Hemmanet (Svartvik)

Selins fastighet. Huvudbyggnaden
skymtar till vänster. I den röda byggnaden
bodde Markus och Melkers syster.
Jag har glömt hennes namn. det börjar på "M"
men sedan? Majlis?
Kåken har fotograferats och
publicerats i denna blogg tidigare.
Anledningen till att den återkommer
är främst att jag tycker så mycket om
kåken som jag alltså återigen
idag den 20 april 2014 har
fotograferats och som vanligt
utan tanke på fotografisk finess (skryt).

Svartvik, alldeles intill E4

20 april 2014



Här bodde "Firre".
Pappa kamrer Erik Holmberg.
Firre blev lärare, bl.a.
i ryska.



Hemmanet (Svartvik)

Här bodde "Svenna", bror bl.a. Bengt.
Pappa: John Eriksson.
Familjen hade det mycket
jobbigt; men föräldrarna
kämpade så gott man kunde.
Idag ser huset fint ut.
Fotograferat idag den 20 april 2014.

Hemmanet (Svartvik)



Här bodde Mats-Ola (Englund)
som kom att som
barn flytta till USA.
Här lekte vi och det
var Sörgårdsstämning,
senare i livet kom Mats-Ola
att deltagag i Vietnamnkriget.
Fotograferta idag den 20 april 2014.



Hemmanet (Svartvik)




Här bodde Anders vars pappa
hette Axel Eriksson (det fanns tre
familjer "Axel Eriksson" på Hemmanet.
Fotograferat idag den 20 april 2014.

 

Hemmanet (Svartvik)



Här bodde "Skåningen".
Fotograferat idag den 20 april 2014.



Forograferad idag. det verrkar
som att idrottsföreningen
på Hemmanet (SIF) har
slutat arrangera gåbingo.
I alla fall börjar siffertavlorna
att "växa igen"

Positiv Hemmanet-nyhet

Sjöbergs hus längst upp på Hemmanet (Svartvik) alldeles intill nya E4. Fotograferad idag den 20 april 2014 (påskdagen). Cykeln som syns är mitt transportmedel. Stig (Sjöberg) var hemma och inbjuden på kaffe fick jag ett långt, högintressant samtal med honom. Jag fick också ett mycket glädjande besked: Stig håller på att reparera huset och kommer i en inte alltför lång framtid flytta tillbaka till detta hus = föräldrarhemmet (Stig, 82 år och vid full vigör, bor nu på Bredsand). Reparationerna har kommit långt och det är mycket fint inomhus - skulle Stigs mamma Hildur se detta fina skulle hon få, som man sade, dåndimpen. Så småningom kommer fasaden att åtgärdas också. Stig tror att det inte skall bli några större bullerprobelm från E4-an då man utlovat ett rejält bullerskydd. Det blir nog betydligt sämre vad gäller buller från motorvägen för dem som bor närmare fotbollsplanen på Hemmanet. Ett glädjande besked att "Sjöbergs" lever vidare; en mycket viktig del i mitt liv.

Mellander och Linton? Kände de varann? Och vem vet mer 0m Ellen Mellander och hennes tavlor?

Mellander, Alexander Georg


Blogginlägget om befälhavare på Dicksonfartygen röner intresse landet runt. Härunder ett bidrag jag har fått från Anne Diedrichs. Tack för det Anne!
Bidrag av alla de slag (och hur litet eller hur mycket som helst Svartviksrelaterat) från er läsare uppskattas verkligen. 

Jag har blivit nyfiken på om Ellen (Maria Ullrika Elvira) Mellander möjligen målat en akvarell som jag har, som föreställer mina morföräldrars hus, och som verkar vara målad 1920.

Jag har egentligen inte många ledtrådar alls, men tavlan är signerad EM-r (tolkar jag det till) och jag snubblade sen över att det funnits en målarinna vid namn Ellen Mellander med rötter i Göteborg, som skulle kunna vara tänkbar, då huset finns i Lerum, 2 mil från Göteborg.

Det som var så spännade med denna sida om Svartvik var att namnen Mellander och Linton båda dök upp. Tavlan ägdes tidigare av familjen Linton som ägde vårt hus på tjugotalet, tills det köptes av mina morföräldrar 1927.

