Svartvikare dansar och...men inte alla ler

Vädjan om hjälp med identifiering har visat sig ge hyfsat resultat. Vilka Svartvikare finns med på denna bild från omkring 1920 (mest troligt en eller ett par år före 1920)? Klicka på bilden så blir den större.

1926-1927

*Den 23 augusti 1926 kan man från Svartvik se hur det brinner på Nyhamnsfabriken. Branden visade sig ha spritt sig till bostäder och fått hundratals hemlösa--- Nästkommande år den 14 maj uppstår en ödeläggande brand på Essviksfabriken.--- *Ingenjör Berg sägs ha varit ”dum” mot arbetare som han hade under sig på Svartviksfabriken. Fackföreningen, avd. 35, tar upp frågan på möte den 21 november 1926 och beslutar att platschefen A. Carric skall meddelas.--- *Den 17 mars 1927 håller den socialdemokratiska ungdomsklubben på Svartvik möte och enligt paragraf 9 togs frågan upp ”vilka åtgärder bör vidtagas åt slagsmålen vid danstillställningar”. Det blev en lång och ingående diskussion. Klubben beslutade att ”om en medlem anmälts ska klubben upptaga densamma till prövning och undersökning”.--- *Pappsalsbyggnaden på Svartviksfabriken förlängs med 12 meter.--- *Hela Ostkustbanan invigs år 1927 av kung Gustav V. Sträckan Härnösand-Sundsvall-Svartvik-Njurunda öppnades ett par år tidigare.--- *Mycket aktiva Svartviks socialdemokratiska ungdomsklubb har den 15 november 1927 inbjudit journalist Amseln Gillström (sedemera chefredaktör på Nya Samhället [Dagbladet] ) att tala över ämnet ”Den röda och vita terrorn”.--- *Fackföreningen på Svartviksfabriken håller möte den 15 maj 1927 och beslutar att ta upp bidrag på en lista för de i Amerika fängslade italienarna Sacco och Vanzetti som USA lät avrätta. Världen betraktade avrättningarna som politiska mord (googla "sacco vanzetti").--- *Med 85 röster mot 35 beslutar den 5 juli 1927 fackföreningen på Svartviksfabriken om sympatistrejk för arbetarna i Gimåkonflikten. Tre lade ner sina röster.--- *Logen nr 172 Livräddningsbojen, Svartvik hade enligt sekreterarrapport vid första kvartalets slut 1927 ett medlemstal på 292, 151 kvinnor och 141 män. Det får anses vara många medlemmar. Vid möte den 27 februari 1927 erhöll följande medlemmar kretslogegraden: Manfred Magnusson, Ernst Andersson, Bengt Eriksson, Viola Stolt och Gustav Karlsson (gift med min pappas syster).---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Svartviks skola, klass 6, höstterminen 1/9-1926—13/12-1926 och vårterminen 12/1-1927—3/6-1927. Lovdagar 23/9-24/9 = potatislov; 19/1-28/1 inställdes all undervisning p.g.a. smittosam sjukdom; 2/10 och 1/3 var det skurlov. Ordinarie lärare Anna Widén. Elever, alla födda 1914 om inget annat anges, och alla bosatta på Svartvik: Sonja Margareta född den 17/1 1913, målsman arbetaren Johan Axel Stolt. Aina Cecilia 31/10, handlanden August Österholm. Irma Adélia 8/3, arbetare N. Andersson. Klara Vilhelmina 30/8, arbetaren Alf Einar Berlin. Eida Birgitta 4/11, svarvaren Algot Valfr. Bångfeldt. Nanny Kristina 17/6, eldaren Fritz Hilmer Englund. Vera Nikolina 2/7, faktor Axel Petrus Norberg. Karin Vilhelmina 29/9, arbetaren Axel Leonard Eriksson. Ingeborg Elisabet 13/7, arbetaren Elis Hammarlund. Saida Maria Lindfors 9/7, arbetaren Johan Georg Gabrielsson. Anna Mariana 22/8, eldaren Olof Vilhelm Lindström. Eivor Sigrid 6/5, bokhållaren Hadar Gereon Sjöström. Karin Elisabet 19/12 1913, elektrikern lars-Erik Westlund. Brita Elna 22/2, arbetaren H. Eklund. Knut Amanuel 27/5, jordbrukaren Erik Eriksson. Tage Nils 5/9, arbetaren Henrik Einar Eriksson. Gösta Yngve 19/12, arbetaren Karl Edv. Hedqvist. Nils Gunnar 28/12, arbetaren Johan Alb. Hjort. Nils Albin 14/12, arbetaren Fredr. Nilsson. Martin Elof 23/9, arbetaren Johan Herm. Westlund. Heldor Edvin 6/7, arbetaren Johan Edv. Andersson. Karl Olof 2/2 1913, arbetaren Jonas Strandberg. Nils Gustaf 1/9, byggmästaren Johan Sandberg. Bertil Fredr. Magnus 10/9, eldaren Emil Fredr. Bolin. Klas Martin 25/10, arbetaren Anders Arv. Eriksson. Anders Erik 26/5, strykerskan Tekla Charlotta Höglund. Asdpon Nils 16/11, arbetaren Bernh. Lindqvist. Johan Harald 20/9, arbetaren J. Ferdinand Pettersson. Sven Albin Stolt 13/10, förvaltaren Karl August Stolt. Valter Tor 24/3, förmannen Adolf Teodor Thorsén. Alvar Olof 22/10, arbetaren Karl Olof Bäcklund. Rune Isidor 14/3, arbetaren Per Isidor Bäcklund. Nils Johan Ragnar 14/1, arbetaren John Ragnar Bylund. Axel Birger 14/11, Gustaf Teodor Eriksson (avled tydligen vid den här tiden). Bästa betyg fick bokhållaren Sjöströms dotra (dotter) Eivor som bl.a. fick sex st. ”a” efter vårterminen. Fyra pojkar fick betyget ”streck” i sång på vt, tre pojkar fick "streck" båda terminerna.

Svartviks skola, klass 3, ht/1940 och vt 1941

Rätt vad det ärså dyker en klasslista spontant upp i bloggen. Svartviks skola. Klass 3, mitt under brinnande världskrig, höstterminen 23/8-19/12 1940 och vårterminen 8/1-10/6 1941. Skurlov 23/9, 28/10, 2/12, 10/2, 24/3 och 5/5. Lov för bärplock. mm 16/9-19/9. Lärare Margareta Modin vikarie 23/8-19/12 och Britt Edström vikarie 8/1-10/6. Elever, alla födda 1931 om inte annat anges: Hans Albert Berglund född den 29/8, bosatt på Svartvik. David Vilh. Carlgren 6/11 1929, Svartvik. Stig Lennart Eriksson 3/6, Svartvik. John Tore Eriksson 29/6, Svartvik. Sven Gunnar Hedkvist 19/3, Svartvik. Stig "Baksi" Yngve Hedkvist 7/2, Svartvik. Åke "Korven" Kurt Hörnfeldt 16/4, Svartvik. Sven "Anka" Georg Johansson 2/10, Svartvik. Åke "Limpa" Göran Lindström 24/8, Svartvik. Bernt Villy Löf 19/4, Svartvik. Karl-Axel Matsson 25/2, Svartvik. Melker Olov Sehlin 25/9, Hemmanet. Georg "Jojje" Lennart Sjöberg 19/12, Hemmanet. Nils Gunnar Sjöberg 10/6 målsman Ida Nylander, Hemmanet. Harry Sundberg 28/8, Hemmanet. John Leander Sundberg 24/12, södra Svartvik. Siv Ebon Englund 10/8, Svartvik. Britt Inger Eriksson 24/10, Svartvik. Kerstin Eriksson 3/1, Hemmanet. Åsa Margareta Nilsson 22/9, Svartvik. Marianne Nilsson-Sjö 6/12, Svartvik. Barbro Mariana Norberg 24/2, Svartvik. Inger Martine Ricknau 4/6, Svartvik; avflyttat till Nolby skola den 23/8. Hedvig Marianne Svensson 20/11, Svartvik; avflyttat till Nolby skola den 8/1.

Några Oberon-siffror

Skonerten Oberon byggdes år 1846 på varvet i Svartvik under ledning av skeppsbyggmästaren N.C. Kierkegaard. Oberon var ett litet fartyg, ungefär 26,5 meter lång. Oberon byggdes för räkning James Dickson & Co som sålde henne 1855 till ett partrederi i Göteborg. Oberon blev 28 år då hon förliste.--- Hennes förste befälhavare var Johan Hinric Planius, borgare i Karlshamn. Planius påmönstrade i Sundsvall den 8 december 1846 varefter Oberon lastad med bräder avgick dagen därpå destinerad Medelhavet. Det ser dock ut som att Oberon stötte på ovanligt dåligt väder efter som Planius påmönstrade på nytt den 25 maj i Sundsvall, och fartyget passerade Öresund den 9 juni. Den 30 juni lossades lasten - som bestod v 360 5/12 tolfter bräder – i Jersey och den 26 juli passerades Öresund i motsatt riktning (i barlast Jersey-Västervik enligt Göteborgs Handels och Sjöfartstidning). Men hon synes ha fortsatt till Härnösand.--- Befälhavaren Johan Hinric Planius var född i Karlshamn den 18 januari 1814. Han gifte sig den 23 april 1845 med Christina Friberg, född den 17 augusti 1814 i Karlshamn. Paret flyttade från Karlshamn till Göteborg den 5 oktober 1848. Johan Hinric P. avled den 18 mars 1850 i Göteborg, och hustrun avled den 12 september 1851 i Göteborg. Om paret hade några barn är inte utrett. Tyvärr har ingen bild på Oberon hittats--- Den 5 juni 1848 lämnade Planius Oberon och efterträddes av S. A. Kihlman (Göteborgare, född 1807).

