Att detta urklipp inte kommit med tidigare i denna blogg
skulle förvåna. Jag brukar nämligen ta alla möjliga och omöjligachanser som finns
för att skryta att jag har varit ishockeymålvakt ("ishockeymålvakt")  en gång i tiden
(som 15-åring). Av denna match minns jag f.ö. särskilt att Kurt Backus slagskott
behövde jag inte frukta, däremot att han skulle kunna köra på mig.

Historien hur ishockeyplanen kom till kanske inte är så känd och bör berättas. Det började så smått med att några intresserade med Magnus Eidem i spetsen lät bygga en sarg runt herrgårdens tennisbana. Intresset för sporten växte och slutade med att med god hjälp från "bolage" kunde en  plan med riktig sarg upprättas i närheten. Magnus var f.ö. en av spelarna i Svartvik, även om han tydligen inte deltog i matchen enligt ovan.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning av den 31/10 1842

När jag bodde i Göteborg ägnade jag f.ö. 50% av min vakna tid
till att läsa (plöja igenom) den legendariska tidningen
Göteborgs- Sjöfarts- och Handelstidning
känns det som. Men inget att ångra,tvärtom.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning av den 22/10 1842

Svartvik segrade

Socialdemokratiska Ungdomsklubben i Svartvik (1941)

Här behövs tillägg och ev. rättelser:
Anm.: Motståndet på Svartvik mot nazisterna var öppet och genuint. Var det någon som mot förmodan sympatiserade med nazisterna var det bäst (nödvändigt) att hålla tyst med detta.
Milton som omnämns i protokollet ovan var även en stabil spelare i Svartviks fruktade fotbollslag. Hjort som omnämns må ha varit Sven Hjort, ett fartfenomen i slalombacken på Hemmanet som det gällde att se upp med. Ingrid Hörnfeldt må vara en kusin till Åke, och boende i gården ovanför Åke och hans familjs gård invid skolan. Namnet på den tillfällige sekreteraren Helge Lindfors känner jag igen, men inget mer. Namnet Doris Karlsson känner jag däremot inte igen.

Operation pärmrensning. Detta är fotograferat av en s.k. overhead vilken nu hamnar i papperskorgen. Knappast att den här kladdiga kopian är till nytta för någon men jag lägger in den i bloggen ändå...man vet aldrig.

 

Man vet aldrig, kanske någon av bloggläsarna finner detta intressant.

Jag påminner om att denna blogg är en viktig del i "Operation pärmrensning" (därför ingen systematik bland inläggen)

 

Sveriges Firmor och män inom handel, industri och konst. Redigerad af Arvid Ahnfelt, R. Almqvist och J. Wiksell's Boktryckeri, Upsala 1886

Denna blogg får allt fler läsare. Detta känns mycket bra.

Ännu bättre skulle det kännas om jag fick fler bidrag ; det kan gälla familjeberättelser, foton (som jag skickar tillbaka efter att ha varit mycket rädd om dem) , ja vad som helst som mycket eller litet är Svartviksrelaterat.
Adress: stig.ostlund/snabel-a/ hotmail.com. Telefon: 070-5090046 eller ("motionsmobilen") 070-5090023.

Dickson

 

 

 

 

 

 

Sågen på Svartvik

Övre raden: 4e från vänster: Helmer Eriksson och 6e från vänster: Paul Eriksson.
Nedre raden 7e från vänster: Frits Uppling.
Fråga har ställts tidigare: vilka är de övriga?

Ibland kan diskusioner föras vad de två byggnaderna mellan nuvarande järnvägsviadukten och E4 kallades. Här en påminnelse:



Den övre, närmast viadukten kallades "Ungkarlsbaracken" och den så gott som rakt
nedanför och alldeles intill riksvägen kallades "Långvitsbynninga".
Muren vid "Långvitsbynninga" kan fortfarande ses.
Är det några av slalombackens belysningsstolpar
man skymtar på Nolbykullen? Så högt upp?

