Svartvik är en f.d. sågverks- och massaindustriort belägen 10 km söder om Sundsvall efter gamla E4.
.
23 nov. 2013
Bara positivt
Under senare tid har relativt många Svartvikare hört av sig, både Svartvikare i distriktet och Svartvikare långt bort i förskingringen. Detta har varit trevligt. Det kan aldrig bli nog av den varan.
Konstateras också att det är många som har besökt denna blogg under senare tid.
21 nov. 2013
20 nov. 2013
Efterlysning
Känner du igen någon/några av personerna och platserna på bilderna härunder? Skicka mig ett mejl isf.
Har efterlysts tidigare men utan fullständigt napp.
Har efterlysts tidigare men utan fullständigt napp.
Nolby skola 20-talet?
8 nov. 2013
Svartviks skola
"Första Stor" vt 1911
Lärare Amanda Holmström
Från dagbok med examenskatalog, underskriven den 31 maj 1911
Betyg satts i ämnena:
Biblisk historia (valda berättelser ur gamla och nya testamentet)
Modersmål (innanläsning)
Välskrivning
Räkning (de fyra räknesätten inom 1-20. Uppfattning beteckning 100
Flit
Uppförande
Övriga ämnen:
Naturkunnighet (åskådningsövningar några inhemska djur)
Sång (några sånger och koraler)
Elever - alla födda 1903 om inget annat anges:
Vilhelm Eriksson född den 17/9 1903
Egil Sverdrup 3/8
Erik Adolfsson 30/11
Tage Östlund 11/2 Min far
Tomas Nyberg 22/12 1902 T Emanuel N avled den 4/1 1982. Han bodde då på Serarvägen 6 i Kvissleby. Han gifte sig den 30/3 1929.
Gustaf Nylen 11/5 1902
Hilding Holmberg 1/7
Karl Svensson 19/9
Karl Berlin 25/11 K B gifte sig den 9/9 1926. han avld den 8/2 1987; han bodde då i huset på Hemmanet som han på 50-talet låtit uppföra.
Ture Jensen 28/4
Otto Gabrielsson 30/4 O G som avled den 27/3 1881: han bodde då på Selebovägen 8 i Enskede. O G skilde sig den 1/4 1954.
Ejnar Karlsson 22/1 E K började i klassen den 3/10
Viktor Norman 22/3
Nikolina Modin 22/6
Estrid Sjöström 24/8
Anna Hammarlund 2/2
Helga Stolt 21/11
Rut Lehman 18/2
Agnes Nordin 22/4
Karin Persson 15/12
Ingegärd Lindfors 7/11
Enez Söderqvist 1/3 E S hade många sjukdagar och hade nog det inte så lätt
Hilma Strandberg 7/5
Jenny Jonsson 9/3
Dagmar Andersson 17/10 D A hette som gift Bagelin. D A blev den som levde längst av klasskamraterna
Kristina Becklund 27/7
Nils Jensen 24/3 N J avled den 10/3 1981; han bodde då på Björkgatan 4 i Sörberge. N J blev änkling den 15/9 1968.
Hjalmar Vesterlund 18/10 H V hade två söner, den yngste, Arne arbetade lång tid som bagare hos
"Gustafsson" i Kvissleby. Den äldre sonen, Tuve, var förman på fabriken.
Alvar Nilsson 13/7 A N avled den 29 juli 1977; han bodde då på Tallvägen 8 i Bredsand. A N gifte sig den 11/12 1926.
Anton Olsson 28/5 A O avled den 23/1 198; han bodde då på Tunavägen 30/A i Kvissleby. A O blev änkling den30/3 1984.
Ivar Haglund 23/3 I H gifte sig den 11/11 1928. Han avled den 28/3 1977; han bodde då på pensionärshemmet i Nolby. Enligt dödsboken var I H födde den 26/3.
Erland Nordlund 10/5
Axel Brander 2/6
Evert Hägglund 29/11 1902 E H avled den 8/5 1975; han bodde då i sitt hus i korsningen Björkv/Serpentinv. Tidigare drev E V med fru en kiosk just där.
Ivar Hallberg 7/7 I H avled den 5/2 1992; han bodde då på Affärsgatan 16/n i Kvissleby. I H blev änkling den 1/3 1978.
Karl Hedqvist 21/9
Paul Sjölander 16/4 P S var född i Stöde?
Vilmer Olsson 21/4 V O avled den 11/10 1989; han bodde då i sitt hus på Granitvägen 1 på Hemmanet.
