Svartviks brädgård

Bilden: Svartviks brädgård omkring 1890.--- Brädgården fyllde tre funktioner: Dels skulle plankor och bräder torkas innan utskeppning, dels fungerade brädgården som lager av färdiga varor och för det tredje så var brädtillverkningen förlagd till brädgården. Den viktigaste uppgiften i brädgården gällde stabbläggning som utfördes av stabbläggarna. Det var ett mycket hårt jobb att med sk. puta på axeln bära plankor många timmar dagligen. Många olyckor skedde också i samband med plankstapling , inte minst p.g.a. nedfallande plankor. Arbetare som föll från olika höjder var inte heller ovanligt. Min i 50-årsåldern farfars far bör finnas någonstans i närheten.Likaså hans son (18-årsåldern), min farfar Ferdinand.--- Och i en vagga långt borta, på Badhusgatan inom vallgraven i Göteborg, ligger Evert Taube och sprattlar eller skall mycket snart ligga och sprattla, ovetande om carmencitor och andra goda drycker än modersmjölken.

Svartviks skola, klass fem, 1948/1949

Rätt vad det är så dyker det upp en klasslista i bloggen.

Bilden: den 15 juni fyller klassen 60 år. Svartviks skola. Klass 5. ht/1948 och vt/1949. Fria måltider och fria läromedel har nu funnits i tre år. Barnbidraget har funnits i två år, vilket bl.a. betydde att nu kunde pojkar få nya golfbyxor varje år.--- Ovetenskaplig undersökning gjord på skoj för många år sedan, ( skratta inte) : elevernas medelfödelsemånad = juni (109/17 =6,4). Elevernas medelfödelsedag = 15 (255/17). Klassens medelfödelsedag blir alltså den 15 juni vilket otroligt nog är lika med den dag då sommarlovet började. --- Min ovetenskapliga - kanske löjliga/onödiga anser en del - betygsuträkning: betyget B ger 1 p., Ba ger 2 p., AB ger 3 p. och a ger 4 p. (Inget stort A utdelades förutom i ordning och uppförande där alla fick A).--- Betygsligan: guldmedalj Astrid O. med sina 62 poäng. Silvermedalj Stig Ö. med sina 60 poäng. Bronsmedalj Stig E. med sina 56 poäng. Poängplatser, alltså platserna 4-6: Siv L., Lennart G. och Finn G.--- Lärare var Victor Wiberg.--- Skurlov den 4 okt., 1 nov., 6 dec., 7 feb. och den 7 mars. Den 13 maj var det studiebesök på Svartviks och Stockviks fabriker.--- Alla elever i klassen: Astrid Olsson, Stig Östlund, Stig Edebrandt, Siv Lundvall, Lennart Gäfvert, Finn Gagner, Elsy Jonsson, Dan Gagner, Maj Eriksson, Karin Matsson, Margareta Hägglund, Berit Eriksson, Britt Hedqvist, Leif Hermansson, Hasse Persson, Gun Nilsson och Maj-Britt Norman. Tyvärr har Berit och Karin nu lämnat oss.--- Omdöme om alla elever: mycket sympatiska under sju år tillsammans i folkskolan. Ett utmärkt exempel på god klass-samverkan.--- Grattis på 60-årsdagen den 15 juni i år (2009) klass fem Svartviks skola av år 1949!--- Mitt säkraste minne från den här tiden var lektionerna i...Gunnar Nordahl skrev på för Milan.

Gamla kompisar

Odygdige Kasper (alla Svartvikspojkar omkring sekelskiftet 1940-1950 vet vem det är), som nu bor några få mil utanför Stockholm, har föreslagit att alla som är födda omkring 1937, och var goda kompisar på Hemmanet/Svartvik då det begav sig, samlas på Svartvik till sensommaren. Det gäller alltså inte bara klasskompisar. Sprid detta och hör av er till e-postadressen som finns i vänsterkolumnen. "Odygdige Kasper", dock inte mer odygdig än vi andra, har f.ö. lyckats bra i livet.

Almanacka

På 50-talet gjorde svartvikaren Gustav Olsson succé i Sveriges riksradios då absolut mest populära program: Karusellen. Gustav, då boende på Hemmanet vid Nolbykullens fot, rabblade upp alla namnen i almanackan. Gustav kallades därefter...just det "Almanacka".---

Bilden: Gustav vid tiden för almanacka-kunskapen.

Vilka år?

Två vykort på Svartvik i tidigaste1900-talet. Vilka år? Svarsadress till vänster.

1937

-Gumsekullens idrottsplats invigs (liksom Kubikensborgs skidbacke och Råsunda fotbollsstadion). -Harald och Britta Eriksson gifter sig. Boende fastigheten nuvarande Aspvägen 12. -Eston Lindfors arrenderar jordbruk av Svartviksbolaget och får löfte om att utföra bolagets alla körningar. -Ett s.k. gaslås sprack den 10 februari vid Svartviksfabriken. Svaveloxid trängde in i betongtornet där dussintals arbetare var sysselsatta med olika jobb. Alla blev mer eller mindre bedövade av gasen. De kvicknade så småningom till sedan de kommit ut. Så var det inget mer med det. -Rune specerier på Hemmanet öppnar (vid nuvarande Björkvägen). -Svartviksfabrikens blekeri bygges, samt göres en ombyggnad för framställning av viskosmassa jämsides med sulfitmassa. -Olof Siversson blir vice komminster på Svartvik. 1942 blev han komminister på Svartvik och 1947 kyrkoherde i Njurunda. Sivertsson var född i Oviken ( z-län), den 13 maj 1906. Föräldrar var Sivert Olsson och Lisa född Lrsson. Olof S. gifte sig även detta år (1937) med Ingegerd Eriksson. Han kom till Svartvik närmast från Stigsjö, där han varit pastorsadjunkt. -Svartviks idrottsförenings styrelse: ordf. Tage Eriksson, sekr. Arne Johansson, kassör Sören Söderberg. -Fruktad fotbollsspelare i Svartviks IF: Runo Hedqvist (högerback) och Milton Eriksson (center). ---Beslut om införandet av sjuårig folkskola.