Tiden går

------------------------------------------------------------------------------------------------------- En Svartvikare (Eder webmaster) ”tiotals-blickar" tillbaka”. För exakt... 220 år sedan föddes min farfars mormors mors make Johan.--- 210 år sedan föddes min mors mormors mormor Elisabeth 200 år sedan föddes min farfars morfars morbror Math. Wilhelm och Boo Hjärne nestorn bland befälhavarna på de Svartviksbyggda fartygen. Samt flyttar James Dickson från Skottland till Göteborg.--- 190 år sedan påbörjas avverknings- och röjningsarbeten på området som skulle bli lastageplats i Svartvik: Svartvik föds. 190 år sedan föddes Oscar Dicksons bror Robert och Carl Johan Söron, befälhavare på Svartviksbyggda fartyg under lång tid.--- 170 år sedan flyttade min farfars farfar Mårten med familj till Svartvik noterar jag stolt.--- 160 år sedan föddes min mormors moster Anna Sofia samt gifter sig min morfars mormors morfar Johan med Beata.--- 150 år sedan föddes min mormors moster Karolina.--- 140 år sedan avlider Boo Hjärne (se ovan) samt avlider även f.d. Skeppsbyggmästaren på Svartviksvarvet N. C. Kierkegaard.--- 130 år sedan: Sundsvallsstrejken--- 120 år sedan föddes min mormors broder samt min brors svärfar.--- 110 år sedan föddes min fars enda syster, min fars brors andra hustru, min farfars syster och min farfars brorsdotter samt gifter sig min farfars bror Fritiof.--- 100 år sedan: storstrejken (på Svartviksfabriken 4/8-20/9).--- 80 år sedan gifte sig mina föräldrar samt föddes min äldste bror.--- 70 år sedan flyttar mina föräldrar från Svartvik till Hemmanet.--- 60 år sedan avlider min farfar--- 40 år sedan är jag mest på Havet, långt från mitt Svartvik--- 30 år sedan avlider min fars svåger Gustaf.--- 20 år sedan avlider föräldrarna till min enes brors hustru samt far till min andre brors hustru.--- 10 år sedan avled min mor.---

Svartvik var inte svart, bara skuggig ibland

Bilden: Jag tycker att den är så fantastisk, att jag inte kunde låta bli att "Låna" den från Hübinettes hemsida för publicering i min enkla, men med hjärta gjorda blogg. Ta det som en hyllning till våra förfäder på Svartvik.

Smeden Hübinette på Svartvik

Smeden Lars Wilhelm Hübinette, född i Gnarp 1825 var med om att bygga de nio sista fartygen på Svartviksvarvet. En annan smed på varvet hette Järdin som det tyvärr inte finns många uppgifter om (hittills!). Den meste skeppsbyggaren på varvet var timmermannen Lars Larsson, född 1814, som var med om att bygga så många som nitton fartyg på Svartviksvarvet. Bland byggarna av det första fartyget på varvet, barkskeppet Svartvik var timmermännen Eric Gustaf Lundahl, född 1804 i Gnarp och Nils Magnus Halling, född 1807 (i regel arbetade två timmermän på varje fartyg). När varvet startade arbetade f.ö. 20 man vid Svartviks lastageplats. Antagligen handplockade skeppsbyggmästaren män ur lastageplatsens arbetarskara som hade fallenhet för att bygga skepp skriver Håkan Ottoson en amatörforskare av rang, som mycket tacksamt hjälpt oss med information om det tidigare praktiskt taget okända varvet.. Timmermannen Johan Olof Sjödin, född 1820 byggde tio fartyg på Svartviksvarvet.

Bilderna (från Hübinette-släktens hemsida. Jag har bett om löfte att publicera dem, men har inte fått något svar. Jag tar mig friheten att publicera dem ändå): Lars Wilhelm Hübinette som var smed på Svartviksvarvet när följande fartyg byggdes där: "Danube", "Caroline", "Bertha", "Juliana", "Sofia", "Petronella" "Hilda", "Marika" och "Gustaf Adolf".---Det andra fotot visar hans hustru Ulrica Eleonora född Ward. När Lars Wilhelm H. var 25 år, samma år som min farfars farfar avled på Svartvik, flyttade han till Östersund (trakt varifrån min farfars farfar kommit 31 år tidigare), men återvände till Svartvik fem år senare, och då började han vid varvet, alltså när han var 30 år. Bilden på Lars Wilhelm H. är unik, det är det enda foto som hittills har hittats på en arbetare (foton på skeppsbyggmästarna Kierkegaard och Jensen finns ju) anställd vid Svartviksvarvet.

Industriskola

I oktober (den 19:e ?)1953 startade en yrkesskola i f.d. Trähusfabriken lokal, ”smedjan” alldeles intill vattentornet på Svartvik. Elever var 12 pojkar, sju från Svartvik, tre från Essvik och två från Nyhamn. Lärare var Torsten Hermansson, Hemmanet. ”Det hela är ett blygsamt försök att lösa utbildningsproblemen inom industrin” sa personalchefen på fabriken, Sigvard Sjödin, ”skolan vill utbilda skickliga driftsarbetare, och möjligen en och annan till mekaniska eller andra verkstäder.”. ”Vi har en mycket gammal arbetarstam här, inte mindre än 300 i åldern 45-60 år.” säger Sjödin vidare till nu salig avsomnade Sundsvalls Posten. ”Detta medför att vi kan räkna med relativt stor avgång av skickliga arbetare på nyckelposterna. Det problemet måste lösas, liksom det behov som uppstår för enhetsskolan när 9Y sätter i gång 1955”. Intresset till skolan var stort. Men vad Eder webmaster, en av eleverna, minns så var det bara någon, om ens det, som kom att arbeta någon längre tid på fabriken. Man kunde se ljust på framtiden, det fattades t.ex. många decennier innan de allvarliga varslen skulle komma. Det fanns många jobb att välja bland (ska vi tacka det Andra Världskriget?) . Att studera på läroverket var dock inget att tänka på för arbetarbarn med högt IQ; det skulle bli ett alltför stort avbräck i familjens ekonomi. Någon av arbetarbarnen grät också för att inte kunna få börja på läroverket, utan genast måste ut i arbetslivet. Det sägs att idag finns det barn som gråter eftersom de måste börja på "läroverket" (Hedbergska); vi hoppas att det inte är med hela sanningen överensstämmande.

---

Norpat bilden: Lokal för yrkesskola (fylld med maskiner av alla de slag, inte minst svarvar) på 1950-talet. Tack Svartviksdagarna för den fina bilden.

Beträffande den stora bilden längst upp på denna sida, alltså teckningen av gamla Svartvik, se brevet (klicka på det) ------------------------------->

Majnabbe, lagringsplats för bl.a. Svartviksträ

Överst bild av idag: vad vore Göteborg utan Järntorget?---Den andra bilden (klickar man på den, blir den tydlig): på landsarkivet i Göteborg uppsatt karta från år 1862, som jag fotograferat .---Vid den röda pilen syns Majnabbe ("Maj" syftar på Majorna och nabbe betyder udde), det ställe där James Dickson & Co lagrade virket från Svartvik (och andra orter) fvb utlandet.--- Vid den blå pilen finns Järntorget, då med sin järnvåg där järnet från främst de värmländska bruken först vägdes innan utskeppning (järntorget kunde lika gärna ha kallats "Trätorget" då det var saluplats för möbler).--- Mellan de båda ställena, ungefär vid det andra "G" i "Götheborgs" syns Gamla varvet där skeppsbyggmästaren på Svartvik Kierkegaard först hamnade efter tjänstgöringen i Svartvik.--- Vid "R" i "Riviere" syns Lindholmen som egentligen inte var en holme, där det ju så småningom kom att byggas många stora, fina fartyg, bl.a. mitt favoritfartyg M/S Buenos Aires.--- På kartan syns också Masthugget, och hur den fått sitt namn torde vara lättgissat. "Hugge" = hygge = plats där man hugger träd (men här egentligen "bara" förfärdigandet av master).

Klassiker

----------------------------------------------------------------------------------------------

För de flesta svartvikare välkänd bild på gamla Svartvik. Men den är så fin att den tål att åter visas. Bara en sådan sak som Svartviksbukten med sitt friska vatten fylld med segelfartyg (om än inte alla för fulla segel). Och på vägen, vid närmare betraktande - innan mötet med den brådskande diligensen - ett elegant par på promenad; kanske min nyförälskade farfars far Jacob med sin lika förälskade Inga Brita, just inflyttad från stan, Nej förresten, elegansen är alltför stor, det kan inte vara Jacob och Inga Brita, visserligen står det kyrkvaktmästare på Jacobs gravsten på Hemmanet, och Inga Brita som kom från stan och var lite fin i kanten, men så eleganta var de nog inte. Då kan man hellre förmoda att det är för dagen ovanligt nog arbetsfrie skeppsbyggmästaren Sewerin Jensen med hustru som kärvänligt tröstar varandra, då varvet är på upphällningen och paret måste lämna Svartvik för storstan. Jag, svartvikare som bott både i Stockholm och Göteborg förstår dem.---PS inget tyder på att parets möte med den fartgränsöverskridande diligensen slutade olyckligt... för paret i alla fall DS