Lärare Amanda Holmström
Från dagbok med examenskatalog, underskriven den 31 maj 1911
Betyg satts i ämnena:
Biblisk historia (valda berättelser ur gamla och nya testamentet)
Modersmål (innanläsning)
Välskrivning
Räkning (de fyra räknesätten inom 1-20. Uppfattning beteckning 100
Flit
Uppförande
Övriga ämnen:
Naturkunnighet (åskådningsövningar några inhemska djur)
Sång (några sånger och koraler)
Elever - alla födda 1903 om inget annat anges:
Vilhelm Eriksson född den 17/9 1903
Egil Sverdrup 3/8
Erik Adolfsson 30/11
Tage Östlund 11/2 Min far
Tomas Nyberg 22/12 1902 T Emanuel N avled den 4/1 1982. Han bodde då på Serarvägen 6 i Kvissleby. Han gifte sig den 30/3 1929.
Gustaf Nylen 11/5 1902
Hilding Holmberg 1/7
Karl Svensson 19/9
Karl Berlin 25/11 K B gifte sig den 9/9 1926. han avld den 8/2 1987; han bodde då i huset på Hemmanet som han på 50-talet låtit uppföra.
Ture Jensen 28/4
Otto Gabrielsson 30/4 O G som avled den 27/3 1881: han bodde då på Selebovägen 8 i Enskede. O G skilde sig den 1/4 1954.
Ejnar Karlsson 22/1 E K började i klassen den 3/10
Viktor Norman 22/3
Nikolina Modin 22/6
Estrid Sjöström 24/8
Anna Hammarlund 2/2
Helga Stolt 21/11
Rut Lehman 18/2
Agnes Nordin 22/4
Karin Persson 15/12
Ingegärd Lindfors 7/11
Enez Söderqvist 1/3 E S hade många sjukdagar och hade nog det inte så lätt
Hilma Strandberg 7/5
Jenny Jonsson 9/3
Dagmar Andersson 17/10 D A hette som gift Bagelin. D A blev den som levde längst av klasskamraterna
Kristina Becklund 27/7
Nils Jensen 24/3 N J avled den 10/3 1981; han bodde då på Björkgatan 4 i Sörberge. N J blev änkling den 15/9 1968.
Hjalmar Vesterlund 18/10 H V hade två söner, den yngste, Arne arbetade lång tid som bagare hos
"Gustafsson" i Kvissleby. Den äldre sonen, Tuve, var förman på fabriken.
Alvar Nilsson 13/7 A N avled den 29 juli 1977; han bodde då på Tallvägen 8 i Bredsand. A N gifte sig den 11/12 1926.
Anton Olsson 28/5 A O avled den 23/1 198; han bodde då på Tunavägen 30/A i Kvissleby. A O blev änkling den30/3 1984.
Ivar Haglund 23/3 I H gifte sig den 11/11 1928. Han avled den 28/3 1977; han bodde då på pensionärshemmet i Nolby. Enligt dödsboken var I H födde den 26/3.
Erland Nordlund 10/5
Axel Brander 2/6
Evert Hägglund 29/11 1902 E H avled den 8/5 1975; han bodde då i sitt hus i korsningen Björkv/Serpentinv. Tidigare drev E V med fru en kiosk just där.
Ivar Hallberg 7/7 I H avled den 5/2 1992; han bodde då på Affärsgatan 16/n i Kvissleby. I H blev änkling den 1/3 1978.
Karl Hedqvist 21/9
Paul Sjölander 16/4 P S var född i Stöde?
Vilmer Olsson 21/4 V O avled den 11/10 1989; han bodde då i sitt hus på Granitvägen 1 på Hemmanet.
1 nov. 2013
Svartviks Avdelning No 185 av Sågverks & Industriarbetarförbundet
Protokoll fördt vid mötet hållet med Svartviks arbetare för bildande av fackförening söndagen den 25 augusti 1907
Paragraf 2
Företaget val av interimsstyrelse och dertill blevo valda L. Jensen J. Westin H. Svensson F. Glantz A. Wikström.
Paragraf 3
Mötet beslutade att föreningen skulle lyda under namnet Svartvik avdelning av Sågverks & Industriarbetarförbundet.
Protokoll fördt vid Svartviks avdelning No 185 av Sågverks & Industri-arb-förbundet vid dess möte söndagen den 1 september 1907
Paragraf 1
Mötet öppnades av interimsstyrelsens ordförande L Jensen. Till ordförande för mötet valdes Elis Hammarlund till sekreterare valdes undertecknad [F. Glantz].
Paragraf 2
Avdelningen beslutade att dess styrelse skall bestå av 7 ledamöter.
Paragraf 4
Till övriga styrelseledamöter blevo valda Leo Jensen J. Westin Henrik Svensson A. Wikström samt Alf Andersson.