1939

För exakt 70 år sedan - det "sorgliga världsåret" - enligt en av mina dammiga samlingspärmar: *Det är lågvatten i älvarna, sågverken i Svartvik, Tunadal och Sund turas om att såga en vecka i taget på natten. *Stockholms Superfosfat Fabriks AB startar kemisk industriverksamhet i Stockviksverken. *Min familj flyttar den 1 juni från Svartvik till fastighet på Hemmanet. *Mjöl och bröd börjar att ransoneras den 8 september, och en månad senare även fläsk. Och gengasen kommer. *Runes specerier på Hemmanet har nu varit verksam i ett år. *Min mormors brorson föds. Blev flygare. Flyttade 1979 till USA. *Lärare på Svartviks skola. Första klass Hildur Wiberg, född den 28/2 1890, examen år 1913, ordinarie lärare i småskolan. Lönegrad B9, löneklass 12. Andra klass Alma Andersson, född den 30/3 1883, examen 1902, ordinarie lärare i småskolan. Lönegrad B9, löneklass 12. Tredje klass Anna "Lill-Anna" Widén, född den 29/6 1903, examen 1923, ordinarie lärare i folkskola. Lönegrad B17, löneklass 18. Fjärde klass, Erik "Pelle" Pettersson, född den 12/2 1896, examen 1919, ordinarie lärare i folkskola. Lönegrad B17, löneklass 21. Femte klass, Victor "Vicke" Wiberg (hustru Hildur enl. ovan), född den 7/6 1888, examen 1910, ordinarie lärare i folkskola. Lönegrad B17, löneklass 21. Sjätte klass, Birgitta Sundström, född den 20/10 1907, examen 1931, vikarie å vaknat tjänst och Emanuel Bredberg, född den 16/6 1865, examen 1888, vikarie för av annan anledning tjänstledig lärare. Flickslöjd, Hildur Wiberg, Alma Andersson och Anna Widén. Gosslöjd, Erik Pettersson och Victor Wiberg.

Svartviks skola, 4e klass 1919-20

Rätt vad det är så dyker en klasslista upp i bloggen. Svartviks skola (ny och fin), fjärde klass höstterminen 1/9-13/12 1919 och vårterminen 12/1-29/5 1920. Ett fåtal veckor efter höstterminens start fastställs en ny undervisningsplan som bland annat innebär att katekesundervisningen upphör. Ordinarie lärare Edv. Eriksson. Elever med målsman: Erik Olof (född den 4/5 1907); målsman O. Björklund. Från Vikarbodarnas folkskola den 1/9-19. Arvid Anders (27/7-07); Erik A. Eriksson. Bengt Tore (13/5-07); And. Arvid Eriksson. Allan (26/6-06);Teres Gill. Jens Harald (2/9-07); Joh. Ludvig Eriksson. Johan Halvard (7/1-08); J.O. Granbom. Till Essviks folkskola den 1/9-19. Johan Edvard (16/4-07); Karl Hedqvist. Olof Gunnar (4/4-07); Charles Holmström. Curt Valfrid Dahlén (7/7-07); Valfrid Jansson. Nils Erik Alfred (14/4-07); Albert Kronman. Olof Milton Fridolf (31/5-07); Konst. Levina Larsson. Olof Gustav (16/1-07); Karl Johan Larsson. Ernst Albin (6/3-07); Herman Lindgren. Elof Ferdinand (31/7-07); Joh. Edvard Matsson. Ivan Konstantin (24/9-07); Hanna Krist. Olsson. Per Gösta (14/1-07); Per Persson. Gunnar Bertil (29/3-07); J.O. Sjödin. Hilmar Elvinus (9/9-05); Jonas Strandberg. Otto Volger (23/9-06); Otto T.A. Ström. Oskar Ture (20/6-06); O.F. Sundberg. Bror Erik August (2/2-07); August Vesterberg. Rudolf Amandus (29/12-06); P.A. Viklund. John Olof Vilhelm (8/5-07); Anders Vikström. Sven Yngve (22/9-07); Nils O. Ferdinand Östlund (min farfar). Nils Gunnar (29/1-07); J.G. Brander. Milda Erika (14/1-07); Karl Helmer Andersson. Signe Elvira (4/7-07); Karl Johan Arvidsson. Mary Elisabet (30/9-07); Gust. Herbert Berg. Dagny (20/6-06); E. O. Berlin. Emmy Maria (23/1-07); Karl Bäcklund. Elsa Maria (26/12-06); Andreas Hermansson. Ellis Kristina (9/6-07); Elis Holmström. Gerda Augusta (7/1-07); Karl Gust. Jonsson. Margit Emilia (5/2-07); Axel F. Larsson. Berta Olivia (8/1-07); Gust. Sixtus Nilsson. Sara Otilia (20/5-07); Joh. Erik Nilsson-Sjöö. Elsa Elisif (5/4-07); Fritz Olsson (min morfars bror). Dagny Anna Virginia (26/5-07); Pettersson. Till Kyrkmons folkskola den 1/9-19. Tyra Maria (12/7-07); Per Persson. Hildur Charlotta (12/5-07); Mattias Sjöberg. Elsa Viola (24/8-07); Nikolaus Svärd. Gerda matilda Evelina (12/2-07); Erik Ludvig Söderqvist. Adina Amanda Karolina (28/4-06); Anders Vikström. Gunborg Amanda (9/5-07); Lily Henrietta Wallström. Från Galtströms folkskola den 12/1-20. Mellan den 2 september 1918 och den 22 oktober 1919 var lektionerna inställda p.g.a. Spanska sjukan (i september 1918 rapporterades 727 fall i Sundsvall). Spanska sjukan = dödlig form av influensa. Ursprung bland fåglar; fruktad ”fågelinfluensa” redan 1918-1919 på Svartvik.

Svartviks skola 1938

Svartviks skola. Klass tre fotograferad den 18 oktober 1938 (tre veckor senare inträffade i Tyskland den s.k. Kristallnatten). Lärare Erik Pettersson. Saknas: namnen på de tre eleverna längst till höger på bilden (en pojke och två flickor).

Svartvik på vykort 1919

På Tradera kan man ibland kunna köpa vykort på gamla Svartvik. Detta är ett som jag har köpt. På baksidan står; "Sulfitfabriken, Svartvik, Sundsvall-Sverige 30/3 1919. Olga lilla-snälla Du! Hör nu Olga lilla, hvarför var Du inte hemma, då W. och jag kom för att bjuda på fäst i Speilen (?). Du tacka inte ens för visitten vor. Här ser du Svartviksdalen. Bolaget äger en bakatell av 1.500000 mål skog. Många hällsningar och hei på Dig från Farbror Hansjoan.".

Kortet, poststämplat Svartvik, är adresserat till Olga i Norge. På ovansidan är skrivet: x Her bor jag (alltså inte Svartvik) och till vänster "''''''''Kulfabr.