Om Lintons och Mellander kände varandra t.ex. genom Svartvik så ökar ju sannolikheten att det verkligen är Ellen Mellander som målat tavlan. Annars är det ju bara spekulationer än så länge.

Att jag snubblade över henne som målarinna beror på att jag följde med min man som hade ärende till landsarkivet i Göteborg. Jag bläddrade i gamla telefonkataloger från 1920-talet över Göteborg (Göteborgs Adress- och Industrikalender) för att se vilka efternamn som alls fanns som började på M och slutade på r (beroende på hur jag gissar att signaturen ska tolkas). Det fanns en hel del… Jag
kollade också om någon hade förnamn på E, trots att det måste vara långsökt att min konstnär skulle vara den familjemedlem som stod nämnd i telefonkatalogen.  Bland alla efternamn och namn jag antecknade [Mannheimer,  Mayer Ellen fru Surbrunnsg 8, Meischner,  Meissner,  Meisner,  Meister, Melander, Mellander Ellen frk Vasaplatsen 3, Einar hofrättsnotarie Hedåsg 13, Meltzer,  Menser, Mentzer, Meuller,  Meyer Edw. Tjänsteman Alströmer g 2, Millar, Mithander, Moberger,  Modeer, Molander,  Molitor E G modellör Sten Sture g 2, Morlander,  Mortimer,  Mothander,  Muhr,  Munther,  Muskantor,  Möller Emelie fru Västergatan 5 a,  Ester handelsbiträde Fjällgatan 22, Elsa kontorist Nordhemsgatan 32,  Mörner] fanns också fröken Ellen Mellander men i den alltför långa raden av namn sa det ju inte något särskilt.

Men eftersom min man ännu inte var klar med sitt, vandrade jag vidare till hyllan över släkter och tog ut de monografier som handlade om släkter på M-r. Det fanns ett par stycken, däribland en om släkten Mellander.

Om du vet mer, skriv direkt till Anne Diedrichs med adress: anne.diedrichs/snabel-a/sh.se

Jag vet att det iaf finns två läsare som är mycket intresserad av min uppräkning av befälhavare på Dicksonfartygen. Till de två (på Västkusten) och alla andra ber jag om att inte tappa hoppet. Det kommer mer

För 200 år sedan

1814 James Dickson (f. 1784) gifter sig med Margareta Eleonora Bagge, född 1795, dotter till grosshandlaren Carl Bagge och Katarina Elisabet f. Beckman
Margareta Eleonora Bagge.
1814 Föddes Charles Dickson, son till Robert (f. 1782) och Vilhelmina Charlotta, f. Bratt.
Charles D. som blev läkare hade en mängd uppdrag. Han var också riksdagsledamot i andra kammaren 1886, och i första kammaren 1887-1895. 1867 deltog han som juryman för Sverige, Norge och Danmark i kongressen i Paris för förbättrande av arbetarklassens ställning. Huruvida arbetarklassen hade nytta av nämnda kongress förtäljer inte historien.
Charles D. var gift med borgmästardottern Eva Amalia , född Ekström 1821. Hon avled 1899, maken
tre år senare. Paret hade en son, Robert född 1843 som blev landshövding i Jönköpings län, och tillförordnad sådan i Örebro län. Gift med adlige G. G. S. Sparres och adliga A.V. Peijrous dotter
Sigrid Adelaide Amalia Maria, född 1853.

Charles D. Och Eva Amalias dotter Margaret, född 1853 i Göteborg och hennes make Gustaf Adolf
Löwenhielm, född 1842 i Ö. Sallerups socken, Malmöhus län var föräldrar till poeten Harriet Löwenhielm .

Grattis farmors farmor!

Oroande: det börjar kanske att bli alltför personligt i denna blogg, men jag skyller det på frånvaron av bidrag från er läsare.
Söndagen den 26 februari fyller min farmors farmor Hilma Ulrica Sophia 200 år.
Den unga kvinna född 1814 flyttade från Härnösand  till Sundsvall 1834. Namnet Hilma började f.ö. enligt uppgifter att användas i vårt land 1815, så här föreligger något fel någonstans; att Ulrica Sophia föddes 1814 står dock klart.

