Svartviksfödda Margaretha Hägglund - född 1937 - har avlidit.
Margarethas far var ägare av kiosken intill restaurangen på Svartvik Familjen bodde på för mig "Andra sidan", alltså närmast Nolbykullen på Hemmanet (vid vägen som nu heter Klippvägen). Vad jag vet bodde Margaretha hela tiden där i föräldrarhemmet. Jag träffade Margaretha senast för ett par år sedan vilket naturligtvis kändes mycket bra då det var några decennier sedan sist. Liksom alla på skolan (Hemmanet) var hon en kamrat av bästa sort, alltså Margaretha var som vi då: så många gånger fick anledning att säga: "mycket snäll". Tack Margaretha!

SVAR om Svartviks kyrkböcker

Ett vid Svartviks skeppsvarv i Njurunda av James
Dickson nybyggt kapell invigdes den 22 juni 1851. Till
en början sköttes den prästerliga tjänstgöringen vid
kapellet av Njurunda församlings prästerskap, som vissa
gånger om året där höll gudstjänst. Redan år 1854
inrättades enligt Kungl. resolution 23 december 1852
vid Svartvik en särskild med skolläraresysslan förenad
predikantbefattning. Kapellförsamlingen upphörde med
utgången av år 1905 efter kapellpredikanten E.P.A.
Lundholms frånfälle och återförenades med Njurunda
församling.
Särskild kyrkobokföring för Svartvik inrättades i
samband med den förste kapellpredikantens tillträdande
av befattningen troligen i april 1854. Njurunda
församlings födelseböcker upptager födelsenotiser för
Svartvik t o m mars detta år. Vissa delar av de kyrkliga
förrättningarna registrerades ännu en tid i Njurundas
kyrkböcker såsom lysningar och vigslar.
Större delen av kyrkoarkivet gick förlorat vid en brand
1907. Fr o m år 1860 finns i Statistiska Centralbyråns
arkiv utdrag ur kyrkoböckerna, vilka insänts från
pastorsämbetena. För att i någon mån råda bot på den
förlust, som uppstod vid branden 1907, har landsarkivet
för åren 1860-1895 (1900) låtit kopiera dessa utdrag
1972.
Det bör observeras, att utdragen ur husförhörslängder
och församlingsbok avser förhållanden vid en viss
tidpunkt, nämligen den 31 december 1860, 1870, 1880,
1890 och 1900. De förändringar som ägt rum under
mellanliggande tioårsperioder finns alltså ej noterade.
Däremot är utdragen ur födelse-, vigsel- och dödböcker
kronologiskt upplagda på samma sätt som motsvarande
ministerialböcker i kyrkoarkiven.
Xero-kopior av mantalsuppgifter för tiden 1852-1860
finns i expeditionen (Avskriftssamlingen vol 113).

Digitaliserade svenska dagstidningar

Under utveckling.
Digitaliserade svenska dagstidningar
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/browse_title.jsp

Låt oss försöka hålla oss nere på jorden även om det kan kännas jobbigt

Jag har numera inte  kontakt med många "gamla" svartvikare. Bara (!) 4 och då via e-post, plus de som jag ibland träffar under idrottsföreningens "veteranträffar" (föredömligt arrangerat av Lennart Glantz).
Frågan om lärarnas kompetens under vår tid på skolan i Svartvik dyker alltid upp och det konstateras att uppfattningen
skiljer sig, men jag har kontakt med kritiska så här decennier efteråt. Och dte kan ju rimligtvis inte bara vara de som jag nu har kontakt med som är kritiska. Själv menar jag att undervisningen och lärarnas agerande i stort var milt sagt undermålig, åtminstone vad gäller klasserna utöver småskolan. Även om jag själv gynnades (om man var bra i idrott/gymnastik som löpning  eller skidåkning  kunde detta på sitt håll innebära bättre betyg i t.ex. geografi). I dag får inte svaga skolelever den hjälp som de bör få, men på vår tid var det ännu bedrövligare. Nu har också ett par f.d. elever berättat för mig hur åsidosatt de kände sig, och hur detta skapat bitterhet som fortfarande känns. Mobbning av alla sorter förekom utan att någon enda brydde sig. Anm.: själv var jag aldrig utsatt för mobbning och tillhörde inte heller mobbarna; åtminstone inte de ynkligaste av dem är det kanske säkrast att tillägga.
Summa summarum: i en blogg som denna kan nostalgin helt ta över och allt   förr i tiden, som t.ex. skolan, bli till den skönaste drömmen. Jag kan vidimera att inte bara den utbredda fattigdomen i Svartvik var bedrövlig.

Flygning över Svartvik i maj 2014

Kanske ljudet bör skruvas ner (?)

Massabalslastning på Svartviks redd. Lär vara ett franskt fartyg. Källa: "MEDELPAD"
Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

Intressant med min tidigare publicerade (och inte färdigställda) lista över befälhavare på Dicksonfartyg är också de med jämna mellanrum mottagna  kommentarerna  jag får från släktingar runt om i landet till befälhavarna. Det kan också handla om rättelser. Det har mest handlat om släktforskare som googlat sig fram till bloggen. Jag hoppas på en fortsättning.

Dålig respekt för svartvikare som nu ligger i evig vila på kyrkogården

Ingen vidare ordning på Svartviks kyrkogård (den vid E4). Visserligen klipper man gräset men annars är det dåligt.
Många gravar ser också väldigt tråkiga och övergivna ut.
Jag ringer till kyrkoförvaltningen i morgon. Bra om fler kunde ringa dit och påpeka "nonchalansen".
vad beträffar kyrkogårdens skötsel.
PS Kyrkogården på Hemmanet ser inte heller bra ut.
PS den 6/9 2014: jag har nu ringt kyrkoförvaltningen och de lovade att bättring är på väg (samtidigt som man beklagar återkommande inbrott/förstörelse av de båda bodarna på kyrkogården (kyrkogården har fått vara i fred i många decennier men nu är det nya hårda tider).