Identifierings hjälp

Två på bilden från 1930-talets Svartvik är identifierade.Sittandes i mitten (ordf.?) Ernst Nilsson, sittandes till höger om honom Verner Matsson. Vilka är de övriga? Adress till vänster.

Svartviks skola, klass 3 ht/1926 & vt/1927

Rätt vad det är så dyker en klasslista upp i bloggen. Svartviks skola, Klass 3, höstterminen 1/9-13/12 1926 och vårterminen 12/1-3/6 1927. Influensaepidemi 19/1-28/1 = inställd undervisning. Potatisupptagning den 23/9 och 24/9. Lärare Erik Pettersson. Elever, om inget annat anges född 1917: Harry Albin Andersson född 17/6. *Erik Anton Berglund f. 30/5 1916. *Folke Klas Uno Blomgren f. 6/7. *Rune Sven Dahlqvist f. 16/8. *Gunnar Karl Eriksson f. 27/1. *Stig Axel Olov Gustafsson f. 17/10. *Bengt Gustav Jansson f. 24/10 1916. * Martin Erik Lindberg f. 19/9. *Yngve Nils Mellberg f. 20/8. *Nils Sixten Näsberg f. 26/11 1916. *Alvar Karl Johansson Persson (Strömbom) f. 10/11 1916. *Alix Johan Persson f. 24/11 1915. *Halvard Erik Pettersson f. 20/1. *Erik Alfred Sandberg f. 18/1. *Harald Sverre Olssén (Schibbye) f. 16/12. *Hjalmar Vilhelm Smedman f. 15/11. *Evert Axel Stolt f. 2/9. *Nils Gustav Strömbäck f. 17/10. *Karl Anders Sundberg f. 26/12 1916. *Arne Per Uppling f. 12/4. *Ingemar Axel Vesterberg f. 16/7. Flyttat till Säby socken den 29/11. *Ragnar Ernst Vestlund f. 23/2. *Kurt Ejnar Leonard Öberg f. 10/7 1916. *Gösta Nils Edvin Östling f. 6/1. *Hildur Lissy Lovisa Bergman f. 1/3. *Greta Sofia Johansson f. 7/5. *Margit Sofia Johansson f. 24/2. *Irma Maria Lindkvist f. 26/6. *Svea Linnea Lindström f. 28/6. *Elin Märta Johanna Nilsson f. 27/2. *Inger Sonja Elisabet Norberg f. 25/3. *Eivor Inegerd Olsson f. 13/8. *Saga Vilhelmina Strandberg 19/7 1916. *Sigrid Helena Adolfina Söderkvist f. 11/12 1916. *Ingrid Karolina Ragnhild Vesterlund f. 14/8. *Signe Charlotta Wiberg f. 13/5. *Stina Maja Åhan f. 13/11. ------------Meddela gärna flickornas efternamn som gifta------------

Svartviks hamn 1897

Svartvik. Ett foto man kan se lite här och var. Men publiceras ändå då det är intressant p.g.a. dess ålder: från 1897.

Jag har rensat denna blogs historik och bl.a. tagit bort allt musikrelaterat. Men även artiklar som istället kommer att finnas i min nya utgivning av skriften "Lite om mycket". Tryckning av nämnda skrift är på gång, men beställningar tas fortfarande emot, adress: stig.ostlund@hotmail.com. I denna den nya upplagan finns t.ex. något om Oscar Dicksons sponsring av polarexpeditioner, befälhavaren Wennerholms fullständiga levnadsbeskrivning; dessutom har några småfel rättats. Den som har den första utgåvan kan få den utbytt mot en billig slant. Den nya utgåvan kommer att kosta omkr. 230:- kr. Det är lika med enbart tryckerikostnaden.

Svartviks skola, klass 2, vt 1906

Svartviks folkskola, klass 2 vt 12/1-30/5 1906 Elever (vad hette flickorna som gifta? Adress till vänster): Tomas Andersson, Henry Englund, Johan Eriksson, Emil Eriksson, Bengt Jensen, Viktor Moberg, Harald Modin, Berhard Nylén, Severin Persson, Fredrik Pilblad, Ejnar Sjödin, Gottfrid Stenlund, Verner Tolf, Henning Vesterberg, Anton Viklund, Elmer Östlund, William Östlund (x) , Hilda Adolfsson, Dagny Berglund, Hilda Bergström, Gunhild Bylin, Vera Bäcklund, Tea Eriksson, Linda Eriksson, Signe Eriksson, Herta Forsberg, Signe Hedkvist, Astrid Hermansson, Henny Håkansson, Svea Karlsson, Elsa Lundström, Alva Nording, Alfhild Norman, Agnes Olsson, Ella Thunström, Vilma Vesterlund, Elina Örberg, och Ally Hammarlund. (x) Den ende i min släkt som lämnade Svartvik som ung (för Amerika). Stavningsreform detta år. Bl.a. så skall v-ljudet inte stavas med f, fv eller hv; en stafning som tidigare hvar rädt svår, ja nästan ett äfventyr för en del elever kan vi tycka idag.

PS Det är beklagansvärt med så många elever i dagens skolklasser - över 20 i varje klass - det var bättre förr DS

För att inte "störa" ämnena hav, sjöfart och Svartvik i denna blog har en ny blog öppnats, avsedd att till övervägande del handla om fotboll och musik: http://maradonaaa.blogspot.com

Lastageplatsen

"Sveriges lastageplatser" – Stockholm – P A Nymans Tryckeri 1875: Svartvik. Vid lstbryggan är 16 à 18 fots vatten. På redden är djupet 10 famnar. Hamnen är ren och har godt utrymme för en hel flotta. Fartygen ligga vanligen förtöjde i lag på 1 à 1½ kabellängds afstånd ifrån Svartviks udde, och hafva härstädes ifrån 10 till 5 och 4 famnars djup. Hufvudexport är bjelkar, sparrar, plankor, bräder och som ballast stångjern. Lots från sjön norr-ifrån erhålles vid Åstholmen och söderifrån vid Bremön. (En fot = 29,7 cm; en famn = 1,78 m; en kabellängd omkring 180 m).