Svartviks skola, klass 4, 1947/48

Rätt vad det är så dyker det alltså spontant upp en eller ett par klasslistor i bloggen.--- Svartviks skola, klass 4, höstterminen 23/8-20/12 1947 och vårterminen 8/1-11/6 1948.--- Ordinarie lärare J.V. Wiberg; vikarie 1/10-31/10 Hilma Sjölund.--- Elever, först betygsplaceringen som har uträknats på följande högst ovetenskapliga sätt, och må ifrågasättas: För betyg B har 1 poäng erhållits, Ba = 2 poäng, AB= 3 poäng och a = 4 poäng (inget A utdelades förutom i ordning och uppförande som här lämnas utanför).--- Guldmedaljös Astrid Olsson med sina 56 poäng; silvermedaljör Stig Östlund med sina 54 poäng; bronsmedaljör Stig Edebrandt med sina 53 poäng. På poängplatserna 4 t.o.m. 6 hamnade Berit Eriksson, Lennart Gäfvert och Siv Lundvall.--- Övriga elever i klassen (i alfabetisk ordning):--- Mats Olof Englund (som kom att flytta till Tuna den 23/8 1947), Maj Eriksson, Finn Gagner, Dan Gagner, Britt Hedkvist, Leif Hermansson, Margareta Hägglund, Elsie Jonsson, Karin Matsson, Gun Nilsson, Maj-Britt Norman, Gun Olsson och Hans Persson.-------------- Ämnen som enligt ”Dagbok med examenskatalog” genomgicks i klass fyra höstterminen 1947: Kristendom (förberedelsetiden, Jesus förkunnar Guds rike med ord och gärning, A Jesus och lärjungarna B Jesus och lidande C Jesus publikanernas och syndares vän t.o.m. Berättelsen 74). Modersmålet, skrivning och språklära (rättskrivning, j-ljudet, tj-ljudet, sj-ljudet. Användning av ordlista vid rättning av felstavade ord. Satsens huvuddelar, substantiv och verb – sammansatta ord – skiljetecken efter lärarens anvisningar). Uppsatsämnen (”När jag lärde mig cykla”, ”Iaktagelser i skogen”, ”En saga”, ”Haren”, ”Ansgar” och ”Julottan”). Räkning och geometri (De fyra räknesätten med tillämpningsövningar. Kvadraten. Huvudräkning. Sortförvandlingar). Geografi (Norrlands landskap). Naturkunnighet (Frukter och grönsaker. Höstens i trakten förekommande växter. Våra sädesslag. Djur, vilka barnen känner, typdjur: hunden, snoken, huggormen, grodan, abborren, kräftan, daggmasken). Historia (Stenåldern, bronsåldern, järnåldern fram till svenska korståg - klassens ljus i detta ämne var tvillingarna Gagner). Teckning (Teckning efter föremål. Fantasiteckning - klassens ljus i detta ämne var Stig Edebrandt). Sång (inövade sånger. Psalmer tillhörande kursen i kristendom. Skolradions sånger höstterminen 1947. ”Sveriges flagga”. ”Modersmålets sång”, ”Mormor”, ”Vandringsvisa”, ”Kristallen den fina” (sjöng alltid min mor), ”Morgonsolen redan strålar”, ”Biskop Thomas frihetssång”). Gymnastik med lek och idrott (löpning 60 m, längdhopp, kast med liten boll, gymnastik, dagövning 3 i Berg von Lindhe). Övriga ämnen som betygsattes: välskrivning, modersmålet: tal- och läsövningar.--- Utedagar höstterminen 1947: 29 aug. kl 12-15: idrottsplatsen, kast, hopp och löpning. 3 sep. 12-15: Gumsekullen kast, hopp och löpning. 9 sep. 12-15: Gumsekullen kast, hopp och löpning. 13 sep. 09-15.30: distriktstävlan allmän idrott.13 okt. 10.45-14.30: Gumsekullen, trafikundervisning (cykel och gång). 8 nov 12-15: terränglöpning kastellets omgivning (snitslad bana).--- Utedagar vårterminen 1948: 20 jan 12-15, 23 jan. 12-15, 3 feb. 12-15, 13 feb 12-15 27 feb. 12-15 = Hemmansdalen, skidlöpning. 6 mars (lördag) 09-15 distrikstävling på skidor vid Nylands skola (dagen efter denna tävling invigdes Svartviks slalombacke med deltagare av svensk elit). 8 april 10.45-14.30 klassrummet trafikundervisning. 27 april terränglekar kastellet med omgivning. 14 maj 12-15 hemmanet och landsvägen trafikvett. 1 juni 09-15 studieutflykt till Nolbystenen, kapellstugan och gravhögarna i Nolby.--- Den 8 april var överlärare Einar Blom på inspektion.-------------------------------- Kristallen den fina: "Kristallen den fina som solen månd' skina som stjärnorna blänka i skyn. Jag känner en flicka i dygden den fina en flicka i denna här byn. Min vän, min vän och älskogsblomma! Ack om vi kunde tillsammans komma och jag vore vännen din. och du allra kärestan min! du ädela ros och förgyllande skrin. Och om jag än fore till värdenes ände så ropar mitt hjärta till dig. Och om jag än fore till värdenes ände så ropar mitt hjärta till dig.Till dig, min vän och älskogsblomma! Ack om vi kunde tillsammans komma och jag vore vännen din. och du allra kärestan min! du ädela ros och förgyllande"./från nätet

Svartviks skola, 2 klasser 1: 1948/49 och 1949/50

Rätt vad det är så dyker en eller ett par klasslistor upp i bloggen--- Svartviks skola, klass 1, höstterminen 23/8-18/12 1948 och vårterminen 8/1-10/6 1949.--- Lärare Nadeschda Sunding, ordinarie småskollärarinna.--- Elever, alla födda 1941 om inget annat anges (anm: nästan dubbelt så många flickor i klassen) : Lennart Bengt Ell född den 26/1 , målsman sulfitarbetaren Bengt Ell, Kvissleby. Svante Robert Eriksson, 26/10, Viktor Eriksson, Svartvik. Lars Erland Forsberg, 20/1, Erland Forsberg, kontorist, Svartvik. Lennart Forslund, 29/10, Ejnar Forslund, tvättmästare, Svartvik. Göran Erik Hägglund, 10/8, E. Oskar Hägglund, arkivarie, Svartvik. Rolf Lennart Jonsson, 13/11, Karl Gustav Jonsson, sulfitarbetare, Svartvik. Lars Helgar Nilsson, 7/9, Helgar Nilsson, sulfitarbetare, Svartvik. Karl Lennart Persson, 14/4, Karl Gunnar Persson, sulfitarbetare, Svartvik. Marietta Linnea Halén, 28/3, Karl Vald. Halén, Kvissleby. Gerd Majlis Olsson, 21/1, Elis K. Eston Olsson, sulfitarbetare, Nolby. Anita Birgitta Blomgren, 16/12, Klas U. F. Blomgren, svetsare, Svartvik. Eva Birgitta Edebrandt, 10/12, Sven Gust. Edebrandt, sulfitarbetare, Svartvik. Karin Anita Eriksson, 8/9, Erik Ax. Eriksson, sulfitarbetare, Svartvik. Birgitta Solveig Inga Johansson, 13/6, Sonja Inga Elisabeth Johansson, änka, Svartvik. Anne-Marie Jansson, 13/6, Gunnar B. Jansson, sulfitarbetare, Svartvik. Astrid Ulla Britt Lidén, 23/12, Lilly Kvist, hustru, Svartvik. Rut Birgitta Löf, 20/11, Knut Gösta Löf, sulfitarbetare, Svartvik. Ingrid Margareta Svedin, 9/5, Karl Ejnar Svedin, sulfitarbetare, Svartvik. Majvor Elisabeth Vesterlund, 13/8, John Milton Vesterlund, sulfitarbetare, Svartvik. Siv Gördis Nordström, 20/12 1940, Harry Gösta Nordström, Svartvik. Ragna Grundgård, 21/12, Erik Grundgård, läkare, Kvissleby. Monika Berg, 6/5 1942, Karl Hedkvist, sulfitarbetare, Svartvik (Monika var ett s.k. krigsbarn). Britt-Inger Kylberg, 23/6, I.E. Kylberg, fyrvaktare, till Gotska Sandön den 6/9.--- Den 9 december 1948 var överlärare Einar Blom på besök.---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svartviks skola, klass 1, höstterminen 23/8 1949 och vårterminen 8/1-10/6 1950. Lärare Hildur Wiberg, ordinarie småskollärarinna.--- Elever, alla födda 1940 om inget annat anges: Lage Granlund född den 29/6 1939, Seved Olov Englund 26/9, Jan-Olov Holmberg 23/5, Knut Lennart Löf 10/6, Lars Görgen Persson 27/7, Linnea Eian Nordin 20/6, Ann-Marie Hulda Berglöf 8/6, Ann-Margareth Bäcklund 10/8, Sara Cecil Eriksson 14/3, Birgitta Anna Johansson 14/3, Sonja Marianne Lundvall 3/10, Birgit Elisabett Nilsson 8/12, Siv Yvonne Weterberg 19/4, Hjördis Margareta Granlund 28/10.

Alla fem utom befälhavaren frös ihjäl

Ett av de minsta fartyg som byggdes på Svartvik var skonertskeppet Sofia. Hon byggdes under ledning av skeppsbyggmästaren Sewerin Jensen år 1857 av ek och furu på kravel och var bara på 42 nyläster. Vänern blev hennes farvatten under de första åren.------------------------------ Den 29 oktober kantrade hon och befälhavaren skrev i november samma år följande (ordagrant återgivet) till rederiet, James Dickson & Co: ”Med mitt förande, herrar Dickson & C:o tillhöriga fartyg Sofia, utgick jag från Kanikenäset den 29 okt. 1858 kl. 5 på morgonen, med last av blockar att överföra till Vänersborg. Vinden var NtV och ökade efterhand till ful storm och det mesta av seglen måste bärgas. Sjön spolade över och förfyllde fartyget, som då vi hunnit mitt för Lindränkans hamn kantrade över på styrbords sida. Klockan var vid pass 10 fm. och jag med min fyra man starka besättning sökte vår räddning på fartygets rätt uppåtstående köl. I detta tillstånd drev skonerten 4-5 mil i den svåraste storm och sjögång. Kölden var så stark att alla mina besättningsmän: Lars Johansson, Anders Mårtensson, Johan Rutger Olsson och Olof Aug. Abrahamsson, frös ihjäl och bortsköljdes av vågorna, vilket jag trodde skulle bliva mitt öde då ingen räddning kunde skönjas. I nästan sanslöst tillstånd blev jag till sist räddad av besättningen i ångaren Askersund kl. 11 påföljande dag. Kapten Gustafsson försökte även bogsera den förolyckade skutan till Bromö-sundet, men måste uppge försöket och gick själv in till Bromö-sundet och ankrade för natten. Söndagsmorgon den 31 okt. gick kapten Gustafsson med sitt fartyg, jämte ång. Uddeholm åter ut för att söka bogsera Sofia in till sundet. Försöket misslyckades. De kunde inte bogsera haveristen längre än till vid pass en mil från Bromö-sundet. Under tiden från min räddning till söndagsmorgonen hade jag väl så mycket tillfrisknat att jag återfått min sans och kunde fatta vad som försigick med bogseringsförsöket. Jag kunde dock inte själv företaga några bärgningsförsökmed den kantrade skutan som låg med kölen upp, utan följde Askersund till Vänersborg, dit vi ankom förliden gårdag kl. Ett em. Som varken jag eller min förlorade besättning varit vållande till, ej heller kunnat avvärja den inträffade olyckan, får jag härmed ödmjukeligen reservera mig och mitt rederi fria från ansvar och kostnader för det inträffade haveriet. Vänersborg den 2 november 1858. Em. Abrahamsson hemma i Foggetorp i Torps socken Orust.”.--- År 1870 såldes Sofia på offentlig auktion i Vänersborg till ett partrederi.