Brynolf Berglund, Bredäng, Stockholm, har avlidit en vecka före sin 83-årsdag.
Han var född och uppvuxen på Hemmanet, Svartvik.
Närmast anhöriga är sonen Thord med familj, syskonen Mindor och Monica med familjer. Brynolf bodde på sidan närmast Nolbykullen  ("Andrasidan" som vi runt fotbollsplanen sade).

Från inlägg med skolklasslistan i denna blogg av den 15/9 2010: "Brynolf G. Berglund 6/3, Karl Peter B., Grindbacken (målsman) ".

Svartviks skola, arbetsordning klass 7/1950-51

Min klass

Svartviks skola 1949-50, klass 6

Det var just år 1950 som ett riksdagsbeslut togs om 9-årig grundskola som på sikt ska ersätta folksskolan, högre folkskolan, fortsättningsskolan, kommunala mellanskolan och realskolan.

 

Min klass inför skolresa med buss till Stockholm.

Längst till vänster busschauffören, till höger om honom Leif H., nummer 3 från vänster Stig E., Pelle i keps (läraren) snett bakom Stig, längst fram till höger om Pelle står en glad Hasse P. och strax till höger om Hasse står jag i ny gabardinkostym, mellan Hasse och mig skymtar Berit E., längst fram till höger om mig står Margareta H. och snett bakom henne skymtar Maj E. till vänster och Astrid O. till höger, längst fram frasmför Astrid står Britt H. tjejen till höger om Britt kan vara Majbritt N. Den äldre gentlemannen till höger bakom Astrid vet jag nu inte alls vem det är.

DAGBLADET SUNDSVALL den 11 mars 2013

Skola. Två skolor i Njurunda är ute till försäljning. Totalt finns sju intressenter. På Svartviks skola har en anmält intresse.

Flera intressenter till nedlagda skolorna i Njurunda

Både Svartviks och Nylands skola i Njurunda ligger ute till försäljning.
Flera har visat intresse för fastigheterna och i dag hålls den första visningen.

Relaterat

Två skolor i Njurunda har lagts ned och finns ute till försäljning.
Det är Svartviks skola och Nylands skola det gäller och inför dagens första visning av fastigheterna finns flera intressenter.
– Vi har sex intresserade av Nylands skola och en intresserad på Svartviks skola, säger mäklare Ingela Lundgren Backlund och fortsätter:
– De som är intresserade av Svartviks skola verkar verkligen seriösa, med Nyland vet vi inte riktigt hur intresset ser ut bland de sex.
Dagbladet har tidigare skrivit om kampen, speciellt för Svartviks skola, där det startats en ekonomisk förening med syftet att lokalerna även fortsättningsvis ska användas som en skola.
En diskussion mellan föreningen och friskolan Heliås har resulterat i att en ansökan om skolverksamhet har skickats in till Skolverket.
Eldsjälen Johan Nylander som sitter i styrelsen för föreningen sa tidigare så här till Dagbladet:
– Jag hoppas att ingen annan intressent köper byggnaden, men det händer inte enbart på den här skolan. Vi har även ­tittat på att sätta upp moduler i ett område nära dagiset, så vi har en plan b.
I nuläget verkar det som att de är de enda intressenterna av skolan i Svartvik.

 

Klipp från kommunens hemsida:

INDUSTRIHISTORIA ÖVER GRÄNSERNA • VÄSTERNORRLAND • SATAKUNTA

Seminariedagar 24 – 25 april 2013, Sundsvalls Stadshus

Vi brukar, visar, förvaltar och vårdar våra industrihistoriska kulturmiljöer på en rad olika sätt. Historien från vårt industrisamhälle är också fortsatt synlig i forskning och på museer i olika aktiviteter. Hur går vi vidare med detta arbete och vilken roll spelar det industrihistoriska kulturarvet i samhället idag? Under dessa dagar vill vi ge exempel på olika verksamheter sprungna ur det industrihistoriska arvet, både i Satakunta i Finland och Västernorrland i Sverige. Allt från järnbruk, varvsindustri, sågverk, pappersindustri och bryggerirörelse. Vår förhoppning är att ge ökad kunskap kring vår gemensamma industrihistoria samt ge ökad inspiration till fortsatt arbete inom våra egna arbetsfält.
 Välkomna!