Svartviks andra resa

Ursäkta kvalitén (skannad stordia som i sin tur blivit "slitet"). Skall visa Svartviks andra resa, från Göteborg till Ostindien och (prickade linjen:) åter. Obs routen ungefärligt ritad (eg. en kladd), men att Svartvik på utresan höll sig långt utanför Afrika är säkert; passadvindar är förklaringen. Utresan startade den 28 maj 1839, hemma i Göteborg igen var man den 20 juni 1840. Befälhavare på denna resa var Boo Hjärne. Texten säger: "lastar i Göteborg 375 sktt jern, 1732 tolft. bräder dessutom trädg.stolar och hafre. Hem förde man 1072 korg. socker, 2150 hudar, 1020 bnt. rotting, 571 säck. ris, samt arrak och färgträd. På utresan stannade man till i Kapstaden (bunkring?), på hemresan bunkrade man på S:t Helena, "Napoleonön" väster om Afrika. På utresan gick man innanför Azorerna, på hemresan utanför. Båda resorna gick man genom Eng. kanalen. Arrak (arrack) = risbrännvin som lär ha druckits för första gången i Sverige hemma hos Niclas Sahlgren i Göteborg (donator bl.a. Sahlgrenska). Batavia-arrak, aktuellt för "Svartvik" var beredd förutom av ris,i regel med tillsats av palmsaft och melass från sockerfabrikerna - högstuppskattat i Europa. "Af det lägre folket uti Indien begagnas s.k. paria-arrak af vilket man blir högeligen bedöfvad".

Naturen = min Gud

Natur! Vi omges och omfamnas av henne - oförmögna att träda ut ur henne och oförmögna att komma djupare i henne. Oombedd och utan varning tar hon upp oss i kretsloppet av sin ringdans och för oss med sig i sitt lopp, tills vi uttröttade sjunker ur hennes armar /Goethe/. http://www.youtube.com/watch?v=QrwSnc3y4O0&feature=related Bilden: Nolbykullen med Fiskdammen (från nätet). De inre bilderna av barndomens Fiskdamm, barndomens Nolbydal upp mot Hemmanet fram till "Sjöbergs"; de bilderna tillsammans med bilden av Havet, vår vagga, har gjort mig rik.

Svartviks skola, klass 3 ht och vt 1941/1942

Här har jag skannat av tre ark ur en av mina samlingspärmar, som blivit allt tjockare genom åren. Det handlar om Svartviks skola, klass 3, ht och vt 1941-42. Min brors, och vad gäller vt även min kusins klass. Hon flyttade till Nolby efter vt. Ursäkta kvalitén, det krävs att man klickar på bilderna, men då blir det istället nästan för bra.

Svartvikskvinnan

På den internationella kvinnodagen vill vi särskilt tänka på, och hylla den dag ut och dag in idogt arbetande kvinnan av i går, den tappert kämpande Svartvikskvinnan.

Hanna Westerberg, maka till Karl får bli representanten. Den usla fotografen är jag, och året är 1970. Den tystlåtna, alltid lojala Hanna tittar här ut genom sitt slitna köksfönster.

- Nu har tant Hanna funnit vila.

1921

Arbetsnedläggelse i början av februari 1921 vid bl.a. Svartviksfabriken. Den 22 mars träffas uppgörelse. Den 19 mars 1921 går starten för det första Vasaloppet någonsin. På Svartvik arrangeras DM på skidor vid lokalen Idyllen varvid Svartviks egen Volger Andersson vinner 30 km. Sju år senare kommer Volger att på en längre sträcka, 50 km erövra bronsmedaljen vid de olympiska spelen i S:t Moritz. Den 27 februari 1921, mitt under pågående strejk på fabriken, håller avdelning 281 Lysbojen Svartvik möte på Idyllen. Ur protokollet (§ 16): ” En inlämnad fråga: 'är det rätt av en SGUare (Svartviks Godtemplar Ungdom) att sällskapa med en flicka och att vända vid grinden' inlämnad av John Lundvall, upptogs till behandling och inleddes av inlämnaren vilken ville ha reda på om en SGUare fick gå längre eller ej, men vars mening var att han borde gå så långt han fick. Erik Nilssons mening i nämnda sak var att man åtminstone skulle gå på bron, för att där vara ur allmänhetens åsyn ed instämmande av Elov Nilsson och Ruth Nordvall. Torsten Svenssons mening var att man om man har någon nytta därav bör följa med så långt man får med instämmande av Stolt. Einar Magnusson begärde proposition och förklarade som sin mening att nämnda fråga var en direkt privatsak med instämmande av undertecknad (Walter Engman, sekreterare). På förslag av Ernst Stolt bordlades frågan tills vidare.”.

Platschef Ingmar Eidem

Några ord om den bland de flesta arbetarna troligen populäraste chefen någonsin på Svartvik , nämligen Ingmar Eidem. Ingmar Eidem föddes den 22 september 1910 i Södertälje. Hans föräldrar var stadsombudsmannen, jur. kand. Hugo Eidem och Annie Matilda Waenerlund. Ingmar E. gifte sig 1935 med Brita Nygren och paret fick fyra barn tillsammans: Magnus född 1936, Gunnar född 1938, Rolf född 1943 och Ingmar född 1947. Pappa Ingmar var överingenjör och platschef vid Svartviksfabriken f.o.m. 1944 t.o.m. 1951 varefter han efterträddes av Göran Stahre. Innan dess hade han bl.a. varit på Essvik (1936-39). Apropå: SCA fyller 80 år i år. Ingmar Eidem avled i Djursholm den 15 februari 1998. Ingmar Eidems farbror var ärkebiskop (1931-1950) Erling Eidem. Den svenska släkten Eidem har tagit sitt namn efter norskt möderne. Jag tror att Pauline Rosine Eidem, född i Trondheim 1838 och död 1893 var Ingmars farmor och ärkebiskopens mor (plus mor till tio andra). Jag vill få det bekräftat eller dementerat.