Artemise

Barkskeppet Artemise var det andra på Svartviks varv byggda fartyg. Hon byggdes 1838 under ledning av skeppsbyggmästare E. P. Åkerberg. Artemise var på omkring 172 svåra läster och gick av stapeln 1939. Hennes dimensioner var ungefär 29x8x4,5 m. Till Artemises förste befälhavare valdes coopvaerdie capitainen, Åke Fredrik Ljunggren. Ljunggren påmönstrade den 25 augusti 1838. Fösta resan gick till Bordeaux med last av timmer. Därefter blev det resor till bl.a. Ostindien. På slutet av Dicksonägandet var Carl Joh. Söron befälhavare. År 1847 sålde James Dickson & Co Artemise till Norge. Artemise är det bland de Svartviksbyggda fartygen som det har varit, och är svårast att få fram uppgifter om. Hennes resor och befälhavare har nu dock blivit väl dokumenterade, men vad som hände henne efter det att hon blev norska har inte gått att få fram trots till exempel ”annons” i norsk facktidning. Någon bild av något slag finns heller inte. --- Det skulle också vara intressant att veta vad Dicksons tänkte på när man namnsatte fartyget.

Somaliska kapare

Nu har ett danskt fartyg kapats av somalier. Det rör sig om MaerskAlabama" på 17.000 ton som seglar under USA-flagg och kapades 640 km utanför den somaliska kusten.--- Somalierna förnekar sig inte.---Berlinghske Tidene skriver: " Det vil tage for lang tid at erobre det kaprede Mærsk-skib, og så er der risiko for at besætningen bliver slået ihjel, vurderer forsker ved Dansk Institut for Militære Studier.". Som sagt (skrivet), somalier förnekar sig inte. --- Örlogsfartyg har tidigare sänts till området, men det hjälper tydligen inte. Varför kan inte det internationella samfundet ordna så att tillräckligt med örlogsfartyg sänts till området, och visar somalierna vart skåpet skall stå?

Ociviliserad del av världen

Åter igen: Somali pirates have seized a British-owned ship in the Gulf of Aden, maritime officials said today (gäller igår måndag). The 32,000-tonne UK-owned, Italian-operated bulk carrier was hijacked early this morning, according to the European Union's Horn of Africa maritime security centre, based in Northwood, west London. The Associated Press named the ship as the Malaspina Castle, which flies a Panamanian flag. There was no immediate information about the location of the attack, but the mixed nationality crew are believed to be safe.--- Källa: guardian.co.uk ---

Bilden: M/S Malaspina Castle

Identifiering

En ny vädjan om hjälp med identifiering av personer på ett Svartviksrelaterat foto.. Vilka är de tre herrarna? Troligtvis är han längst till vänster Ingmar Eidem, eller...? Längst till höger står Arne Mörch. Vem är han i mitten?--- Adress i kolumnen till vänster. Tack på förhand.--------------------------------------------- Reproduktion. Sundsvalls museum.

Grattis

Nestorn bland befälhavarna på de Svartviksbyggda fartygen, Boo Hjärne fyller 200 år i år. Grattis! ---Boo H. som bl.a. var gift med Maria Sofia född Godbersen år 1811, gjorde bl.a. tolv resor med barkskeppet Svartvik, byggd 1838; tio år tog de resorna. ---Boo H. härstammar från Urban Hjärne, född 1641 i Ingermanland, och som flydde till Sverige 1656. Urban H. var läkare var livmedikus hos kung Carl XI år 1684, och året därpå hos änkedrottningen Hedvig Eleonora. Urban H. var bl.a. ledamot i den kommission som skulle undersöka och döma i de pågående häxprocesserna. Urban Hjärne som var mycket aktiv hade 25 barn med sina tre fruar. Urban H kanske är kanske hos den vaknaste allmänheten mest känd i samband med Medivis hälsobrunn.---Jacob Polacks (Sundsvalls store man) dotter blev ingift i Hjärnesläkten---Mer längre fram i tiden om Svartviksfartygens nestor bland befälhavarna utlovas härmed (material har hopsamlats och väntar i en pärm på framtagning och "redigering").--- Medevi brunn, Nordens äldsta hälsobrunn, nu nedlagd, se: http://www.medevisalvan.se/MedeviBrunn.htm

Ungkarlsbaracken

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

"Ungkarlsbaracken" vid järnvägsviadukten upp mot Hemmanet var den sista stora bostadsfastigheten som revs på Svartvik.

Gustaf Adolf

Det sista fartyget som byggdes på varvet i Svartvik var - vilket börjar att bli bekant nu efter Ottossons och min forskning - barkskeppet Gustaf Adolf, byggd för räkning James Dickson & Co. Hon byggdes under ledning av skeppsbyggmästaren S. Jensen och var på 210,43 svåra läster. Gustaf Adolf var knappt 40 meter lång och sjösattes den 8 maj 1862.--- Redan innan sjösättningen påmönstrade Gustaf Wilhelm Hagman, vilken skulle bli hennes befälhavare. Gustaf Wilhelm H. föddes i Göteborg den 18 januari 1820, och gifte sig den 7 mars 1852 med Kristina Lovisa född Hofvenschiöld den 20 juni 1820.--- Den 27 juli 1862 seglar fartyget med lots Svartvik-Bremön och med last av ”trädwaror”. Resan torde ha gått till Medelhavet, i varje fall medfördes på återresan till Sverige salt från för svenska turister idag bekanta Alicante och Torrevieja. Den 6 december ankom Gustaf Adolf Göteborg, och ett par dagar senare avmönstrar befälhavaren.--- Inför fartygets andra resa ommättes fartyget, nu till 201,53 svåra läster (116,08 nyläster), och det blir S N Nilsson som övertar befälet med påmönstring den 23 januari. Den 10 februari 1863 lotsas fartyget Göteborg-Vinga, och tar sedan sikte på Australien. Första hamn där blir Adelaide med ankomst den 17 juni. Hemfärden går via Kapsatden och den 8 mars ankommer man London där man blir elva dagar innan det är dags för Göteborg som anlöptes den 4 april.--- Under fartygets tredje resa besöktes bl.a. Mauritius och tillbaka i Göteborg igen var man den 12 april 1864.--- Fartygets fjärde resa till Ostindien tar 14,5 månader med J A Brockman som befälhavare. Han avlöste Nilsson i Göteborg.--- Fartygets femte resa blir än längre i tid räknat, och bl.a. besöktes Adelaide och Sydney. Adelaide fick därmed trä från Söderhamn.--- Fartygets sjätte resa blev den längsta i tid räknat, hela 32,1 månader tog den; bl.a. hade man trälast från Söderhamn till Adelaide ännu en gång.--- Den 6 juli 1872 såldes Gustaf Adolf till August Carlberg i Onsala , sedan blev hon norska och 1903 blev hon finska. Under första världskriget beslagstogs fartyget av tyskarna, men återlämnade 1918 då Finland ju blev fritt. En hård storm i Skagerack 1920 innebar slutet för det Svartviksbyggda fartyget.--- Tack för att jag som först av alla utomstående fick tillgång till av James Iwan A. Dickson efterlämnat forskningsmaterial; mitt bygde- och sjöfartsintresse respekterades i och med detta på ett fint, förståeligt sätt av dagens "Dicksons".---

Bilden: Svante Niklas Nilsson, befälhavare på Gustaf Adolf under hennes andra och tredje resa.

Reproduktion. Sjöfartsmuseet i Göteborg.

Eidem - senkommen eloge

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

< Från arbetarna på Svartviksfabriken till Ingmar Eidem. Ursäkta dröjsmålet.

Gamla svartvikare minns gärna fabrikschefen Ingmar Eidem. Och det är inte mer än rätt att i en blogg om Svartvik hedra honom en andra gång. --- Själv minns jag gärna hans barn Gunnar och Magnus som fina barndomskompisar.---Bilden: Sundsvalls Tidnings nekrolog (4 mars 1998).---

Klicka på bilden och artikeln blir läsbar.---

Vid jämförelse (obs vid "jämförelse"): Svartvik åren efter världskrigets slut var Svartvik arbetarnas Sörgården. Eidem som högste chef, lätt att få jobb, hjälpsamhet människor emellan, harmoni, mm. Jag försäkrar att det inte handlar om nostalgi.

Svartviks brädgård

Bilden: Svartviks brädgård omkring 1890.--- Brädgården fyllde tre funktioner: Dels skulle plankor och bräder torkas innan utskeppning, dels fungerade brädgården som lager av färdiga varor och för det tredje så var brädtillverkningen förlagd till brädgården. Den viktigaste uppgiften i brädgården gällde stabbläggning som utfördes av stabbläggarna. Det var ett mycket hårt jobb att med sk. puta på axeln bära plankor många timmar dagligen. Många olyckor skedde också i samband med plankstapling , inte minst p.g.a. nedfallande plankor. Arbetare som föll från olika höjder var inte heller ovanligt. Min i 50-årsåldern farfars far bör finnas någonstans i närheten.Likaså hans son (18-årsåldern), min farfar Ferdinand.--- Och i en vagga långt borta, på Badhusgatan inom vallgraven i Göteborg, ligger Evert Taube och sprattlar eller skall mycket snart ligga och sprattla, ovetande om carmencitor och andra goda drycker än modersmjölken.

Svartviks skola, klass fem, 1948/1949

Rätt vad det är så dyker det upp en klasslista i bloggen.