En Svartvikare i New York

/Lådstädning pågår; här ett vykort skickat till min mor från New York när jag var där för första gången kommandes söderifrån, från "flottstaden" Newport News:/

Efterlysning

Fotografi jag hittat i en av mina gamla
fotoalbum. Men vilka är personerna
(i vart fall inga nära släktingar)?
Kan du lösa bildgåtan, skicka lösningen
till mig. Min epost-adress till vänster.
För större och tydligare bild:
klicka på den.
 

Bara positivt

Under senare tid har relativt många Svartvikare hört av sig, både Svartvikare i distriktet och Svartvikare långt bort i förskingringen. Detta har varit trevligt. Det kan aldrig bli nog av den varan.
Konstateras också att det är många som har besökt  denna blogg under senare tid.

1996. Många i Dicksons släkt från hela landet och även utlandet
besöker distriktet. Här väntar en del av dem på att
stiga in på Svartviks Herrgård för, som där alltid god lunch.
Fotograf: jag.

 

Svartviksfabriken plågas ihjäl

Fotograf: jag

Efterlysning

Känner du igen någon/några av personerna och platserna på bilderna härunder? Skicka mig  ett mejl isf.
Har efterlysts tidigare men utan fullständigt napp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nolby skola 20-talet?

 

Svartviks skola

"Första Stor" vt 1911

Lärare Amanda Holmström

Från dagbok med examenskatalog, underskriven den 31 maj 1911

Betyg satts i ämnena:
Biblisk historia (valda berättelser ur gamla och nya testamentet)
Modersmål (innanläsning)
Välskrivning
Räkning (de fyra räknesätten inom 1-20. Uppfattning beteckning 100
Flit
Uppförande
Övriga ämnen:
Naturkunnighet (åskådningsövningar några inhemska djur)
Sång (några sånger och koraler)

Elever - alla födda 1903 om inget annat anges:

Vilhelm Eriksson född den 17/9 1903
Egil Sverdrup  3/8
Erik Adolfsson 30/11
Tage Östlund  11/2 Min far
Tomas Nyberg 22/12 1902 T Emanuel N avled den 4/1 1982. Han bodde då på Serarvägen 6 i Kvissleby. Han gifte sig den 30/3 1929.
Gustaf Nylen 11/5 1902
Hilding Holmberg 1/7
Karl Svensson 19/9
Karl Berlin 25/11 K B gifte sig den 9/9 1926. han avld den 8/2 1987; han bodde då i huset på Hemmanet som han på 50-talet låtit uppföra.
Ture Jensen 28/4
Otto Gabrielsson 30/4 O G som  avled den 27/3 1881: han bodde då på Selebovägen 8 i Enskede. O G skilde sig den 1/4 1954.
Ejnar Karlsson 22/1 E K började i klassen den 3/10
Viktor Norman 22/3
Nikolina Modin 22/6
Estrid Sjöström 24/8
Anna Hammarlund 2/2
Helga Stolt 21/11
Rut Lehman 18/2
Agnes Nordin 22/4
Karin Persson 15/12
Ingegärd Lindfors 7/11
Enez Söderqvist 1/3 E S hade många sjukdagar och hade nog det inte så lätt
Hilma Strandberg 7/5
Jenny Jonsson 9/3
Dagmar Andersson 17/10 D A hette som gift Bagelin. D A blev den som levde längst av klasskamraterna
Kristina Becklund 27/7
Nils Jensen 24/3 N J avled den 10/3 1981; han bodde då på Björkgatan 4 i Sörberge. N J blev änkling den 15/9 1968.
Hjalmar Vesterlund 18/10 H V hade två söner, den yngste, Arne arbetade lång tid som bagare hos
"Gustafsson" i Kvissleby. Den äldre sonen, Tuve, var förman på fabriken.
Alvar Nilsson 13/7  A N avled den 29 juli 1977; han bodde då på Tallvägen 8 i Bredsand. A N gifte sig den 11/12 1926.
Anton Olsson 28/5 A O avled den 23/1 198; han bodde då på Tunavägen 30/A i Kvissleby. A O blev änkling den30/3 1984.
Ivar Haglund 23/3 I H gifte sig den 11/11 1928. Han avled den 28/3 1977; han bodde då på pensionärshemmet i Nolby. Enligt dödsboken var I H födde den 26/3.
Erland Nordlund 10/5
Axel Brander 2/6
Evert Hägglund 29/11 1902 E H avled den 8/5 1975; han bodde då i sitt hus i korsningen Björkv/Serpentinv. Tidigare drev E V med fru en kiosk just där.
Ivar Hallberg 7/7 I H avled den 5/2 1992; han bodde då på Affärsgatan 16/n i Kvissleby. I H blev änkling den 1/3 1978.
Karl Hedqvist 21/9
Paul Sjölander 16/4 P S var född i Stöde?
Vilmer Olsson 21/4 V O avled den 11/10 1989; han bodde då i sitt hus på Granitvägen 1 på Hemmanet.