Svartviks skola klass 6 ht 1929/1930

Rätt vad det är så dyker en klasslista spontant upp i bloggen. Svartviks skola, höstterminen 1929/1930 – klass 6 Några friluftsdagar: 9/9 bärplockning, 21/9 rengöring fönster, 5/10 skurning, 15/2 skurlov, 4/3 idrottslov. Lärare Erik Pettersson E. Howard Blomqvist, f. 5/9 1915; målsman Edvard Blomqvist, Grindbacksmon. John Alix Persson, f. 24/11 1915; A. Persson, Hyvelbyggnaden (?). Bengt Gutav Jansson, f. 24/10 1916; Gustav Jansson, Grindbacksmon. K. J. Persson (Strömbom), f. 10/11 1916; O Persson (Strömbom), Grindbacksmon. Enok Alvar Berglund, f. 30/5 1916; Petter Berglund, Hemmanet. P.E. Åke Hermansson, f. 8/5 1916; P. Hermansson, Hemmanet (kom att bygga eget hus vid nuvarande Hällevägen). Karl A. Sundberg, f. 26/12 1916; P.L. Sundberg, Grindbacksmon. Nils S. Näsberg, f. 26/11 1916; Axel Näsberg, Hemmanet. Kurt E.L. Öberg, f. 10/7 1916; O. Öberg, norra Svartvik. Stig A.O. Gustafsson, f. 17/10 1917; Axel Gustafsson, Grindbacksmon. Erik A. Sandberg, f. 18/1 1917; J. Sandberg, Grindbacksmon. S. Rune Dahlqvist, f. 16/8 1917; Verner Dahlqvist, Grindbacksmon. K.U. Folke Blomgren (Eklund), f. 6/7 1917; B.L. Blomgren, norra Svartvik. Gunnar K. Eriksson, f. 29/1 1917; N.P. Erikson, norra Svartvik. Erik A. Haglund, f. 4/9 1917; änkan E. Haglund, sågbyggnaden (”Sågbynninga”). K. Georg Karlsson, f. 18/2 1917; K. Gustaf Karlsson, mellersta Svartvik (webmasters kusin). E. Martin Lindberg, f. 19/9 1917: K.F. Lindberg, Hemmanet. Sven O.P. Nording, f. 18/12 1917; A.F. Nording, Hemmanet. E. Halvard Pettersson, f. 20/1 1917; J.F. Pettersson, Grindbacksmon. Hjalmar V. Smedman, f. 15/11 1917; K.V. Smedman, Hemmanet. A Evert Stolt, f. 2/9 1917; J.A. Stolt, mellersta Svartvik. Nils G. Strömbäck, f. 17/10 1917; H. Strömbäck, Hyvelbyggnaden (”Hyvelbynninga”). P. Arne Uppling, f. 12/4 1917; M. Uppling, mellersta Svartvik. E. Ragnar Vestlund, f. 23/2 1917; G.V. Vestlund, Grindbacksmon. N.E. Gösta Östling, f. 6/1 1917; J. Östling, Matforsbyggningen (”Matforsbynninga”). N. Gösta Östlund, f. 20/10 1917; N.O. Östlund, (ingen sjukdag - webmasters kusin). A. Harry Andersson, f. 17/6 1917; Nils Andersson, Grindbacken. Saga V. Strandberg, f. 19/7 1916; J Strandberg, Nybyggnaden (”Nybynninga”). Sigrid H.A. Söderkvist, f. 11/12 1916; E.L. Söderkvist, Hyvelbyggnaden. Hildur L.L. Bergman, f. 1/3 1917; N.B. Bergman, Grindbacksmon. Margit S Johansson, f. 24/2 1917; änkan Augusta Johansson, mellersta Svartvik. Irma M. Lindkvist, f. 26/6 1917; B.A. Lindkvist, Hemmanet. Elin M. Nilsson, f. 27/2 1917; J.A. Nilsson, Norra Svartvik. Sonja Inger E. Norberg, f. 25/3 1917; A.P. Norberg, Slottsbyggnaden (”Slotte”). Eivor I. Olsson, f. 13/8 1917; F. Olsson, Sågbyggnaden. Ingrid K.R. Vesterlund, f. 14/8 1917; O.R. Vesterlund ?. Signe C. Wiberg, f. 13/5 1917; J.V. Wiberg, Skolan. Siri K. Källman, f. 6/8 1917; Alix Källman, Herrgården (flytta till Vivsta skola den 16/3). Vem informerar om flickornas namn som gifta? Adress i kolumnen till vänster. De flesta födda 1917, detta världskrigsår då bolagshandeln på Sörgård... Svartvik ersattes av konsum, fotbollsplanen på Hemmanet invigdes (tidigare var det ett potatisland), spritfabriken börjar att uppföras, en gymnastikförening bildas och kyrkan renoveras.

Svartviks skola, andra stor, vt 1912

Svartviks skola vårterminen 1912 : Andra Stor - lärare Amanda Holmström. Betygsatta ämnen: Biblisk historia (valda berättelser ur gamla och nya testamentet; modersmål (innanläsning); välskrifning; räkning (huvudräkning 1-50, skriftlig räkning, addition, subtraktion, multiplikation inom 100); naturkunnighet (åskådningsövningar); flit; uppförande; det har sedan ”Första Stor” tillkommit ett betygsatt ämne: teckning. Liksom i första Stor finns sång (några sånger och koraler) på schemat men betygssätts inte. Elever med födelsetid inom parentes. Står inget årtal gäller 1903. Vilhelm Eriksson (17/9): Bra betyg; bäst i klassen med exempelvis sex AB i betyg. Egil Sverdrup (3/8) Bra betyg (slutat på skolan). Sven Åhman (?/?-?) Bra betyg. Tage Östlund (11/2) Bra betyg. Erik Adolfsson (30/11). Gustaf Nylén (11/5 1902) Bra betyg. Tomas Nyberg (22/12 1902) Bra betyg. Karl Svensson (19/9). Hilding Holmberg (1/7). Alvar Nilsson (13/7). Anton Olsson (28/5). Erland Nordlund (10/5). Nils Jenssen (24/3). Axel Brander (2/6). Ivar Haglund (23/3). Hjalmar Vesterlund (18/10) [far: Gustaf Adolf V. F. 7/121860, mor: Karolina Bergström f. 22/6 1860. Hjalmar, med hus mellan nuv. Serpentinvägen och gamla slalombacken, hade två söner: Tuve och Arne]. Evert Hägglund (29/11 1902). Relativt många sjukdagar (35). [Evert bodde med familj i eget hus i korsningen av nuvarande Serpentinvägen och Björkvägen]. Karl Rune Hedqvist (21/9) [far: Anders H. F. 17/8 1865; mor: Ida Kristina Forsman f. 9/5 1872]. Karl Berlin (25/11) [Hustru Julia, barn: Karl-Erik och Sten. Byggde så småningom eget hus strax ovanför idrottsplatsen]. Otto Gabrielsson (30/4). Ivar Hallberg (7/7). Ture Jenssen (28/4). Paul Sjölander (16/4). Ejnar Karlsson (22/1). Vilmer Olsson (21/4). Ejnar Hermansson (23/6 1902). F l i c k o r: Anna Hammarlund (2/2) Bra betyg. Nikolina Modin (22/6) Bra betyg. Estrid Sjöström (24/8) Bra betyg. Helga Stolt (21/11) Bra betyg. Rut Lehman (18/2). Ingegärd Lindfors (7/11). Karin Persson (15/12). Enis Söderqvist (1/3). [Många sjukdagar]. Jenny Jonsson (9/3). Hilma Strandberg (7/5). Kristina Backlund (27/7). Hulda Andersson (31/1). Dagmar Andersson (17/10). Karin Arfström (11/2). Ella Tornberg (18/9). Anna Blomqvist (19/11). Johny Hammarlund (17/2 1902). Tea Berglund (31/7). Karin Nilsson (21/2). Vilket namn fick flickorna som gifta? Adress i kolumnen till vänster. De flesta ovannämnda eleverna är alltså födda 1903, det år då även Harry Kamél föddes; min och många andra pojkars första "riktiga" frisör med salong i Kvissleby. Och alltid klippning under farbror Harrys entusiastiska envägskommunikation i ämnet lokalidrott. Min första frisör var dock snickaren Johan Larsson på Hemmanet boendes vid nuvarande Kyrkvägen, och med tillfällig lokal i vårt kök. Till ett pris av en kanna pärer fixade farbror Johan till ens vänsterbena till full belåtenhet, men tyvärr inte en klippning ledsagad av ett enda ord om lokalidrott.