Bilden: den 15 juni fyller klassen 60 år. Svartviks skola. Klass 5. ht/1948 och vt/1949. Fria måltider och fria läromedel har nu funnits i tre år. Barnbidraget har funnits i två år, vilket bl.a. betydde att nu kunde pojkar få nya golfbyxor varje år.--- Ovetenskaplig undersökning gjord på skoj för många år sedan, ( skratta inte) : elevernas medelfödelsemånad = juni (109/17 =6,4). Elevernas medelfödelsedag = 15 (255/17). Klassens medelfödelsedag blir alltså den 15 juni vilket otroligt nog är lika med den dag då sommarlovet började. --- Min ovetenskapliga - kanske löjliga/onödiga anser en del - betygsuträkning: betyget B ger 1 p., Ba ger 2 p., AB ger 3 p. och a ger 4 p. (Inget stort A utdelades förutom i ordning och uppförande där alla fick A).--- Betygsligan: guldmedalj Astrid O. med sina 62 poäng. Silvermedalj Stig Ö. med sina 60 poäng. Bronsmedalj Stig E. med sina 56 poäng. Poängplatser, alltså platserna 4-6: Siv L., Lennart G. och Finn G.--- Lärare var Victor Wiberg.--- Skurlov den 4 okt., 1 nov., 6 dec., 7 feb. och den 7 mars. Den 13 maj var det studiebesök på Svartviks och Stockviks fabriker.--- Alla elever i klassen: Astrid Olsson, Stig Östlund, Stig Edebrandt, Siv Lundvall, Lennart Gäfvert, Finn Gagner, Elsy Jonsson, Dan Gagner, Maj Eriksson, Karin Matsson, Margareta Hägglund, Berit Eriksson, Britt Hedqvist, Leif Hermansson, Hasse Persson, Gun Nilsson och Maj-Britt Norman. Tyvärr har Berit och Karin nu lämnat oss.--- Omdöme om alla elever: mycket sympatiska under sju år tillsammans i folkskolan. Ett utmärkt exempel på god klass-samverkan.--- Grattis på 60-årsdagen den 15 juni i år (2009) klass fem Svartviks skola av år 1949!--- Mitt säkraste minne från den här tiden var lektionerna i...Gunnar Nordahl skrev på för Milan.

Gamla kompisar

Odygdige Kasper (alla Svartvikspojkar omkring sekelskiftet 1940-1950 vet vem det är), som nu bor några få mil utanför Stockholm, har föreslagit att alla som är födda omkring 1937, och var goda kompisar på Hemmanet/Svartvik då det begav sig, samlas på Svartvik till sensommaren. Det gäller alltså inte bara klasskompisar. Sprid detta och hör av er till e-postadressen som finns i vänsterkolumnen. "Odygdige Kasper", dock inte mer odygdig än vi andra, har f.ö. lyckats bra i livet.

Almanacka

På 50-talet gjorde svartvikaren Gustav Olsson succé i Sveriges riksradios då absolut mest populära program: Karusellen. Gustav, då boende på Hemmanet vid Nolbykullens fot, rabblade upp alla namnen i almanackan. Gustav kallades därefter...just det "Almanacka".---

Bilden: Gustav vid tiden för almanacka-kunskapen.

Vilka år?

Två vykort på Svartvik i tidigaste1900-talet. Vilka år? Svarsadress till vänster.

1937

-Gumsekullens idrottsplats invigs (liksom Kubikensborgs skidbacke och Råsunda fotbollsstadion). -Harald och Britta Eriksson gifter sig. Boende fastigheten nuvarande Aspvägen 12. -Eston Lindfors arrenderar jordbruk av Svartviksbolaget och får löfte om att utföra bolagets alla körningar. -Ett s.k. gaslås sprack den 10 februari vid Svartviksfabriken. Svaveloxid trängde in i betongtornet där dussintals arbetare var sysselsatta med olika jobb. Alla blev mer eller mindre bedövade av gasen. De kvicknade så småningom till sedan de kommit ut. Så var det inget mer med det. -Rune specerier på Hemmanet öppnar (vid nuvarande Björkvägen). -Svartviksfabrikens blekeri bygges, samt göres en ombyggnad för framställning av viskosmassa jämsides med sulfitmassa. -Olof Siversson blir vice komminster på Svartvik. 1942 blev han komminister på Svartvik och 1947 kyrkoherde i Njurunda. Sivertsson var född i Oviken ( z-län), den 13 maj 1906. Föräldrar var Sivert Olsson och Lisa född Lrsson. Olof S. gifte sig även detta år (1937) med Ingegerd Eriksson. Han kom till Svartvik närmast från Stigsjö, där han varit pastorsadjunkt. -Svartviks idrottsförenings styrelse: ordf. Tage Eriksson, sekr. Arne Johansson, kassör Sören Söderberg. -Fruktad fotbollsspelare i Svartviks IF: Runo Hedqvist (högerback) och Milton Eriksson (center). ---Beslut om införandet av sjuårig folkskola.

1939

För exakt 70 år sedan - det "sorgliga världsåret" - enligt en av mina dammiga samlingspärmar: *Det är lågvatten i älvarna, sågverken i Svartvik, Tunadal och Sund turas om att såga en vecka i taget på natten. *Stockholms Superfosfat Fabriks AB startar kemisk industriverksamhet i Stockviksverken. *Min familj flyttar den 1 juni från Svartvik till fastighet på Hemmanet. *Mjöl och bröd börjar att ransoneras den 8 september, och en månad senare även fläsk. Och gengasen kommer. *Runes specerier på Hemmanet har nu varit verksam i ett år. *Min mormors brorson föds. Blev flygare. Flyttade 1979 till USA. *Lärare på Svartviks skola. Första klass Hildur Wiberg, född den 28/2 1890, examen år 1913, ordinarie lärare i småskolan. Lönegrad B9, löneklass 12. Andra klass Alma Andersson, född den 30/3 1883, examen 1902, ordinarie lärare i småskolan. Lönegrad B9, löneklass 12. Tredje klass Anna "Lill-Anna" Widén, född den 29/6 1903, examen 1923, ordinarie lärare i folkskola. Lönegrad B17, löneklass 18. Fjärde klass, Erik "Pelle" Pettersson, född den 12/2 1896, examen 1919, ordinarie lärare i folkskola. Lönegrad B17, löneklass 21. Femte klass, Victor "Vicke" Wiberg (hustru Hildur enl. ovan), född den 7/6 1888, examen 1910, ordinarie lärare i folkskola. Lönegrad B17, löneklass 21. Sjätte klass, Birgitta Sundström, född den 20/10 1907, examen 1931, vikarie å vaknat tjänst och Emanuel Bredberg, född den 16/6 1865, examen 1888, vikarie för av annan anledning tjänstledig lärare. Flickslöjd, Hildur Wiberg, Alma Andersson och Anna Widén. Gosslöjd, Erik Pettersson och Victor Wiberg.

Svartviks skola, 4e klass 1919-20

Rätt vad det är så dyker en klasslista upp i bloggen. Svartviks skola (ny och fin), fjärde klass höstterminen 1/9-13/12 1919 och vårterminen 12/1-29/5 1920. Ett fåtal veckor efter höstterminens start fastställs en ny undervisningsplan som bland annat innebär att katekesundervisningen upphör. Ordinarie lärare Edv. Eriksson. Elever med målsman: Erik Olof (född den 4/5 1907); målsman O. Björklund. Från Vikarbodarnas folkskola den 1/9-19. Arvid Anders (27/7-07); Erik A. Eriksson. Bengt Tore (13/5-07); And. Arvid Eriksson. Allan (26/6-06);Teres Gill. Jens Harald (2/9-07); Joh. Ludvig Eriksson. Johan Halvard (7/1-08); J.O. Granbom. Till Essviks folkskola den 1/9-19. Johan Edvard (16/4-07); Karl Hedqvist. Olof Gunnar (4/4-07); Charles Holmström. Curt Valfrid Dahlén (7/7-07); Valfrid Jansson. Nils Erik Alfred (14/4-07); Albert Kronman. Olof Milton Fridolf (31/5-07); Konst. Levina Larsson. Olof Gustav (16/1-07); Karl Johan Larsson. Ernst Albin (6/3-07); Herman Lindgren. Elof Ferdinand (31/7-07); Joh. Edvard Matsson. Ivan Konstantin (24/9-07); Hanna Krist. Olsson. Per Gösta (14/1-07); Per Persson. Gunnar Bertil (29/3-07); J.O. Sjödin. Hilmar Elvinus (9/9-05); Jonas Strandberg. Otto Volger (23/9-06); Otto T.A. Ström. Oskar Ture (20/6-06); O.F. Sundberg. Bror Erik August (2/2-07); August Vesterberg. Rudolf Amandus (29/12-06); P.A. Viklund. John Olof Vilhelm (8/5-07); Anders Vikström. Sven Yngve (22/9-07); Nils O. Ferdinand Östlund (min farfar). Nils Gunnar (29/1-07); J.G. Brander. Milda Erika (14/1-07); Karl Helmer Andersson. Signe Elvira (4/7-07); Karl Johan Arvidsson. Mary Elisabet (30/9-07); Gust. Herbert Berg. Dagny (20/6-06); E. O. Berlin. Emmy Maria (23/1-07); Karl Bäcklund. Elsa Maria (26/12-06); Andreas Hermansson. Ellis Kristina (9/6-07); Elis Holmström. Gerda Augusta (7/1-07); Karl Gust. Jonsson. Margit Emilia (5/2-07); Axel F. Larsson. Berta Olivia (8/1-07); Gust. Sixtus Nilsson. Sara Otilia (20/5-07); Joh. Erik Nilsson-Sjöö. Elsa Elisif (5/4-07); Fritz Olsson (min morfars bror). Dagny Anna Virginia (26/5-07); Pettersson. Till Kyrkmons folkskola den 1/9-19. Tyra Maria (12/7-07); Per Persson. Hildur Charlotta (12/5-07); Mattias Sjöberg. Elsa Viola (24/8-07); Nikolaus Svärd. Gerda matilda Evelina (12/2-07); Erik Ludvig Söderqvist. Adina Amanda Karolina (28/4-06); Anders Vikström. Gunborg Amanda (9/5-07); Lily Henrietta Wallström. Från Galtströms folkskola den 12/1-20. Mellan den 2 september 1918 och den 22 oktober 1919 var lektionerna inställda p.g.a. Spanska sjukan (i september 1918 rapporterades 727 fall i Sundsvall). Spanska sjukan = dödlig form av influensa. Ursprung bland fåglar; fruktad ”fågelinfluensa” redan 1918-1919 på Svartvik.