Onsdag 24 april
Plats: Fullmäktigesalen Stadshuset. Moderator: Niklas Cserhalmi/Arbetets Museum

08.30 Inregistrering, med fika och Mingel.
09.15 Landshövding Bo Källstrand inviger seminariet.
09.30 – 11.00 Industrihistoria i landskapet – Industrihistoria över gränserna.
Tuulikki Kiilo och Liisa Nummelin, Satakunta Museum. Johanna Ulfsdotter,
Mona Bornecrantz och Mats Johansson Sundsvalls museum

KUNSKAP KRING DET INDUSTRIHISTORISKA ARVET11.00 – 11.30
From Remains of Industry to Cultural Heritage in Information Society.
Anna Sivula, Åbo universitet, Björneborg, lektor i kulturarvsforskning:
Pori Cotton Factory.
11.30 – 12.00 Förenade kvinnor. Kvinnligt föreningsliv i Sundsvall 1900–1960.
Petra Bäckström, doktorand, Mittuniversitetet.
12.00 – 12.50 Lunch i Stadshuset.
12.50 Kort Stadsvandring.

ATT FÖRVALTA OCH BRUKA ETT INDUSTRIARV13.30 – 14.20
Arvet vi fick – släktbolaget Rosenlew.
Erik Rosenlew, son till släktbolaget Oy Rosenlew Ab:s sista director.
14.20 – 14.50 SCA Kulturarvsförvaltare och ledande industri.
Kjell-Åke Hermansson, Arkivchef, Merlo Arkiv.
14.50 – 15.10 Förmiddagskaffe
15.10 – 15.50 The Case of A. Ahlström Corporation –The Industrial Past as Capital Maarit Grahn, doktorand, Åbo universitet, Björneborg, kulturarvsforskning.
15.50 – 16.20 Björneborgs Ölfabrik– Mental and communal levels of locality.
Brewery turned into open space for new meanings.
Eeva Sinerjoki doktorand, Åbo universitet, Björneborg, landskapsforskning.
16.20 – 16.30 Summering
18.00 Visning av industrihistoriska utställningen i Sundsvalls museum,

Kulturmagasinet.
19.30 Middag Elite Hotell Knaust.
Underhållning med kören Vox Wiva.
Noormarkku järnbruk, Satakunta
Hotell Knaust,

ANMÄLAN

 

Seminariet är kostnadsfritt: Priset inkluderar lunch och fika och/eller kvällssupé.

Jag deltar:
- Båda dagarna inklusive 3 rätters supé på Hotel Knaust 785 kr

- Heldag onsdag inklusive lunch och fika 200 kr

- Onsdag inklusive 3 rätters supé på Hotel Knaust 625 kr

- Heldag torsdag inklusive lunch och fika 200 kr

- Båda dagarna inklusive lunch och fika 400 kr

Namn
Organisation
E-postadress
Faktureringsadress
Önskemål om specialkost
Anmälan senast måndag 8 april till:
sundsvalls.museum@sundsvall.se
Sundsvalls museum, Kulturmagasinet, 851 96 Sundsvall

För frågor kontakta: Mona Bornecrantz 060–19 18 01, mona.bornecrantz@sundsvall.se
Johanna Ulfsdotter 060–19 18 52, johanna.ulfsdotter@sundsvall.se
Arrangör EU-projektet KulturBygge:
Murberget Länsmuseet Västernorrland,
Satakunta Museum Björneborg och Sundsvalls Museum i samarbete med Arbetets museum Norrköping

Nyhamn

Bilden, fotograferat från Svartvik, visar kusinen
Nyhamnsfabriken. Nu skall byggnaderna rivas
och marken saneras.