Blågult fartyg och blågul fotbollsklubb

S/S Drottning Sophia byggdes i Tyskland år 1901 för räkning Axel Johnson & Co. Tre år senare övertog Rederi AB Nordstjernan henne, varvid hon kom att gå ”spårvagnstrafik” mellan Sverige och Sydamerika. I Buenos Aires hade år 1905 en fotbollsklubb bildats av några invandrare - italienare som de flesta i Argentina - och i början fanns ingen bestämd klubbfärg. Men ett par år senare bestämdes att den skulle bli densamma som det därefter till Buenos Aires först anlända fartyget. Det blev S/S Drottning Sophia från Sverige som med sin blågulfärgade skorsten blev detta första fartyg. En ”Johnsare” har alltså givit färg åt Boca Juniors, en av världens bästa fotbollsklubbar, och inte heller dålig på att vara leverantör av klasspelare till europeiska klubbar. Världens bäste fotbollsspelare någonsin (iaf enligt mig) har också givit färg åt klubben. Maradona kom till klubben från Argentina Juniors. Blå-gula Boca Juniors brukar ha plats i den högsta argentinska seriens topp, men just idag ligger man i mitten av ”La Clausura” (http://www.prensaescrita.com/diarios.php?codigo=S&pagina=http://www.ole.com.ar.). Arsenal leder; just det Arsenal. Men Boca lever, det gör däremot inte Drottning Sophia. År 1944 hade hon tysk flagg, och det gillade inte engelsmännen som torpederade henne, och snart var hon vrak. S/S Drottning Sophias förste befälhavare hette Nordahl, om han var befälhavare när Boca Juniors ”fick” sina färger vet jag inte, men han hade onekligen ett efternamn som skulle ha passat bra i sammanhanget.

Svartviks skola - första klass - ht/1946 och vt/1947

Svartviks skola klass 1 ht 23/8-19/12 1946 och vt 8/1-10/6 1947 (första sommarlovsdagen visas SAAB:s första personbil upp för världen; SAAB 92). Lärare ordinarie småskollärarinnan Nadeschda Sunding (fotot).

Elever födda 1939 om inget annat anges. Målsman inom parentes: Dan Göran Lindqvist född den 19/6 (Karl E. Lindqvist, Hemmanet). Ove Bert Berlin 6/12 (E. Erling Berlin, mellersta Svartvik - rökåkarna).

Arne Nils Gösta Brander 23/7 (Nils G. Brander, Hemmanet). Hans-Olof Bäcklund 3/3 (A. Olof Bäcklund, mellersta Svartvik – gamla skolan vid kyrkan). Hans Hans Olsson 28/7 (Alvar John Olsson, Hemmanet - i slutet av nuvarande Serpentinvägen). Tord Oskar Samuelsson 12/1 (C. Oscar Samuelsson, mellersta Svartvik. Mångårig befälhavare på bogserbåten ”Ellen”). Milton Göran Sundberg 23/8 1938 ! (D. Leander D Sundberg, södra Svartvik - ovanför kyrkogården). Karin Elisabeth Persson 25/8 (Per E. Persson, södra Svartvik). Kerstin Birgitta Haglund 16/7 (Sven Olof Haglund, mellersta Svartvik – rökåkarna). Ann Erna Karlsson 16/9 (Arvid Karlsson, mellersta Svartvik). Gerd Ingeborg Lindkvist 2/12 (E. Lindkvist, mellersta Svartvik). Barbror Anita Lundvall 20/3 (Gustav Lundvall, norra Svartvik). Britt-Inger Nilsson 5/11 (Karl F. Nilsson, Hemmanet). Lisbeth Ann-Marie Nilsson 22/4 (Verner Olov Nilsson, Hemmanet – vid kyrkogården). Majlis Gerd Cederqvist 22/2 (Karl A. Petterson, mellersta Svartvik). Marianne Birgitta Elisabeth Söderlund 18/9 (Erik G.V. Söderlund, plats?). Anna-Greta Vesterlund 27/6 (John M. Vesterlund, Hemmanet, vid nuvarande Björkvägen). Anita Vilhelmsson 5/6 (Ivan A. Vilhelmsson, Hemmanet). Ingalill Ulla Eriksson 26/12 (Sven Eriksson, södra Svartvik). Ulla Margar. Pettersson 24/2 (Henry Petterson, södra Svartvik).

Hjälp identifiera!

Två svartvikare tros identifierade på denna bild. Fotograferat uppe på Nolbykullen omkring år 1920. Vem hjälper till med identifieringen?

Till icke bekanta med distriktet: Nolbykullen är berget vid Svartvik, och vars skugga gav platsen dess namn.

Dåligt färgval men harmoni

Här har jag - anlagsbefriade - med hjälp av ett svart-vitt foto skissat och börjat att måla "hyvelbynninga" på Svartvik, där min och mina bröders vagga stod, några meter från en stor sulfitfabriksskorsten i bruk. Vid ett års ålder flyttade min familj till Hemmanet. Jag också !

Här har jag fått avbryta målningen efter protest från en gammal svartvikare. Jag förstår honom.

Det stora värdet med fotot som varit förebild, tycker jag är att se alla barns lekar. Jag inbillar mig nämligen att den stora harmonin då fanns trots allt. Kanske jag har fel och drabbats av nostalgi-fnatt (nytt ord).

Mats-Olov

Under rubriken "Mats-Olov i trean" har jag tidigare i bloggen berättat lite om en av de närmaste barndomsvännerna på Hemmanet. Inlägget finns kvar.

Det tyvärr suddiga fotot visar "Matsola", fotograferad tillsammans med klasskamrater den 21 oktober 1944.