Svartviks skola 1938

Svartviks skola. Klass tre fotograferad den 18 oktober 1938 (tre veckor senare inträffade i Tyskland den s.k. Kristallnatten). Lärare Erik Pettersson. Saknas: namnen på de tre eleverna längst till höger på bilden (en pojke och två flickor).

Svartvik på vykort 1919

På Tradera kan man ibland kunna köpa vykort på gamla Svartvik. Detta är ett som jag har köpt. På baksidan står; "Sulfitfabriken, Svartvik, Sundsvall-Sverige 30/3 1919. Olga lilla-snälla Du! Hör nu Olga lilla, hvarför var Du inte hemma, då W. och jag kom för att bjuda på fäst i Speilen (?). Du tacka inte ens för visitten vor. Här ser du Svartviksdalen. Bolaget äger en bakatell av 1.500000 mål skog. Många hällsningar och hei på Dig från Farbror Hansjoan.".

Kortet, poststämplat Svartvik, är adresserat till Olga i Norge. På ovansidan är skrivet: x Her bor jag (alltså inte Svartvik) och till vänster "''''''''Kulfabr.

Identifierings hjälp

Två på bilden från 1930-talets Svartvik är identifierade.Sittandes i mitten (ordf.?) Ernst Nilsson, sittandes till höger om honom Verner Matsson. Vilka är de övriga? Adress till vänster.

Svartviks skola, klass 3 ht/1926 & vt/1927

Rätt vad det är så dyker en klasslista upp i bloggen. Svartviks skola, Klass 3, höstterminen 1/9-13/12 1926 och vårterminen 12/1-3/6 1927. Influensaepidemi 19/1-28/1 = inställd undervisning. Potatisupptagning den 23/9 och 24/9. Lärare Erik Pettersson. Elever, om inget annat anges född 1917: Harry Albin Andersson född 17/6. *Erik Anton Berglund f. 30/5 1916. *Folke Klas Uno Blomgren f. 6/7. *Rune Sven Dahlqvist f. 16/8. *Gunnar Karl Eriksson f. 27/1. *Stig Axel Olov Gustafsson f. 17/10. *Bengt Gustav Jansson f. 24/10 1916. * Martin Erik Lindberg f. 19/9. *Yngve Nils Mellberg f. 20/8. *Nils Sixten Näsberg f. 26/11 1916. *Alvar Karl Johansson Persson (Strömbom) f. 10/11 1916. *Alix Johan Persson f. 24/11 1915. *Halvard Erik Pettersson f. 20/1. *Erik Alfred Sandberg f. 18/1. *Harald Sverre Olssén (Schibbye) f. 16/12. *Hjalmar Vilhelm Smedman f. 15/11. *Evert Axel Stolt f. 2/9. *Nils Gustav Strömbäck f. 17/10. *Karl Anders Sundberg f. 26/12 1916. *Arne Per Uppling f. 12/4. *Ingemar Axel Vesterberg f. 16/7. Flyttat till Säby socken den 29/11. *Ragnar Ernst Vestlund f. 23/2. *Kurt Ejnar Leonard Öberg f. 10/7 1916. *Gösta Nils Edvin Östling f. 6/1. *Hildur Lissy Lovisa Bergman f. 1/3. *Greta Sofia Johansson f. 7/5. *Margit Sofia Johansson f. 24/2. *Irma Maria Lindkvist f. 26/6. *Svea Linnea Lindström f. 28/6. *Elin Märta Johanna Nilsson f. 27/2. *Inger Sonja Elisabet Norberg f. 25/3. *Eivor Inegerd Olsson f. 13/8. *Saga Vilhelmina Strandberg 19/7 1916. *Sigrid Helena Adolfina Söderkvist f. 11/12 1916. *Ingrid Karolina Ragnhild Vesterlund f. 14/8. *Signe Charlotta Wiberg f. 13/5. *Stina Maja Åhan f. 13/11. ------------Meddela gärna flickornas efternamn som gifta------------

Svartviks hamn 1897

Svartvik. Ett foto man kan se lite här och var. Men publiceras ändå då det är intressant p.g.a. dess ålder: från 1897.

Jag har rensat denna blogs historik och bl.a. tagit bort allt musikrelaterat. Men även artiklar som istället kommer att finnas i min nya utgivning av skriften "Lite om mycket". Tryckning av nämnda skrift är på gång, men beställningar tas fortfarande emot, adress: stig.ostlund@hotmail.com. I denna den nya upplagan finns t.ex. något om Oscar Dicksons sponsring av polarexpeditioner, befälhavaren Wennerholms fullständiga levnadsbeskrivning; dessutom har några småfel rättats. Den som har den första utgåvan kan få den utbytt mot en billig slant. Den nya utgåvan kommer att kosta omkr. 230:- kr. Det är lika med enbart tryckerikostnaden.

Svartviks skola, klass 2, vt 1906

Svartviks folkskola, klass 2 vt 12/1-30/5 1906 Elever (vad hette flickorna som gifta? Adress till vänster): Tomas Andersson, Henry Englund, Johan Eriksson, Emil Eriksson, Bengt Jensen, Viktor Moberg, Harald Modin, Berhard Nylén, Severin Persson, Fredrik Pilblad, Ejnar Sjödin, Gottfrid Stenlund, Verner Tolf, Henning Vesterberg, Anton Viklund, Elmer Östlund, William Östlund (x) , Hilda Adolfsson, Dagny Berglund, Hilda Bergström, Gunhild Bylin, Vera Bäcklund, Tea Eriksson, Linda Eriksson, Signe Eriksson, Herta Forsberg, Signe Hedkvist, Astrid Hermansson, Henny Håkansson, Svea Karlsson, Elsa Lundström, Alva Nording, Alfhild Norman, Agnes Olsson, Ella Thunström, Vilma Vesterlund, Elina Örberg, och Ally Hammarlund. (x) Den ende i min släkt som lämnade Svartvik som ung (för Amerika). Stavningsreform detta år. Bl.a. så skall v-ljudet inte stavas med f, fv eller hv; en stafning som tidigare hvar rädt svår, ja nästan ett äfventyr för en del elever kan vi tycka idag.

PS Det är beklagansvärt med så många elever i dagens skolklasser - över 20 i varje klass - det var bättre förr DS

För att inte "störa" ämnena hav, sjöfart och Svartvik i denna blog har en ny blog öppnats, avsedd att till övervägande del handla om fotboll och musik: http://maradonaaa.blogspot.com

Lastageplatsen

"Sveriges lastageplatser" – Stockholm – P A Nymans Tryckeri 1875: Svartvik. Vid lstbryggan är 16 à 18 fots vatten. På redden är djupet 10 famnar. Hamnen är ren och har godt utrymme för en hel flotta. Fartygen ligga vanligen förtöjde i lag på 1 à 1½ kabellängds afstånd ifrån Svartviks udde, och hafva härstädes ifrån 10 till 5 och 4 famnars djup. Hufvudexport är bjelkar, sparrar, plankor, bräder och som ballast stångjern. Lots från sjön norr-ifrån erhålles vid Åstholmen och söderifrån vid Bremön. (En fot = 29,7 cm; en famn = 1,78 m; en kabellängd omkring 180 m).

Svartviks andra resa

Ursäkta kvalitén (skannad stordia som i sin tur blivit "slitet"). Skall visa Svartviks andra resa, från Göteborg till Ostindien och (prickade linjen:) åter. Obs routen ungefärligt ritad (eg. en kladd), men att Svartvik på utresan höll sig långt utanför Afrika är säkert; passadvindar är förklaringen. Utresan startade den 28 maj 1839, hemma i Göteborg igen var man den 20 juni 1840. Befälhavare på denna resa var Boo Hjärne. Texten säger: "lastar i Göteborg 375 sktt jern, 1732 tolft. bräder dessutom trädg.stolar och hafre. Hem förde man 1072 korg. socker, 2150 hudar, 1020 bnt. rotting, 571 säck. ris, samt arrak och färgträd. På utresan stannade man till i Kapstaden (bunkring?), på hemresan bunkrade man på S:t Helena, "Napoleonön" väster om Afrika. På utresan gick man innanför Azorerna, på hemresan utanför. Båda resorna gick man genom Eng. kanalen. Arrak (arrack) = risbrännvin som lär ha druckits för första gången i Sverige hemma hos Niclas Sahlgren i Göteborg (donator bl.a. Sahlgrenska). Batavia-arrak, aktuellt för "Svartvik" var beredd förutom av ris,i regel med tillsats av palmsaft och melass från sockerfabrikerna - högstuppskattat i Europa. "Af det lägre folket uti Indien begagnas s.k. paria-arrak af vilket man blir högeligen bedöfvad".

Naturen = min Gud

Natur! Vi omges och omfamnas av henne - oförmögna att träda ut ur henne och oförmögna att komma djupare i henne. Oombedd och utan varning tar hon upp oss i kretsloppet av sin ringdans och för oss med sig i sitt lopp, tills vi uttröttade sjunker ur hennes armar /Goethe/. http://www.youtube.com/watch?v=QrwSnc3y4O0&feature=related Bilden: Nolbykullen med Fiskdammen (från nätet). De inre bilderna av barndomens Fiskdamm, barndomens Nolbydal upp mot Hemmanet fram till "Sjöbergs"; de bilderna tillsammans med bilden av Havet, vår vagga, har gjort mig rik.

Svartviks skola, klass 3 ht och vt 1941/1942

Här har jag skannat av tre ark ur en av mina samlingspärmar, som blivit allt tjockare genom åren. Det handlar om Svartviks skola, klass 3, ht och vt 1941-42. Min brors, och vad gäller vt även min kusins klass. Hon flyttade till Nolby efter vt. Ursäkta kvalitén, det krävs att man klickar på bilderna, men då blir det istället nästan för bra.

Svartvikskvinnan

På den internationella kvinnodagen vill vi särskilt tänka på, och hylla den dag ut och dag in idogt arbetande kvinnan av i går, den tappert kämpande Svartvikskvinnan.

Hanna Westerberg, maka till Karl får bli representanten. Den usla fotografen är jag, och året är 1970. Den tystlåtna, alltid lojala Hanna tittar här ut genom sitt slitna köksfönster.

- Nu har tant Hanna funnit vila.