Rälsbussen passerar rökåkarna på Svartvik

Svartviks Avdelning No 185 av Sågverks & Industriarbetarförbundet

Protokoll fördt vid mötet hållet med Svartviks arbetare för bildande av fackförening söndagen den 25 augusti 1907

Paragraf 2
Företaget val av interimsstyrelse och dertill blevo valda L. Jensen J. Westin H. Svensson F. Glantz A. Wikström.
Paragraf 3
Mötet beslutade att föreningen skulle lyda under namnet Svartvik avdelning av Sågverks & Industriarbetarförbundet.

Protokoll fördt vid Svartviks avdelning No 185 av Sågverks & Industri-arb-förbundet vid dess möte söndagen den 1 september 1907

Paragraf 1
Mötet öppnades av interimsstyrelsens ordförande L Jensen. Till ordförande för mötet valdes Elis Hammarlund till sekreterare valdes undertecknad [F. Glantz].
Paragraf 2
Avdelningen beslutade att dess styrelse skall bestå av 7 ledamöter.
Paragraf 4
Till övriga styrelseledamöter blevo valda Leo Jensen J. Westin Henrik Svensson A. Wikström samt Alf Andersson.

Ordinarie möte uti lokalen Idyllen å Svartvik söndagen den 24 november 1907

Paragraf 8
Kamrat L. Jensen rikttade en uppmaning till alla medlemmar att sjöta (k) sig nykttert redbart och i allt mönstergillt

Ordinarie möte uti lokalen Idyllen söndagen den 8 december 1907

Paragraf 13
En interpelation av Erik Pertlan, är föreningsrätten på platsen ärkend, en rett livlig debatt uppstog der hela ? [oläsligt ord] ej saknades, och en förnimbar antydan gjorde sig gellande, att den gamla goda tiden redan är förbi, då tillstånd även att träda in i äkta tillstånd fordrades. Ordföranden [ som var Elis Hammarlund]  tillkännagav oförblommat sin försumlighet som icke har gått i författning om, att anmäla föreningens bildande till Disponenten på platsen. Diskussionen fick utgöra svar på interpelationen.

Årsmöte uti lokalen Idyllen söndagen den 12 januari 1908

Paragraf 19
På förslag av H Pettersson angående J Wallins råkade sjukdom beslutade avdelningen att utse 4 personer med uppdrag att insamla medel till nämnda Wallin. Valda blevo J. Byström L. Hammarlund Erik Berlin Hilmar Jönsson. J. Byström fick även i uppdrag att utferda bidragslistan.
[detta var inte den enda gången facket hjälpte en sjuk medlem].

Möte å lokalen Idyllen den 26 januari 1908

Paragraf 10
Fråga af Th Pettersson vilket politiskt parti böra vi som arbetare understödja. Frågan behandlas Pettersson ansåg det vara arbetares plikt att stödja det Soc. Dem. Parti. L. Jensen instämde Glantz framhöll det Konservativa framför det Liberala vilket senare parti talaren ansåg vara absolut genomruttet. Mötet beslöt att utala som sin åsikt att vi böra stödja det Soc. Dem. Parti

Protokoll

Kopierat från originalet:

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Protokoll fört vid Svartviks SocDem Fackklubbs årsmöte å Svartviks Restaurant den 2 februari 1959

Paragraf 4
Fackklubbens ordförande Otto Sahlin föredrog styrelsen berättelse ur vilken det framgick att klubben hållit två protokollförda möten, att medlemsantalet vid årets början var 55 st. På det politiska området har året varit händelserikt. Kommunisterna har åter visat var man har dem, och vilket stöd dom är för de borgerliga partierna, om så ej varit fallet har vi haft ett mandat till i länet, och tjänstepensionen varit säkrad.
Revisorernas berättelse framfördes av Ernst Nilsson. Inkomster och utgifter har balanserat på kronor 377,30 med ett saldo till 1959 på kronor 117,30. Berättelserna godkändes, och beslutades på förslag av revisorerna full och tacksam ansvarsfrihet för år 1958.