Världskriget är på upphällningen och den här dagen erövrar de allierade den första stora tyska staden, Aachen, en av Tysklands äldsta städer nära Belgien/Holland.

Kassaservice och bättre än så på Hemmanet

Bilden: poststämplat (mitt födelsedatum) "Svartvik". Till höger: Selins Falle (1950-talet) När jag var ung pojke fanns allt som behövdes - utom en sak - på Hemmanet: skolan, konsum (och "Runes") med sina femöres-kola, en kiosk med ännu mera "karra", posten (jag var frimärkssamlare och dessutom flitig brevvän), fotbollsplan och Selins Falle med sin skidbacke. Det enda som saknades var en biograf med söndagsmatineer.

Besättningslista

Under mitt livs sista sjöresa som fartygsanställd bestod besättningen av nedanstående personer. Om någon av er här uppräknade ser detta, eller någon av era släktingar/bekanta: hör av er för guds skull. En "klassträff" kan man drömma om. Befälhavare Lönnberg (född 1911 och boendes i Kalifornien. Enligt obekräftade rykten nu avliden. Det otydliga fotot ”togs” på bryggan när M/S Buenos Aires stävade fram i östra Stilla Havet), överstyrman Törnström, 2e styrman Adler, 2e styrman Jr Anderson, radiotelegrafist Östlund, båtsman Sundman, timmerman Andersson (skicklig och med decenniers yrkeserfarenhet, matros Fernandez (från La Coruña och yrkesman av allra bästa slag), matros Cueto (från Valparaiso och yrkesman av allra bästa slag), matros Rojas (från Ovalle Chile), lättmatros Riisiö (Åbo), jungman Sjövåg, fartygsbefälselev Rehn, fartygsbefälselev Arulf, maskinchef Larsson (höll aldrig ordning på vilken sida av Panamakanalen vi var på, Atlanten eller Stilla Havet), 1e maskinist Rylén (höll dock ordning på fartygets position), kylmaskinist Larsen, 2e maskinist Simonsson, 3e maskinist Johansson, elmaskinist Kindström, reparatör Kober, 1e motorman Hultqvist, 1e motorman Grönkvist, maskinbefälselev Jansson, 1e motorman Sykiäinen (svensk medborgare), maskinbefälselev Johansson, 2e maskinist Ramos (från Cap Verde), elektrikerelev Wallberg, ekonomiförståndare (steward) Helander (denne kökschef hade liksom sina kollegor på andra av Johsonlinjens fartyg, bara ett fel: han tvingade oss att äta oxfilé och hummer var och varannan dag), 1e kock Gustafsson, 2e kock Larsson, mässman Eldsten, mässman Gillström, mässman Bångens, mässman Karlson, mässman Da Costa (från Sta Maria, Brasilien) mässm...kvinnan Olsson samt extra jungmannen Karlström. Så många besättningsmedlemmar på ett relativt litet fartyg som M/S Buenos Aires med sina blygsamma 12000 DW! Här, tillsammans med en ur alla synpunkter hundraprocentig bra befälhavare, ligger den största förklaringen till den fina stämningen ombord. Det blev annat när jag kom hem efter denna, den sista sjöresan. Det blev nämligen med tanke på trivsamheten och kamratskapet (ärligheten) på fartyget, rena motsatsen på det statliga företag där jag egentligen av en ren tillfällighet [arbetslöshet] hamnade, och tyvärr fastnade under alltför lång tid. Inte underligt att man längtade ut till sjöss igen. Anm.: yrkesgrupper till sjöss idag se t.ex.: http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?TC=34&C1=219&C2=30331&C3=30331&GOREDIRECT=true&URL3=Publech%2fNote_Lead.aspx%3fC%3d30331%26OC%3d30331%26A%3d0%26AP%3d0

Barkskeppet Prins Oscar

/ Om samma foto, eller ett textavsnitt med samma innehåll dyker upp en andra gång, vänligen visa överseende och betänk min relativt låga amatörstatus/ Fotot: barkskeppet Prins Oscar byggdes på varvet i Svartvik år1844, samma år som Oscar I (1799-1859) blev regent. Hennes dimensioner: 36,7x9,38x4,75 m. Hon byggdes av ek och furu under ledning av skeppsbyggmästaren Nils Christian Kierkegaard. År 1856 sålde James Dickson & Co henne. Hon kom att leva 25 år längre än kungen, som väl var den som gav henne namnet (?). Hennes första resa gick till London med Ljunggren som befälhavare. Därefter blev det längre resor. Hennes sista resa som Dicksonägd gick bl.a. till Valparaiso och Iquique, den senare en stad i norra Chile där hon hämtade salpeter för Hamburg. Iquique som ligger väster om världens torraste öken, Atacama var själv om inte världens, så Chiles torraste hamn åtminstone under min tid till sjöss. Särskilt om man jämförde med Valparaiso som för en del blev väldigt våt. Strax efter Chilekuppen 1973 hamnade jag med ett fartyg i Iqique just när farbror Pinochet besökte staden. Han skulle mottaga Iquiquebornas hyllningar, men det var nästan lika tomt på gatorna som i Atacamaöknen. Pinochet förresten, när chilenarna hade drabbats av en förkylning, och den skulle vara kraftig, sade man att man hade fått en "Pinochet". Apropå, när man utgav sig för att inte förstå en sak som man i verkligheten kanske t.o.m. förstod mer än de flesta, benämndes det "hacer un sueco" = göra en svensk. Är svenskar sådana?

Mårten och grabbarna

År 1839, ett år efter varvstarten, flyttade min farfars farfar Mårten med hustru Stina och barn - bl.a. min då ettårige farfars far Nils - från Sundsvall till Svartvik. Nils träffade så småningom Inga Brita från Sundsvall , och 1863 gifte de sig varvid Inga Brita flyttade till Svartvik. Farfars far avled i november 1911, och farfars mor fem månader senare. De ligger begravda på Hemmanet. Min farfar föddes på Svartvik 1868. Han träffade sin hustru Anna, som var djupt religiös, under ett religiöst möte i Härnösand. Efter giftermålet 1892 flyttade Anna till sin Ferdinand i Svartvik. Min farfar avled 1949 i vårt hem på Hemmanet. Min farmor avled 1932. Min farfar och farmor ligger begravda på kyrkogården i Kvissleby. Min far föddes på Svartvik 1903. Fotot: min farfar vid min farmors grav

Svenska Amerikalinjens passagerarfartyg Gripsholm. Här fotograferad av mig när hon ligger på redden i Nizza. Jag har just anlänt från Stockholm, och ännu inte påmönstrat. Attraktiv bild som dock ljuger påstår jag efter erfarenhet som tredje telegrafist ombord den legendariska ”Amerikabåten”.