1921

Arbetsnedläggelse i början av februari 1921 vid bl.a. Svartviksfabriken. Den 22 mars träffas uppgörelse. Den 19 mars 1921 går starten för det första Vasaloppet någonsin. På Svartvik arrangeras DM på skidor vid lokalen Idyllen varvid Svartviks egen Volger Andersson vinner 30 km. Sju år senare kommer Volger att på en längre sträcka, 50 km erövra bronsmedaljen vid de olympiska spelen i S:t Moritz. Den 27 februari 1921, mitt under pågående strejk på fabriken, håller avdelning 281 Lysbojen Svartvik möte på Idyllen. Ur protokollet (§ 16): ” En inlämnad fråga: 'är det rätt av en SGUare (Svartviks Godtemplar Ungdom) att sällskapa med en flicka och att vända vid grinden' inlämnad av John Lundvall, upptogs till behandling och inleddes av inlämnaren vilken ville ha reda på om en SGUare fick gå längre eller ej, men vars mening var att han borde gå så långt han fick. Erik Nilssons mening i nämnda sak var att man åtminstone skulle gå på bron, för att där vara ur allmänhetens åsyn ed instämmande av Elov Nilsson och Ruth Nordvall. Torsten Svenssons mening var att man om man har någon nytta därav bör följa med så långt man får med instämmande av Stolt. Einar Magnusson begärde proposition och förklarade som sin mening att nämnda fråga var en direkt privatsak med instämmande av undertecknad (Walter Engman, sekreterare). På förslag av Ernst Stolt bordlades frågan tills vidare.”.

Platschef Ingmar Eidem

Några ord om den bland de flesta arbetarna troligen populäraste chefen någonsin på Svartvik , nämligen Ingmar Eidem. Ingmar Eidem föddes den 22 september 1910 i Södertälje. Hans föräldrar var stadsombudsmannen, jur. kand. Hugo Eidem och Annie Matilda Waenerlund. Ingmar E. gifte sig 1935 med Brita Nygren och paret fick fyra barn tillsammans: Magnus född 1936, Gunnar född 1938, Rolf född 1943 och Ingmar född 1947. Pappa Ingmar var överingenjör och platschef vid Svartviksfabriken f.o.m. 1944 t.o.m. 1951 varefter han efterträddes av Göran Stahre. Innan dess hade han bl.a. varit på Essvik (1936-39). Apropå: SCA fyller 80 år i år. Ingmar Eidem avled i Djursholm den 15 februari 1998. Ingmar Eidems farbror var ärkebiskop (1931-1950) Erling Eidem. Den svenska släkten Eidem har tagit sitt namn efter norskt möderne. Jag tror att Pauline Rosine Eidem, född i Trondheim 1838 och död 1893 var Ingmars farmor och ärkebiskopens mor (plus mor till tio andra). Jag vill få det bekräftat eller dementerat.

Svartviks skola klass 6 ht 1929/1930

Rätt vad det är så dyker en klasslista spontant upp i bloggen. Svartviks skola, höstterminen 1929/1930 – klass 6 Några friluftsdagar: 9/9 bärplockning, 21/9 rengöring fönster, 5/10 skurning, 15/2 skurlov, 4/3 idrottslov. Lärare Erik Pettersson E. Howard Blomqvist, f. 5/9 1915; målsman Edvard Blomqvist, Grindbacksmon. John Alix Persson, f. 24/11 1915; A. Persson, Hyvelbyggnaden (?). Bengt Gutav Jansson, f. 24/10 1916; Gustav Jansson, Grindbacksmon. K. J. Persson (Strömbom), f. 10/11 1916; O Persson (Strömbom), Grindbacksmon. Enok Alvar Berglund, f. 30/5 1916; Petter Berglund, Hemmanet. P.E. Åke Hermansson, f. 8/5 1916; P. Hermansson, Hemmanet (kom att bygga eget hus vid nuvarande Hällevägen). Karl A. Sundberg, f. 26/12 1916; P.L. Sundberg, Grindbacksmon. Nils S. Näsberg, f. 26/11 1916; Axel Näsberg, Hemmanet. Kurt E.L. Öberg, f. 10/7 1916; O. Öberg, norra Svartvik. Stig A.O. Gustafsson, f. 17/10 1917; Axel Gustafsson, Grindbacksmon. Erik A. Sandberg, f. 18/1 1917; J. Sandberg, Grindbacksmon. S. Rune Dahlqvist, f. 16/8 1917; Verner Dahlqvist, Grindbacksmon. K.U. Folke Blomgren (Eklund), f. 6/7 1917; B.L. Blomgren, norra Svartvik. Gunnar K. Eriksson, f. 29/1 1917; N.P. Erikson, norra Svartvik. Erik A. Haglund, f. 4/9 1917; änkan E. Haglund, sågbyggnaden (”Sågbynninga”). K. Georg Karlsson, f. 18/2 1917; K. Gustaf Karlsson, mellersta Svartvik (webmasters kusin). E. Martin Lindberg, f. 19/9 1917: K.F. Lindberg, Hemmanet. Sven O.P. Nording, f. 18/12 1917; A.F. Nording, Hemmanet. E. Halvard Pettersson, f. 20/1 1917; J.F. Pettersson, Grindbacksmon. Hjalmar V. Smedman, f. 15/11 1917; K.V. Smedman, Hemmanet. A Evert Stolt, f. 2/9 1917; J.A. Stolt, mellersta Svartvik. Nils G. Strömbäck, f. 17/10 1917; H. Strömbäck, Hyvelbyggnaden (”Hyvelbynninga”). P. Arne Uppling, f. 12/4 1917; M. Uppling, mellersta Svartvik. E. Ragnar Vestlund, f. 23/2 1917; G.V. Vestlund, Grindbacksmon. N.E. Gösta Östling, f. 6/1 1917; J. Östling, Matforsbyggningen (”Matforsbynninga”). N. Gösta Östlund, f. 20/10 1917; N.O. Östlund, (ingen sjukdag - webmasters kusin). A. Harry Andersson, f. 17/6 1917; Nils Andersson, Grindbacken. Saga V. Strandberg, f. 19/7 1916; J Strandberg, Nybyggnaden (”Nybynninga”). Sigrid H.A. Söderkvist, f. 11/12 1916; E.L. Söderkvist, Hyvelbyggnaden. Hildur L.L. Bergman, f. 1/3 1917; N.B. Bergman, Grindbacksmon. Margit S Johansson, f. 24/2 1917; änkan Augusta Johansson, mellersta Svartvik. Irma M. Lindkvist, f. 26/6 1917; B.A. Lindkvist, Hemmanet. Elin M. Nilsson, f. 27/2 1917; J.A. Nilsson, Norra Svartvik. Sonja Inger E. Norberg, f. 25/3 1917; A.P. Norberg, Slottsbyggnaden (”Slotte”). Eivor I. Olsson, f. 13/8 1917; F. Olsson, Sågbyggnaden. Ingrid K.R. Vesterlund, f. 14/8 1917; O.R. Vesterlund ?. Signe C. Wiberg, f. 13/5 1917; J.V. Wiberg, Skolan. Siri K. Källman, f. 6/8 1917; Alix Källman, Herrgården (flytta till Vivsta skola den 16/3). Vem informerar om flickornas namn som gifta? Adress i kolumnen till vänster. De flesta födda 1917, detta världskrigsår då bolagshandeln på Sörgård... Svartvik ersattes av konsum, fotbollsplanen på Hemmanet invigdes (tidigare var det ett potatisland), spritfabriken börjar att uppföras, en gymnastikförening bildas och kyrkan renoveras.

Svartviks skola, andra stor, vt 1912

Svartviks skola vårterminen 1912 : Andra Stor - lärare Amanda Holmström. Betygsatta ämnen: Biblisk historia (valda berättelser ur gamla och nya testamentet; modersmål (innanläsning); välskrifning; räkning (huvudräkning 1-50, skriftlig räkning, addition, subtraktion, multiplikation inom 100); naturkunnighet (åskådningsövningar); flit; uppförande; det har sedan ”Första Stor” tillkommit ett betygsatt ämne: teckning. Liksom i första Stor finns sång (några sånger och koraler) på schemat men betygssätts inte. Elever med födelsetid inom parentes. Står inget årtal gäller 1903. Vilhelm Eriksson (17/9): Bra betyg; bäst i klassen med exempelvis sex AB i betyg. Egil Sverdrup (3/8) Bra betyg (slutat på skolan). Sven Åhman (?/?-?) Bra betyg. Tage Östlund (11/2) Bra betyg. Erik Adolfsson (30/11). Gustaf Nylén (11/5 1902) Bra betyg. Tomas Nyberg (22/12 1902) Bra betyg. Karl Svensson (19/9). Hilding Holmberg (1/7). Alvar Nilsson (13/7). Anton Olsson (28/5). Erland Nordlund (10/5). Nils Jenssen (24/3). Axel Brander (2/6). Ivar Haglund (23/3). Hjalmar Vesterlund (18/10) [far: Gustaf Adolf V. F. 7/121860, mor: Karolina Bergström f. 22/6 1860. Hjalmar, med hus mellan nuv. Serpentinvägen och gamla slalombacken, hade två söner: Tuve och Arne]. Evert Hägglund (29/11 1902). Relativt många sjukdagar (35). [Evert bodde med familj i eget hus i korsningen av nuvarande Serpentinvägen och Björkvägen]. Karl Rune Hedqvist (21/9) [far: Anders H. F. 17/8 1865; mor: Ida Kristina Forsman f. 9/5 1872]. Karl Berlin (25/11) [Hustru Julia, barn: Karl-Erik och Sten. Byggde så småningom eget hus strax ovanför idrottsplatsen]. Otto Gabrielsson (30/4). Ivar Hallberg (7/7). Ture Jenssen (28/4). Paul Sjölander (16/4). Ejnar Karlsson (22/1). Vilmer Olsson (21/4). Ejnar Hermansson (23/6 1902). F l i c k o r: Anna Hammarlund (2/2) Bra betyg. Nikolina Modin (22/6) Bra betyg. Estrid Sjöström (24/8) Bra betyg. Helga Stolt (21/11) Bra betyg. Rut Lehman (18/2). Ingegärd Lindfors (7/11). Karin Persson (15/12). Enis Söderqvist (1/3). [Många sjukdagar]. Jenny Jonsson (9/3). Hilma Strandberg (7/5). Kristina Backlund (27/7). Hulda Andersson (31/1). Dagmar Andersson (17/10). Karin Arfström (11/2). Ella Tornberg (18/9). Anna Blomqvist (19/11). Johny Hammarlund (17/2 1902). Tea Berglund (31/7). Karin Nilsson (21/2). Vilket namn fick flickorna som gifta? Adress i kolumnen till vänster. De flesta ovannämnda eleverna är alltså födda 1903, det år då även Harry Kamél föddes; min och många andra pojkars första "riktiga" frisör med salong i Kvissleby. Och alltid klippning under farbror Harrys entusiastiska envägskommunikation i ämnet lokalidrott. Min första frisör var dock snickaren Johan Larsson på Hemmanet boendes vid nuvarande Kyrkvägen, och med tillfällig lokal i vårt kök. Till ett pris av en kanna pärer fixade farbror Johan till ens vänsterbena till full belåtenhet, men tyvärr inte en klippning ledsagad av ett enda ord om lokalidrott.

