Johan Adolf Lundberg

---------------------------------------
Se blogginlägget av den 23 november 2010 "Lundbergs på Svartvik"

Torstens farfars far  var denne Johan Adolf Lundberg. Från Torsten har nu kommit ytterligare material och jag (vi!) är mycket tacksam.

Torsten, boende i södra Sverige, skriver: "Först när han [Johan Adolf] kom till Sundsvall - innan flytten till Svartvik - (Kubikenborg) så var han kapten ca 10 år på den båt - "Kubikenborg" - som han 1886 själv fick hämta i Stockholm och köra upp till Sundsvall - två år innan min farfar Karl Einar föddes. Den var byggd vid "Stora Stadsvarvet" i Stockholm - Den heter nu ms Fanzy och ligger ombyggd någonstans vid Liljeholmen i Stockholm.

Om personen Johan Adolf Lundberg
Hemförsamling: Sköns moder

Hemort: Kubikenborg (Ångsåg)
Kontrakt: Medelpad
Län: Västernorrland
Födelseår: 1860
Födelseort:
Födelseförs: Göteborg (Johan Adolf Lundberg föddes alltså inte i Norge som inlägget den 23/11 2010 visar)
Yrke: Ångbåtsbefh.
Civilstånd: G
Kön: M
Famstkod: F
Hushåll nr: 2838
Familj nr: 1
________________________________________

Om hushållet:

Fam nr: 1
Johan Adolf Lundberg f. 1860 i Göteborg, Ångbåtsbefh.
Anna Lovisa Godin f. 1855 i Hernö V.Norrl. l.
Hildur Eugenia Adolfina f. 1886 i Sköns moder
Karl Einar f. 1888 i Sköns moder
__________________________________________________________

(Brevet är ett rekommendationsbrev från Kubikenborgschefen Enhörning angående Johan Adolf, efter ca tio års tjänst - innan han flyttade till Svartvik.)

Afskrift Sundsvall den 20 Febr 1900

Till Ångslupsbefälhafvaren J. A. Lundberg som varit anställd i vår tjenst från och m 25 juni 1888, hvaraf tvenne månader som befälhavare å bogserbåten ”Ebba” och därefter som befälhavare å passagerareångslupen ”Kubikenborg”, hvilken trafikerar traden Sundsvall – Kumo, och från hvilken befattning han frånträder den 1sta instundande april, få vi härmed lemna det vitsord, att skött sin ansvarsfulla plats som befälhafvare – som Kräfver punktlighet och stor försigtighet – fva(?) fullt tillfredsställande sätt och då han der jemte eger god insikt i maskinens skötsel och vård hava vi all anledning rekommendera honom till en hvar, som äro i behof af hans tjenster.

Kubikenborg som ovan
För J. A. Enhörnings T. A. B.
E. A. Enhörning
__________________________________________________________

BADLIV VID FLÄSIANS BADHOTELL

Badplatsen Fläsian har fått sitt namn av ordet ”fläsja” som betyder ett skär som sticker upp över vattenytan. Fläsiaholmen har idag till följd av landhöjningen blivit en halvö. Äldre Sundsvallsbor har berättat att man förr i världen kring år 1915 inte kunde gå torrskodd till Fläsian utan måste ro till holmen.

Fläsian kom att bli ett populärt utflyktsmål. Vid denna tid badade man också vid Bredsandsbaden och Sundsvalls havsbad. Det senare låg, där Kubal nu har sin fabrik.

Hur kunde man då ta sig ut till Fläsian eller de andra baden. Äldre sundsvallsbor har berättat att de fick gå hela vägen till Bredsandsbaden och Sundsvalls havsbad. Från 1910 gick det att färdas med spårvagn från Östra Esplanaden i Sundsvall till ändhållplatsen vid korsningen E4 - Fridhemsgatan vid Kubal. Många sundsvallsbor rodde eller seglade ut till stränderna. De kunde också åka Ångslupen Kubikenborg, som avgick varje timma från hamnen i Sundsvall och lade till vid Kumo (ungefär vid Kubal). Från dessa ändhållplatser gick tog man sig sedan fram till fots.

En företagsam kvinna, fru Augusta Pierrou, ägde vid denna tid Centralhotellet i Sundsvall. Denna dam insåg att det skulle vara lönsamt att bygga ett hotell vid Fläsian. På sommaren 1912 började Augusta Pierrou bygga sitt hotell. I Sundsvalls Tidning skriver man vid denna tid en artikel, där man kallar Fläsian för ”Sundsvalls Mölle”. Den 21 juni 1913 invigdes Badhotellet och följande annons infördes i Sundvalls tidning:

”BADHOTELLET FLÄSIAN ÖPPNAT

1:a klass matsal
Frukost, middag och supé serveras dagligen för inackorderingar
och tillfälliga gäster. Best. mottages per tel. 104.
Härliga strandbad.

Vördsammast Augusta Pierrou”

.Kostnaden för ett bad var 10 öre och extra för den som ville hyra baddräkt och handduk. På lördags- och söndagskvällar roade sig många ungdomar och vuxna på badhotellet. Först serverades en god middag ackompanjerad av musik vilken spelades under måltiden. Sedan dansade man på verandorna. När man åkte ut till badhotellet en sommarkväll – det var ganska dyrt att dansa där efter tidens förhållande – hade man noga läst på hur män och kvinnor skulle
uppföra sig och man var prydligt klädd.

Redan under den första sommaren var efterfrågan på rum stor på hotellet. Augusta Pierrou hade satsat rätt då hon startade hotellet. Badhotellet har under årens lopp haft många gäster men sundsvallsbornas populära badhotell dömdes ut redan 1941. Byggnaderna var då så nedslitna att de ej bedömdes möjliga att reparera. Vid denna tid ägde Sundsvalls stad marken och de beslöt att Fläsian skulle bli en allmän badplats med serveringskiosk. Det kostade fortfarande om man ville bada. Den kostnaden hade nu ökat till 25 öre för äldre och 15 öre för barn.

Många turister har under årens lopp besökt Fläsian och campingplatsen och stränderna besöks även nu av många turister. Det är vår förhoppning att luft och vatten blir allt renare, så området får förbli så som Augusta Pierrou tänkte 1913!

Karin Westin 2005
Källa: Nina Granholm har bidragit med uppgifter.