksonska gåvobreven (mer om dem senare) hade alltså också en bakgrund i blodsband.
Kristian K. föddes 1845, när fadern tjänstgjorde på Svartviks varv utanför Sundsvall. Familjen flyttade redan 1949 till Göteborg, där fadern blev skeppsbyggmästare vid Gamla Varvet. De bodde på varvsområdet. Närmaste grannar var bl a disponenten för varvet G.D. Kennedy. Dennes son Douglas Kennedy var barndomsvän till krstian. (Douglas Kennedy blev sedemera en mycket framgångsrik affärsman och en av grundarna till rederiet Transatlantic. Mer om Douglas K. senare). Kristians syster Emma föddes i Göteborg starx efter flyttningen 1849.
Vi vet egentligen ingenting om Kristians barndom och skolgång fram till 1861. Vi kan däremot spekulera litet om den miljö där han växte upp. De flesta av oss anser nog vår tid, d v s 1900-talet vara exempelöst i fråga om teknisk utveckling och förändringar. Men man kan lätt föreställa sig att den generation som levde i Göteborg i mitten av 1800-talet ansåg sig uppleva en tid av sjudande utveckling.
Deras föräldrageneration hade upplevt den franska revolutionen och Napoleonkrigen, som vände upp och ner på Europas sociala och ekonomiska system, statsgränser och mycket annat. Industrialiseringen av Västeuropa hade börjat. På haven rådde Pax Britannica som möjliggjorde kommersiell sjöfart överallt. I Sverige blev Göta kanal färdig på 1830-talet. På 1850- och 60-talen
pågick byggandet av våra järnvägar för fullt. Ångbåtar började komma i bruk, i första hand på kortare sträckor, t ex Göta kanal där deras oberoende av vindriktningen kunde uppväga segelfartygens obegränsade aktionsradie. telegraflinjer byggdes. Postväsendet förbättrades och frimärken infördes e t c.
Det verkar som om Niels Christian K. ritade och byggde så många fartyg han hann med under 1850- och början av 60-talet. Barnen Kristian och Emma växte upp utan påfallande ekonomiska bekymmer. Familjen höll tydligen fortlöpande kontakt med släkten i Danmark: Kierkegaard och Kieldsen i Horsens, Thomsens och Hertels i Köpenhamn e t c.
För Kristian måste det ha varit stimulerande att leva som pojke i ett skeppsvarv som byggde och reparerade råseglare. När den tidens skepp kom hem efter transoceana resor, kölhalades de, d v s efter total tömning av last och ballast drog man omkull fartyget på stranden av älven. Man kunde då komma åt skrovets ena sida och byta kopparförhydringen på undervattenskroppen (vilken skyddade mot havstulpaner och röta). Sedan vände man fartyget och tog andra sidan (Nils K. berättade för mig att han sett sådan kölhalning när han besökte Göteborg som pojke på 1880-talet).
Om Kristians barndom i Göteborg vet vi ingenting. Jag har inte funnit några uppgifter om hans skolgång.
En episod har han själv noterat, som hänger samman med yachten Aurora Borealis. N.C.K. byggde henne vintern 1852-53, beställd av hans svåger Niclas Beckman. Denne hade försökt erövra America's cup 1852 med yachten Sverige, som byggdes i Stockholm av intressenter där. Nu företrädde han ett Göteborgs-konsortium (troligen bestående av Carnegie m fl eftersom Niclas Beckman rimligen inte kan ha haft råd med ett sådant bygge själv). Vid kappseglingar i England sommaren 1853 lyckades han i en tävling utanför Hull vinna en "the Queen's 100 guinas cup", en horibel silverpjäs i den tidens smak.
En artikel i Göteborgs Handels & Sjöfartstidning i september 1853 skildrar bl a hur Niclas Beckman efter återkomsten från England gick till Köpenhamn. Han fick där äran att ta med den danske kungen och hans (morganatiska) gemål grevinnan Danner på en segeltur i Öresund. Kristian har efter artikeln noterat att han som åttaåring var med på den turen.
Nästa notering om Kristian (arkivet EBG) är att han den 12 juli 1861 skrevs in på Sjömanshuset i Göteborg som jungman i kapten B. Hjärnes besättning i briggen Robert Dickson.
Om motiven att sända Kristian till sjöss kan man bara spekulera. med tanke på den miljö familjen Kierkegaard levde i, vore det ganska naturligt att placera en livlig yngling i puberteten hos en betrodd sjökapten för vidare fostran.


Vi tackar Anders K. för de intressanta bidragen

Min (Stig) anm.: "--- Niels Christian Kierkegaard äktade 1844 Jeanna Cathrina Beckamn (1814-1900)---". 1843 eller 1844?