För 140 år sedan

MDCCCLXXIII


- Min farfar Ferdinands syster Selma föddes på Svartvik detta år. Föräldrarna hade då varit gifta i exakt tio år. Farfars syster var aktiv inom godtemplarordern. Gift med Axel S.; de fick inga barn.

- Föddes min farfar Ferdinands faster- make Almar.

-  Efter flerårig högkonjunktur: Djup kris efter fransk-tyska kriget (1870-71). Finanspanik i New York och Wien som snabbt spreds. Det åtföljande prisfallet varade fram till mitten eller slutet av 1890-talet och kallades i Storbritannien (fram till katastrofen på 1930-talet) för den djupa depressionen.
Det var förmodligen industriepokens dittills svåraste och mest spridda. Tillväxten fortsatte efter 1873, men under andra omständigheter. Nu skärptes konkurrensen.

-Mera perifera företag gynnades av att kostnaden för handeln på världsmarknaden föll, och av att marknaderna vidgades. De gynnades också av den ökade rörligheten av kapital.

- USA var en sådan expansiv nation, men även Sverige.

- Ett område som emellertid kom att drabbas särskilt hårt av den nya konkurrensen var det europeiska jordbruket.

-  Den svenska riksdalern ersätts av kronan, indelad i 100 ören.

- 1873-1874 Svartviks första ångsåg uppförs. Den bestod först av tre och senare av fyra ramar och två kantverk. När den andra sågen hade uppförts 1878 (se dito) fogades även ett hyvleri intill denna den gamla sågen, med fem hyvelmaskiner, fem klyvsågar och nio kantsågar. Även ett virkestorkhus byggdes. År 1906 brann sågen, och den byggdes aldrig upp igen.
Uppgifter om produktionen under de första åren före omläggningen är mycket osäkra (för mig) varför detta lämnas därhän. Man kan dock gissa att när de båda sågarna på Svartvik var igång med sina 16 ramar tillsammans, så var produktionen inget att skämmas för. Rekordåret synes ha varit 1889.
Ramsågen var den vanligaste sågtypen under den här tiden. Ramsågen består av en ram med flera sågblad som rör sig opp och ned. Kantverk är en maskin som kantar av bräderna så att de blir jämnare.
Hyvleriet brukar inrymmas i såghuset, men vid större anläggningar som Svartvik handlar det om särskilda hyvleribyggnader som uppfördes intill sågen för att kunna utnyttja samma kraftkälla, och underlätta forslandet av spånet till ånganläggningen. 1906 uppfördes hyvelbyggnaden på Svartvik.
Hyvling är den viktigaste vidareförädlingen av det sågade virket. Tekniskt sett var hyvlarna naturligtvis väldigt primitiva i jämförelse med de under de senaste decennierna.

Välkänd bild på
James Dickson
(1810-1873)

- James Dickson ”brukspatronen” (Norrlands-James) avlider i Göteborg.

Hübinette

Jag fick ett mycket intressant mail från Lars, med det från hela Svartvikshistorien kända efternamnet Hübinette. Då jag inte kunnat hjälpa Lars så mycket med frågan , lägger jag ut mailet med förhoppning om att någon annan kan ställa upp. Dessutom återfinns ju adressen till Lars's otroligt intressanta hemsida i mailet,vilken med varm hand rekommenderas att besöka. Lars kontakt med amerikanska släktingar till svartvikarnas Thunström gör oss så nyfiken som man kan bli. Tack för mailet Lars; det är en högoddsare.


Hej Stig!

Jag heter Lars Hübinette och bor i Umeå. Du kanske kände min far, Folke Hübinette, som byggde modellen av Svartvik, den som står i cafébyggnaden? Han avled den 17 december i fjol. Min farmors familj var svartvikare. Hennes far, Gustav Ulrik Hübinette, var smed på Svartvik och dog där 1921.

Mycket intressant läsning på din hemsida! Du hittar min på www.hubinet.com/familyweb. Inte lika snygg som din, men det ligger rätt många års jobb i den.