Protokoll fört vid möte 30 december 1952 med Svartviks SocDem Fackklubb å lokalen Gillesstugan
Par 7
Till fackföreningen hade inkommit en skrivelse från Njurunda Folkets Hus med en anmälan om att kamrat O. Stolt anmält Folkets Hus för landsfiskalen med anledning att lördagsdanserna skapat mycket arbete å polisstation. Efter diskussion varvid alla talare ansåg skrivelsens innebörd för aggressiv och hårt formulerad, beslutade undersökning av fackföreningens styrelse.

Relativt många har hört av sig och meddelat sin nöjsamhet över denna blogg. Det känns mycket bra.
Bloggens uppläggning är väl inte den allra bästa (spontanitet råder) men man är tydligen nöjd ändå. Tack så mycket!

Svartviks Skyttegille - Anslagsyrkanden

Svartviks Skyttegille

Skytteföreningens styrelse 1 jan 1945 - 31 dec 1945
Ordf Arne Wikman, ingenjör, Svartvik.
Vice ordf Hilding Tydén, teknik. Dr., Essvik.
Sekreterare Birger Haglund, snickare, Stockvik.
Vice sekr Tasge Eriksson, chaufför, Svartvik.
Kassaförvaltare Birger Dahlkvist, kassör, Svartvik.
Skjutchef Bror Rudberg, förman, Svartvik.
Instruktörer Gustaf Andersson, ingenjör, Svartvik och Erik Persson, "herr", Svartvik.

En av markörerna: Stig Östlund ;) [var det 5 öre i timmen vi fick som betalning?]
Antalet markörer: ordinarie 4, extra 6

Antalet aktiva medlemmar 97
Under året lossades protokollförda skarpa skott vid skolskjutning å bana = 9.572
6,5 mm gevär som finns inom föreningen: enskilda medlemmar 15, föreningen 25 och staten 0.

Styrelse 1 jan 1946 - 31 dec 1946
Ordf Alf Claesson, köpman, Stockviksverken.
Vice ordf Arne Wikman
sekreterare Birger Haglund
Vice sekreterare Sven Ottosson, "herr", Stockvilsverken.
Kassaförvaltare Birger Dahlkvist.
Skjutchef Bror Rudberg.
Instruktör Erik Persson

En av markörerna: Stig Östlund ;)
Antalet markörer: ordninarie 3, extra 7

Antaler aktiva medlemmar 60
Under året lossades protokollförda skarpa skott vid skolskjutning å bana = 5475
6,5 mm gevär som finns inom föreningen: enskilda medlemmar 9, föreningen 25 och staten 0.
Två skyttar har under året deltagit med Kg & Kpist: 400 resp 1000 skott

Svartviksskyttar

Möjligen har detta foto publicerats i bloggen tidigare

Från vänster: okänd - Edvard Blomqvist - R. Söderberg - A. Blomqvist - Otto Ström - Frans Nyberg - okänd -W. Uppling - Hilmer Eriksson - Arvid Peterson (föreningens sekreterare)  - L. Johansson - Hjalmar Johansson - Albin Nordlund - okänd - Valdemar Bohlin - Andreas Hermansson - B. Sundqvist (föreningens ordförande) - J. H. Andersson - Axel Westerberg - okänd - Fritz Forslund - Sandgren - okänd (Ludvig Johansson?).

Svartviks Skyttegilles styreseberättelse för krigsåret 1942

Svartviks skyttegille 30 år.

En återblick på verksamheten under år som gått.

Som tidigare meddelats firar Svartviks skyttegille sitt 30-årsjubileum med stora tävlingar för medelpadsskyttar instundande söndag.