Ordinarie möte uti lokalen Idyllen å Svartvik söndagen den 24 november 1907
Paragraf 8
Kamrat L. Jensen rikttade en uppmaning till alla medlemmar att sjöta (k) sig nykttert redbart och i allt mönstergillt
Ordinarie möte uti lokalen Idyllen söndagen den 8 december 1907
Paragraf 13
En interpelation av Erik Pertlan, är föreningsrätten på platsen ärkend, en rett livlig debatt uppstog der hela ? [oläsligt ord] ej saknades, och en förnimbar antydan gjorde sig gellande, att den gamla goda tiden redan är förbi, då tillstånd även att träda in i äkta tillstånd fordrades. Ordföranden [ som var Elis Hammarlund] tillkännagav oförblommat sin försumlighet som icke har gått i författning om, att anmäla föreningens bildande till Disponenten på platsen. Diskussionen fick utgöra svar på interpelationen.
Årsmöte uti lokalen Idyllen söndagen den 12 januari 1908
Paragraf 19
På förslag av H Pettersson angående J Wallins råkade sjukdom beslutade avdelningen att utse 4 personer med uppdrag att insamla medel till nämnda Wallin. Valda blevo J. Byström L. Hammarlund Erik Berlin Hilmar Jönsson. J. Byström fick även i uppdrag att utferda bidragslistan.
[detta var inte den enda gången facket hjälpte en sjuk medlem].
Möte å lokalen Idyllen den 26 januari 1908
Paragraf 10
Fråga af Th Pettersson vilket politiskt parti böra vi som arbetare understödja. Frågan behandlas Pettersson ansåg det vara arbetares plikt att stödja det Soc. Dem. Parti. L. Jensen instämde Glantz framhöll det Konservativa framför det Liberala vilket senare parti talaren ansåg vara absolut genomruttet. Mötet beslöt att utala som sin åsikt att vi böra stödja det Soc. Dem. Parti
Paragraf 2
Företaget val av interimsstyrelse och dertill blevo valda L. Jensen J. Westin H. Svensson F. Glantz A. Wikström.
Paragraf 3
Mötet beslutade att föreningen skulle lyda under namnet Svartvik avdelning av Sågverks & Industriarbetarförbundet.
Protokoll fördt vid Svartviks avdelning No 185 av Sågverks & Industri-arb-förbundet vid dess möte söndagen den 1 september 1907
Paragraf 1
Mötet öppnades av interimsstyrelsens ordförande L Jensen. Till ordförande för mötet valdes Elis Hammarlund till sekreterare valdes undertecknad [F. Glantz].
Paragraf 2
Avdelningen beslutade att dess styrelse skall bestå av 7 ledamöter.
Paragraf 4
Till övriga styrelseledamöter blevo valda Leo Jensen J. Westin Henrik Svensson A. Wikström samt Alf Andersson.
Ordinarie möte uti lokalen Idyllen å Svartvik söndagen den 24 november 1907
Paragraf 8
Kamrat L. Jensen rikttade en uppmaning till alla medlemmar att sjöta (k) sig nykttert redbart och i allt mönstergillt
Ordinarie möte uti lokalen Idyllen söndagen den 8 december 1907
Paragraf 13
En interpelation av Erik Pertlan, är föreningsrätten på platsen ärkend, en rett livlig debatt uppstog der hela ? [oläsligt ord] ej saknades, och en förnimbar antydan gjorde sig gellande, att den gamla goda tiden redan är förbi, då tillstånd även att träda in i äkta tillstånd fordrades. Ordföranden [ som var Elis Hammarlund] tillkännagav oförblommat sin försumlighet som icke har gått i författning om, att anmäla föreningens bildande till Disponenten på platsen. Diskussionen fick utgöra svar på interpelationen.
Årsmöte uti lokalen Idyllen söndagen den 12 januari 1908
Paragraf 19
På förslag av H Pettersson angående J Wallins råkade sjukdom beslutade avdelningen att utse 4 personer med uppdrag att insamla medel till nämnda Wallin. Valda blevo J. Byström L. Hammarlund Erik Berlin Hilmar Jönsson. J. Byström fick även i uppdrag att utferda bidragslistan.
[detta var inte den enda gången facket hjälpte en sjuk medlem].