Jag har kontakt med amerikanska släktingar till Tunströms från Svartvik och fick just ett email från en av dem som jag hjälp tidigare, Jean Johansson. Hon undrar om det möjligen finns foton någonstans på Oskar Justinus Tunström, f. 1890. Han gick tydligen till sjöss. Har hittat honom i mönstringsregister på skonern Urania som han mönstrade på 1908. Han dog tydligen redan 1910 och Jean gissar på TBC. Vet du något om hans frånfälle? Annars kan jag se om jag hittar någon dödsorsak i kyrkböckerna.

Hälsningar
Lars

Danube

Fiskarens dotter av Carl Wilhelmson

Som vi tidigare kunnat läsa i denna blogg var Danube ett av de fartyg som byggdes på Svartvik. Året var 1855 och skeppsbyggmästare S G Jensen. I mars 1868 sålde J Dickson & Co fartyget till ett partrederi i Lysekil till en kostnad av 18.000 rdr. Huvudredare var konsul Benjamin Mollén. Häromdagen kom ett mail från Torsten, en sjökapten som forskar om denne Benjamin Mollén. Danube förliste 1875 utanför Nord Dyngö då hon var på resa London-Sverige. Alla ombordvarande omkom; bland de omkomna fanns konstnären Carl Wilhelmsons far meddelar nu Torsten (Carl Wilhelmson se http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Wilhelmson) som lovat återkomma om något nytt Danube-relaterat dyker upp.

Se också denna blogs sida av den 22 feb 2010

Hoppjerkan får ordet

Spontant:
Tiden har kommit för mig Stig, när det utan att skämmas är dags att lite mer grundligt se tillbaka.

Mitt liv hittills omfattar bl.a. inte ovanliga både praktiska arbeten och högskole- och gymnasiekurser och andra studier (mest Hermods).
Först praktiska arbeten, sedan studier.
Tristast/misslyckat: som 18-åring skiftsarbetare på Svartviksfabriken, anställning på Riksförsäkringsverket (på grund av arbetslöshet tvingad till högskolekurs i programmering och sedan söka anställning på detta RFV), radiotelegrafist på ett Amerikalinjen-fartyg och springpojke på Selånger Sport i Sundsvall med sin hårde chef  som tillsammans med Sven Selånger ägde butiken.
Roligast/toppen: tid som radiotelegrafist på handelsfartyg (vilket har varit höjdpunkten) och då särskilt Latinamerikaresorna och resor över för det mesta rofyllda Stilla Havet (via Tahiti), slipare på borrfabriken Malcus i Halmstad och springpojke på Sundsvalls Tidning (en högbystad, snäll blondin arbetande i tidningens växel drog till sig den unge pojkens blickar och bidrog starkt till trivseln).
Intressantast: svetsutbildning på Kockums varv i Malmö (och högskolekurser:  statsvetenskap och astronomi); toppen att på nära håll följa ett stort fartygsbygge.
Jag har idag på morgonen gått igenom betygen som som visar mina praktiska arbeten under tidigare år, ungefär ett år på vardera ställe. Tala om mångfald: plåtslagerilärling, svetsutbildning (Kockums i Malmö), slagningsmaskinsarbetare (maskin för tågvirke)/truckförare, vik lärare i trä- och materialslöjd, slipare (Halmstad), lärling som service- och installationsarbetare av oljeledningar. Allt det nämnda = till livstids nytta.
Ångrat: icke fullföljd högskolekurs i mikroteknik (datorer) och att anta erbjudandet om anställning som tredje telegrafist på Svenska Amerikalinjens i och för sig ärovördiga "Gripsholm".
Suma summarum: att ha varit hoppjerka har gett mit liv ett intressant innehåll. Tänker på de som i hela sitt liv har jobbat från 8-17 på samma ställe i hela sitt liv; visserligen tryggt, men förlåt om jag gärna vill kalla dem något insnöade utan att för den skull känna "förakt".
Betr boende har jag bott i Stockholm (Saltsjö-Bo) och anställd hos SMHI, Göteborg, Malmö (Limhamn vid nuvarande brofäste) och kortare tid i Chile (semesterorten Viña del Mar nära Valparaiso).
En av orsakerna till att jag kunnat känna mig fri och fått uppleva så relativt mycket har varit mina fantastiska föräldrar. Hur jag än söker och söker hittar jag inte ett enda ont som de gjort mig.