Det äldsta fartyget jag jobbade på. Hette först "Tosca", men Johnson ändrade namnet till Lao när man köpte henne 1950. Hennes position varje dag när jag var ombord har jag nedtecknat, och är kul att ha sparat. T.ex. den 26/2 1971 passeras Martinique om babord, och Dominica om styrbord. Den 30/3-71 är positionen enligt andre styrman nord 15 grader 55 min och väst 61/43. Den 22/5-71 är positionen nord 11/21 och väst 72/30. Den 14/6-71 kl. 10:00 såg vi Vinga fyr strax om babord etc. Gammalt fartyg, men trivsamt som det anstår ett gammalt "Johnsonfartyg". Mest besöktes alla centralamerikanska länders västkust utom Mexico. Positivt tyckte jag också, i motsats till rederiet att Lao låg lång tid i varje hamn.

Barkskeppet Zenobia, byggd av ek och furu år 1842 på varvet i Svartvik för räkning hndelshuset D Carnegie & Co i Göteborg. Brann upp på Jamaica år 1853. Reproduktion. Sjöfartsmuseet i Göteborg som härmed tackas för detta och andra foton. "Vår gamle styrman haltande fram till mig, spottade och svor. - Det där är en av världens vackraste syner sa han -segelfartyget, och ett sädesfält och en kvinna med sitt barn" (John Masefield).

M/S Brasilia, världsoceanernas Miss Universum. Jag kustvikarierade (Skandinavien) på denna den svenska handelsflottans stolthet. Tillhörde de inom sjöfartskretsar kända s.k. Riofartygen, kända för sin utstrålning. "Min" M/S Buenos Aires tillhörde också, (innan hon fick en stor klumpig kran midskepps) miss Universum-kandidaterna med störst chans att vinna. Jämför med dagens containerfartyg.

M/S Buenos Aires. När nostalgin blir som mest svårbearbetad handlar det om denna min stora och vackra kärlek på 70-talet. Ett fartyg som verkade trivas bäst på Sydamerikas västkust. Stockholms var hennes hemmahamn, men hon kände sig lika hemma i Valparaiso. Det var ytterst sällan hon kom hem till till Stockholm.

Barkskeppet Caroline. Byggd på vårt Svartvik.

Svartviksbyggda barkskeppet Cecilia. Byggt år 1848 av ek och furu på kravel. Sålt av Dickson & Co år 1869.

Ytterligare ett foto av fartyget med det vackra namnet Svartvik, men ett foto som inte ger rättvisa. Detta visar Svartvik efter ett rigghaveri. Hela storriggen har gått över bord med undantag av stormasten. Storråt hänger väl surrat för om masten. Fotot har jag fått av "båtologen" Göran Ohsson i Frölunda (tack).

M/S Trojaland, utchartrad av Broström. Resor Stilla Havet med Los Angeles (Long Beach) som hemmahamn. Sydney, Christ Church (NZ), Papetee (Tahiti) mm. Något nytt för henne; tidigare hade det mest blivit att hämta apelsiner i Israel.

M/S Axel Broström. Resan Boston [Ma]-Khark island blev min tråkigaste, men nyttig yrkesmässigt sett. Khark island är den för Iran så viktiga ön som farbror Saddam angrep på 80-talet och delvis förstörde. Khark island för en nöjeslysten sjöman? Kramfors är betydligt roligare.

M/S Clary Thorden. Mitt första fartyg - jag, sjösjuk jungman hela vägen Götelaborg-New York...och åter.

M/S Silverland. Broströms vackra fartyg som mest höll till på Nordamerikas västkust, lyckligtvis med mest anlöp Vancouver Island, British Columbia. BC världens vackraste natur? En gång gick vi med pappersmassa från Canada till Hamina (Fredrikshamn) i Finland. Varför gjorde vi det frågade jag mig inte då, men nu.

I den vita byggnaden stod min och mina bröders vagga. Som synes blåser det rätt vind denna dag. Det är de där essvikarna som får ta hand om den ofiltrerade 30-talsröken. Blåste det alltid åt Essvik till, frågar jag mig idag eftersom lungorna fortfarande i hög ålder fungerar bra.

Ett sorgligt kapitel i Svartviks historia är föroreningarna som nu är utsatta för sanering i den södra delen av Svartvik. Jag pratade igår med projektledaren på kommunen, Jan Hellman som säger att kostnaden kommer att ligga på 84-85 miljoner kronor. Frånsett dioxiden vid f.d. hyvleriet, är arseniken och blyet som fanns i svavelkisen det farligaste. På frågan varför det tar så lång tid (saneringen [det praktiska arbetet] startade 2004), säger Hellman att det är ett mycket komplicerat arbete, med de spridda föroreningarna av olika art och upptäckten av nya. Arbetet kan Nästan säga vara av arkeologisk art. Apropå arkeologi har man endast hittat en kollergångssten (som malde något, vad det nu kunde vara) , men inte något annat av intresse. Saneringens kostnad kommer att sluta på ung. 84-85 miljoner kronor. Cykelbanan kommer inte att asfalteras.

På sjöfartsmuseet i Göteborg finns denna modell av barkskeppet Svartvik utställd. Svartvik byggdes på varvet i Svartvik 1838 av ek och furu på kravel. Skeppsbyggmästare var Erik P. Åkerberg från Sundsvall. År 1841 Sålde James Dickson & Co henne till ett partrederi i Göteborg; huvudredare var grosshandlaren Barchman. Svartvik blev så gammal som 78 år när tyskarna i krig tydligen menade att nu får det vara nog och helt enkelt brände upp henne. Besättningen räddades dock.

Det talas om det svenska kungahusets goda reklam för Sverige. Men glöm inte den förnämliga reklam som de svenska fartygen har givit vårt land. Här har jag tjuvlånat ett exempel från hemsidan för sjöfartsmuseet i Göteborg (en hemsida som borde ha varit bättre). Det är vad jag förstår Svenska Amerikalinjens M/S Nagara på ingång Sydney. Monet kunde inte ha gjort ett mer attraktivt arbete. Och man känner ordningen och renheten i fartyget när man ser bilden, som jag inte kan undvika att visa. En eloge till avsomnade Svenska Amerikalinjen som genom åren, nonchalerat av de flesta landsmän, givit Sverige en sådan god reklam. Svensk sjöfart överhuvudtaget har varit stort. De flesta svenskarna har inte tänkt på detta?