Blågult fartyg och blågul fotbollsklubb

S/S Drottning Sophia byggdes i Tyskland år 1901 för räkning Axel Johnson & Co. Tre år senare övertog Rederi AB Nordstjernan henne, varvid hon kom att gå ”spårvagnstrafik” mellan Sverige och Sydamerika. I Buenos Aires hade år 1905 en fotbollsklubb bildats av några invandrare - italienare som de flesta i Argentina - och i början fanns ingen bestämd klubbfärg. Men ett par år senare bestämdes att den skulle bli densamma som det därefter till Buenos Aires först anlända fartyget. Det blev S/S Drottning Sophia från Sverige som med sin blågulfärgade skorsten blev detta första fartyg. En ”Johnsare” har alltså givit färg åt Boca Juniors, en av världens bästa fotbollsklubbar, och inte heller dålig på att vara leverantör av klasspelare till europeiska klubbar. Världens bäste fotbollsspelare någonsin (iaf enligt mig) har också givit färg åt klubben. Maradona kom till klubben från Argentina Juniors. Blå-gula Boca Juniors brukar ha plats i den högsta argentinska seriens topp, men just idag ligger man i mitten av ”La Clausura” (http://www.prensaescrita.com/diarios.php?codigo=S&pagina=http://www.ole.com.ar.). Arsenal leder; just det Arsenal. Men Boca lever, det gör däremot inte Drottning Sophia. År 1944 hade hon tysk flagg, och det gillade inte engelsmännen som torpederade henne, och snart var hon vrak. S/S Drottning Sophias förste befälhavare hette Nordahl, om han var befälhavare när Boca Juniors ”fick” sina färger vet jag inte, men han hade onekligen ett efternamn som skulle ha passat bra i sammanhanget.

Svartviks skola - första klass - ht/1946 och vt/1947

Svartviks skola klass 1 ht 23/8-19/12 1946 och vt 8/1-10/6 1947 (första sommarlovsdagen visas SAAB:s första personbil upp för världen; SAAB 92). Lärare ordinarie småskollärarinnan Nadeschda Sunding (fotot).

Elever födda 1939 om inget annat anges. Målsman inom parentes: Dan Göran Lindqvist född den 19/6 (Karl E. Lindqvist, Hemmanet). Ove Bert Berlin 6/12 (E. Erling Berlin, mellersta Svartvik - rökåkarna).

Arne Nils Gösta Brander 23/7 (Nils G. Brander, Hemmanet). Hans-Olof Bäcklund 3/3 (A. Olof Bäcklund, mellersta Svartvik – gamla skolan vid kyrkan). Hans Hans Olsson 28/7 (Alvar John Olsson, Hemmanet - i slutet av nuvarande Serpentinvägen). Tord Oskar Samuelsson 12/1 (C. Oscar Samuelsson, mellersta Svartvik. Mångårig befälhavare på bogserbåten ”Ellen”). Milton Göran Sundberg 23/8 1938 ! (D. Leander D Sundberg, södra Svartvik - ovanför kyrkogården). Karin Elisabeth Persson 25/8 (Per E. Persson, södra Svartvik). Kerstin Birgitta Haglund 16/7 (Sven Olof Haglund, mellersta Svartvik – rökåkarna). Ann Erna Karlsson 16/9 (Arvid Karlsson, mellersta Svartvik). Gerd Ingeborg Lindkvist 2/12 (E. Lindkvist, mellersta Svartvik). Barbror Anita Lundvall 20/3 (Gustav Lundvall, norra Svartvik). Britt-Inger Nilsson 5/11 (Karl F. Nilsson, Hemmanet). Lisbeth Ann-Marie Nilsson 22/4 (Verner Olov Nilsson, Hemmanet – vid kyrkogården). Majlis Gerd Cederqvist 22/2 (Karl A. Petterson, mellersta Svartvik). Marianne Birgitta Elisabeth Söderlund 18/9 (Erik G.V. Söderlund, plats?). Anna-Greta Vesterlund 27/6 (John M. Vesterlund, Hemmanet, vid nuvarande Björkvägen). Anita Vilhelmsson 5/6 (Ivan A. Vilhelmsson, Hemmanet). Ingalill Ulla Eriksson 26/12 (Sven Eriksson, södra Svartvik). Ulla Margar. Pettersson 24/2 (Henry Petterson, södra Svartvik).

Hjälp identifiera!

Två svartvikare tros identifierade på denna bild. Fotograferat uppe på Nolbykullen omkring år 1920. Vem hjälper till med identifieringen?

Till icke bekanta med distriktet: Nolbykullen är berget vid Svartvik, och vars skugga gav platsen dess namn.

Dåligt färgval men harmoni

Här har jag - anlagsbefriade - med hjälp av ett svart-vitt foto skissat och börjat att måla "hyvelbynninga" på Svartvik, där min och mina bröders vagga stod, några meter från en stor sulfitfabriksskorsten i bruk. Vid ett års ålder flyttade min familj till Hemmanet. Jag också !

Här har jag fått avbryta målningen efter protest från en gammal svartvikare. Jag förstår honom.

Det stora värdet med fotot som varit förebild, tycker jag är att se alla barns lekar. Jag inbillar mig nämligen att den stora harmonin då fanns trots allt. Kanske jag har fel och drabbats av nostalgi-fnatt (nytt ord).

Mats-Olov

Under rubriken "Mats-Olov i trean" har jag tidigare i bloggen berättat lite om en av de närmaste barndomsvännerna på Hemmanet. Inlägget finns kvar.

Det tyvärr suddiga fotot visar "Matsola", fotograferad tillsammans med klasskamrater den 21 oktober 1944.

Världskriget är på upphällningen och den här dagen erövrar de allierade den första stora tyska staden, Aachen, en av Tysklands äldsta städer nära Belgien/Holland.

Kassaservice och bättre än så på Hemmanet

Bilden: poststämplat (mitt födelsedatum) "Svartvik". Till höger: Selins Falle (1950-talet) När jag var ung pojke fanns allt som behövdes - utom en sak - på Hemmanet: skolan, konsum (och "Runes") med sina femöres-kola, en kiosk med ännu mera "karra", posten (jag var frimärkssamlare och dessutom flitig brevvän), fotbollsplan och Selins Falle med sin skidbacke. Det enda som saknades var en biograf med söndagsmatineer.

Besättningslista

Under mitt livs sista sjöresa som fartygsanställd bestod besättningen av nedanstående personer. Om någon av er här uppräknade ser detta, eller någon av era släktingar/bekanta: hör av er för guds skull. En "klassträff" kan man drömma om. Befälhavare Lönnberg (född 1911 och boendes i Kalifornien. Enligt obekräftade rykten nu avliden. Det otydliga fotot ”togs” på bryggan när M/S Buenos Aires stävade fram i östra Stilla Havet), överstyrman Törnström, 2e styrman Adler, 2e styrman Jr Anderson, radiotelegrafist Östlund, båtsman Sundman, timmerman Andersson (skicklig och med decenniers yrkeserfarenhet, matros Fernandez (från La Coruña och yrkesman av allra bästa slag), matros Cueto (från Valparaiso och yrkesman av allra bästa slag), matros Rojas (från Ovalle Chile), lättmatros Riisiö (Åbo), jungman Sjövåg, fartygsbefälselev Rehn, fartygsbefälselev Arulf, maskinchef Larsson (höll aldrig ordning på vilken sida av Panamakanalen vi var på, Atlanten eller Stilla Havet), 1e maskinist Rylén (höll dock ordning på fartygets position), kylmaskinist Larsen, 2e maskinist Simonsson, 3e maskinist Johansson, elmaskinist Kindström, reparatör Kober, 1e motorman Hultqvist, 1e motorman Grönkvist, maskinbefälselev Jansson, 1e motorman Sykiäinen (svensk medborgare), maskinbefälselev Johansson, 2e maskinist Ramos (från Cap Verde), elektrikerelev Wallberg, ekonomiförståndare (steward) Helander (denne kökschef hade liksom sina kollegor på andra av Johsonlinjens fartyg, bara ett fel: han tvingade oss att äta oxfilé och hummer var och varannan dag), 1e kock Gustafsson, 2e kock Larsson, mässman Eldsten, mässman Gillström, mässman Bångens, mässman Karlson, mässman Da Costa (från Sta Maria, Brasilien) mässm...kvinnan Olsson samt extra jungmannen Karlström. Så många besättningsmedlemmar på ett relativt litet fartyg som M/S Buenos Aires med sina blygsamma 12000 DW! Här, tillsammans med en ur alla synpunkter hundraprocentig bra befälhavare, ligger den största förklaringen till den fina stämningen ombord. Det blev annat när jag kom hem efter denna, den sista sjöresan. Det blev nämligen med tanke på trivsamheten och kamratskapet (ärligheten) på fartyget, rena motsatsen på det statliga företag där jag egentligen av en ren tillfällighet [arbetslöshet] hamnade, och tyvärr fastnade under alltför lång tid. Inte underligt att man längtade ut till sjöss igen. Anm.: yrkesgrupper till sjöss idag se t.ex.: http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?TC=34&C1=219&C2=30331&C3=30331&GOREDIRECT=true&URL3=Publech%2fNote_Lead.aspx%3fC%3d30331%26OC%3d30331%26A%3d0%26AP%3d0