Anm.: Ordet "hoppjerka" var förr ett fult ord, så icke i dag. Så det så.

Jag. Från jobbet som truckförare.
Platsen är alltså Halmstad.

Edward Dickson

Edward Dickson (bilden), född 3 februari 1812 i Göteborg, död 4 januari 1883 i Göteborg. Son till Robert D. (född 1782) och Charlotta född Bratt (1781)

1813

Slaget vid Lützen år 1813

För 200 år sedan

Antalet innevånare i det egentliga Sverige år 1813 är 2.423.949 som motsvarar en tillväxt från föregående år med 0,21 %

Skördeomdömet för 1813 är 2,0 vilket indikerar en dålig skörd (periodens genomsnitt = 2,6) (medelskörd = 3,0)
I Stockholm var medeltemperaturen för året 5,9°C (periodens genomsnitt 5,4°C ). Årsnederbörden var 488 mm . (periodens genomsnitt 488 mm .)
Föddes Nils Petter, bror till min farmors farfar.

Min farmors mormor (Anna-Greta som bor i Badelunda) fyller 20 år och kanske redan har träffat min farmors morfar som hon kommer att gifta sig med om tre år.

Föddes i Göteborg Elias Blomberg som den 24/10 1853 påmönstrade det på Svartvik nybyggda skonertskeppet Clara som befälhavare. Elias B. avled den 28/12 1853 i Ipswich. Alltså endast ett par månader efter påmönstringen.
Hans hustru var Anna Maria, född Skånberg 1805 med vilken han gifte sig 1835. Anna Maria avled i Göteborg år1866. Paret hade en dotter,Ida Elisabeth född 1839.

Svenska Ostindiska Kompaniet upplöses efter 82 års verksamhet. 132 resor hann man med. De flesta till Kina (Kanton). Profesorn i idehistoria Tore Fränsmyr sammanfattar bra dess historia i

tidskriften Populär Historia nr 6/1992. Artikeln finns (år 2009) på nätet:www.popularhistoria.se/o.o.i.s./3

Föddes på Alnö min farmor farfars bror Nils Petter.

Lörans Kapell fick en tavla för psalmnumren (nog så viktigt).

Filosofen Sören Kierkegaard, släkt (syssling) med skeppsbyggmästaren på Svartvik N.E.
Kierkegaard, föddes detta år i Köpenhamn. Han avled 1855.

England beslutar om införseltull. Stoppar i princip all svensk virkeshandel med England

eftersom införselavgiften är nästan lika hög som virkesvärdet. Tullen gynnar Englands kolonier vilket
innebär stort virkesflöde från Canada.

Briggen "Catharina" (f.d. "Venus") ägdes detta år av Robert Dickson, James Dickson och John Hall j:r. År 1817 kom "Catharina" att ägas av commercerådet och commendören av kungliga Wasaordern Niclas Björnberg (1758-1829).
Mellan 1806 och just 1813 var Björnberg direktör i Ostindiska Kompaniet. Innan dess, nämigen år 1799 hade Björnberg orskaat upplopp i Göteborg på grund av hänsynslöshet i sin affärsverksamhet.

Min farfars far mm

Med jämna mellanrum brukar jag stolt visa upp förklaringen till att jag känner mig som Svartvikare för evigt. Här är den igen:

 Min farfars föräldrar
Östlund, Nils Jacob, f. 1838 i Sundsvall; ungefär ett år senare flyttade familjen till Svartvik där pappa Mårten fått jobb på nystartade skeppsvarvet.
Sjögren, Inga Brita,  f. 1837 i Sundsvall

Nils och Inga Britas barn:

Nils Olof Ferdinand, f. 1868 i Svartvik (min farfar)
Almar Emmeleton,   f. 1870 i Svartvik
Agda Serafia,           f. 1870 i Svartvik
Selma Amanda Katarina, f. 1873 i Svartvik
Fritiof Reinhold,       f. 1876 i Svartvik
Elvira Constantia,     f. 1880 i Svartvik

 

En av Nils barnbarn -  min far - kom  så småningom (1939) att med sin familj bo på Hemmanet.