Svartviks skyttegille kan vid jubiléet blicka tillbaka på en ganska växlingsrik tillvaro. På hösten 1890 togo några intresserade initiativet till anläggande av en skjutbana i Svartvik. Några personer, bl.a. Axel Norberg, J. O. Stolt och Andreas Hermansson, uppvaktade Trävarubolaget Svartviks ledning med anhållan om mark för skjutbana. Bolaget tillmötesgick framställningen och anvisade platsen å norra änden av Nolbydalen. Arbetet med skyddsvallen påbörjades omedelbart. Stenar ihopfördes och sand bars i säckar från den ena sidan av dalen till den andra. Som konstruktör för anläggningen anlitade sergeant Hübinette vid Västernorrlands regemente. När banan omsider blev färdig bildades föreningen och den första styrelsen fick följande sammansättning: disponent Barth, hedersordförande, inspektor Haraldsen, ordförande, Axel Norberg, vice ordf., J. O. Stolt och Andreas Hermansson. På våren 1897 kunde skjutövningarna börja och allt flera platser ingingo som medlemmar i föreningen.

År 1899 blev gillets första skjutbana utdömd vid inspektion av k. m:ts ombud. Skjutövningarna måste inställas och bolagsledningen uppvaktades på nytt med framställning om markupplåtelse för skjutbana. Bolaget anvisade då ny plats, belägen i det nu så folkrika egnahemsområdet. Skjutbanan byggdes och skjutningarna kunde återupptagas, denna gång med korpral Adolfsson som instruktör.

År 1906 kom en ny motgång för föreningen. Bolaget sålde hela området, där banan n:o 2 var belägen, till egnahem, men anvisade i gengäld ny plats för skjutbanan n:o 3, alltså den nuvarande, ett stycke upp i skogen vid Hemmanet.

År 1906 drogo sig flera av de ledande männen ur de aktiva skytteleden och styrelsen nyvaldes nästan över hela linjen. Till ordförande valdes Birger Sundkvist, vilken innehade ordförandeposten till 1916, då han avflyttade från orten. S. nedlade ett intressant och högt skattat arbete för skyttesaken. Åren 1916-1919 var R. Söderberg gillets ordförande och sedan 1920 har hr W. Wilhelmsson, f.ö. även en framgångsrik skytt, innehaft ordförandeposten.

Av föreningens stiftare kvarstår hr Andreas Hermansson fortfarande som aktiv skytt, ehuru fyllda 63 år. F.d. faktorn Axel Norberg, vars konterfej vi här ovan reproducera, var som nämnts också en av stiftarna. Med årens rätt – han är fyllda 69 – har han numera dragit sig tillbaka från skyttefronten, men han förtjänar i alla fall en honnör för da’r som gått.

Alltsedan krigsåren har gillet mången gång haft att kämpa mot ekonomiska svårigheter, helst som anslaget till skytterörelsen avknappats, men intresset för skyttesaken har dock varit gott och man har ej vädjat förgäves till den enskilda offerviljan. Detta har också gjort att föreningen under årens lopp städse varit en av de livaktigaste i distriktet, såväl till medlemsnumerär som protokollförda skott m.m.

(Källa: Sundsvalls Tidning 1927-08-12)

 

 

 

 

Svartviksarbetare trakasseras

"Protokoll fört med Svartvik avd n:o 35 hållit ord möte söndagen den 3/7 1921 å lokalen Klippan (lilla sal).

Par. 6
Kamrat M Uppling föredrog ett brev som bolaget tilldelat en del arbetare. Vari dess innehåll var av följande.
Då Ni ännu icke har uttagit slutbetyg öfversänder vi härmed detta. Samtidigt får vi meddela att Ni icke har någon utsikt att åter blifva antagen i bolagets tjänst. Vi får därför anmoda Eder att afflytta från bolagets rum senast 3 månader från data. Svartvik den 21 juni 1921 Trävaruaktiebolaget Svartvik Sulfitfabriken.
Nämnda bref upptogs till behandling vari avd enhelligt ansåg det vara ren trakassering samt beslöt med M Upplings förslag, styrkt av E Jensen, att fördra av en representant för ordnande av trakasseringsfrågan.".

Kommentar: denna fråga kommer sedan att under relativt många möten att behandlas av fackföreningen. I mån av tid och lust återkommer jag till ärendet. Ordförande under mötet enligt ovan var f.ö. Ernst Persson.

Se blogginlägg av den 12 september 2010

Bolle har lämnat oss

 

Det är relativt kort tid sedan som jag träffade Sten-Olof på stan och vi fick utbyta några ord om  livet i slutet av 1940-talet på  Svartviks skolas skolgård (särskilt). Tack för Din rättframhet Bolle, inte minst under skoltiden; vilken jag helst vill minnas.