Härunder en välkänd bild. Här för att visa min  första bostad, Jag känner tacksamhet över
att fabriksskorstenen byggdes så hög.  Men ... med tanke på sulfitfabrikens närhet är frågan  ändå om  luften runt vaggan därmed kunde sägas vara frisk? Jag tvivlar.
 

Klicka en gång på bilden och texten blir någorlunda läsbar

 

Sundsvalls Tidning
den 30 januari 2013

Kelso

Påminnelse (för många av oss). Den viktigaste släkten i Svartviks historia må naturligtvis Dicksons vara. Som Svartvikare kan det också vara intressant att veta varifrån släkten härstammade, och då går man exempelvis till Svenska Släktkalendern. Släkten Dickson härstammar från staden Kelso i Skottland. Den kände äldste stamfadern var William Dickson, född omkring 1570 och borgare i Kelso. Dennes sonsons sonsons sonson var köpmannen och rådmannen i Montrose i Skottland James Dickson född 1748 och far till Robert och James Dickson som flyttade till Sverige 1802 resp 1809.
För den vetgirige Svartvikaren: beträffande grundkunskaper om Kelso ställer Wikipedia upp.
Se också (Dicksons hemsida): http://www.swedickson.nu/historia1/historia.htm

Svartviks skola, klass 1 ht 1945-46 och vt 1946

Lärare ordinarie småskollärarinnan Hildur Wiberg
(sjuk 18/1, 14/2, 22/2, 6/5 = inställd undervisning)

Elever -  alla födda 1938 om inte annat anges:

Milton Göran Sundberg född den 12/3 1938 boende södra Svartvik
Sten Anders Berlin 9/11   mellersta Svartvik
Bertil Sigvard Björklund 22/10  Hemmanet
Gunnar Jan Eidem 11/10  mellersta Svartvik
Lennart Karl-Erik Hansson 22/11 Hemmanet
Sten-Olof "Bolle" Hedqvist 2/5     mellersta Svartvik
Lars-Erik "Firre" Holmberg 16/4   mellersta Svartvik
Bertil "Berra" Karl Röhs 9/1         norra Svartvik
Birgitta Edström 18/11939  mellersta Svartvik
Maj Anita Hedqvist 23/8      mellersta Svartvik
Siv Ingrid Johansson 25/12 Hemmanet
Berit Elisabeth Nordström 5/2 norra Svartvik
Gunilla Maria Sivertsson 14/3  skolan
Birgit Söderqvist 26/12 1937 Kvissleby
Siv Thunström 2/6 1937   mellersta Svartvik
Ragnhild Elisabet Sivertsson 23/5 1939 skolan
Ulla Birgitta Berg 13/10  mellersta Svartvik- kom från Vapelnäs den 10/9-45 och avflyttade från Svartvik den 16/1 1946

Ämnen under höstterminen:

Kristendomskunskap
Modersmålet
Räkning och geometri (behandling av talområdet 1-10 [vårterminen talområdet 10-20]  och övningar i användandet av centimeter och ören)
Hembygdsundervisning
Sång
Gymnastik med lek och idrott

Omdömen

Svartviks skola klass 7 ht 23/8-19/12 och vt 8/1-10/6 1950.
Lärare Carl Ossian Attergård.

Tillägg till betyget.

Elev 1: "Miljöskadad". Efterbliven. Lider ofta av huvudvärk.
Elev 2: "Likgiltig". Ointresserad. Varit sjuklig. Saknar ambition.
Elev 3: "Miljöskadad". Hysteriker. Illa fattnad. Röker?

Obs: detta gäller inte tiden före Medeltiden.