Möte å lokalen Idyllen den 26 januari 1908
Paragraf 10
Fråga af Th Pettersson vilket politiskt parti böra vi som arbetare understödja. Frågan behandlas Pettersson ansåg det vara arbetares plikt att stödja det Soc. Dem. Parti. L. Jensen instämde Glantz framhöll det Konservativa framför det Liberala vilket senare parti talaren ansåg vara absolut genomruttet. Mötet beslöt att utala som sin åsikt att vi böra stödja det Soc. Dem. Parti
Protokoll
Kopierat från originalet:
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Protokoll fört vid Svartviks SocDem Fackklubbs årsmöte å Svartviks Restaurant den 2 februari 1959
Paragraf 4
Fackklubbens ordförande Otto Sahlin föredrog styrelsen berättelse ur vilken det framgick att klubben hållit två protokollförda möten, att medlemsantalet vid årets början var 55 st. På det politiska området har året varit händelserikt. Kommunisterna har åter visat var man har dem, och vilket stöd dom är för de borgerliga partierna, om så ej varit fallet har vi haft ett mandat till i länet, och tjänstepensionen varit säkrad.
Revisorernas berättelse framfördes av Ernst Nilsson. Inkomster och utgifter har balanserat på kronor 377,30 med ett saldo till 1959 på kronor 117,30. Berättelserna godkändes, och beslutades på förslag av revisorerna full och tacksam ansvarsfrihet för år 1958.
Protokoll fört vid möte 30 december 1952 med Svartviks SocDem Fackklubb å lokalen Gillesstugan
Par 7
Till fackföreningen hade inkommit en skrivelse från Njurunda Folkets Hus med en anmälan om att kamrat O. Stolt anmält Folkets Hus för landsfiskalen med anledning att lördagsdanserna skapat mycket arbete å polisstation. Efter diskussion varvid alla talare ansåg skrivelsens innebörd för aggressiv och hårt formulerad, beslutade undersökning av fackföreningens styrelse.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Protokoll fört vid Svartviks SocDem Fackklubbs årsmöte å Svartviks Restaurant den 2 februari 1959
Paragraf 4
Fackklubbens ordförande Otto Sahlin föredrog styrelsen berättelse ur vilken det framgick att klubben hållit två protokollförda möten, att medlemsantalet vid årets början var 55 st. På det politiska området har året varit händelserikt. Kommunisterna har åter visat var man har dem, och vilket stöd dom är för de borgerliga partierna, om så ej varit fallet har vi haft ett mandat till i länet, och tjänstepensionen varit säkrad.
Revisorernas berättelse framfördes av Ernst Nilsson. Inkomster och utgifter har balanserat på kronor 377,30 med ett saldo till 1959 på kronor 117,30. Berättelserna godkändes, och beslutades på förslag av revisorerna full och tacksam ansvarsfrihet för år 1958.
Protokoll fört vid möte 30 december 1952 med Svartviks SocDem Fackklubb å lokalen Gillesstugan
Par 7
Till fackföreningen hade inkommit en skrivelse från Njurunda Folkets Hus med en anmälan om att kamrat O. Stolt anmält Folkets Hus för landsfiskalen med anledning att lördagsdanserna skapat mycket arbete å polisstation. Efter diskussion varvid alla talare ansåg skrivelsens innebörd för aggressiv och hårt formulerad, beslutade undersökning av fackföreningens styrelse.
Svartviks Skyttegille
Skytteföreningens styrelse 1 jan 1945 - 31 dec 1945
Ordf Arne Wikman, ingenjör, Svartvik.
Vice ordf Hilding Tydén, teknik. Dr., Essvik.
Sekreterare Birger Haglund, snickare, Stockvik.
Vice sekr Tasge Eriksson, chaufför, Svartvik.
Kassaförvaltare Birger Dahlkvist, kassör, Svartvik.
Skjutchef Bror Rudberg, förman, Svartvik.
Instruktörer Gustaf Andersson, ingenjör, Svartvik och Erik Persson, "herr", Svartvik.
En av markörerna: Stig Östlund ;) [var det 5 öre i timmen vi fick som betalning?]
Antalet markörer: ordinarie 4, extra 6
Antalet aktiva medlemmar 97
Under året lossades protokollförda skarpa skott vid skolskjutning å bana = 9.572
6,5 mm gevär som finns inom föreningen: enskilda medlemmar 15, föreningen 25 och staten 0.
Styrelse 1 jan 1946 - 31 dec 1946
Ordf Alf Claesson, köpman, Stockviksverken.
Vice ordf Arne Wikman
sekreterare Birger Haglund
Vice sekreterare Sven Ottosson, "herr", Stockvilsverken.
Kassaförvaltare Birger Dahlkvist.
Skjutchef Bror Rudberg.
Instruktör Erik Persson
En av markörerna: Stig Östlund ;)
Antalet markörer: ordninarie 3, extra 7
Antaler aktiva medlemmar 60
Under året lossades protokollförda skarpa skott vid skolskjutning å bana = 5475
6,5 mm gevär som finns inom föreningen: enskilda medlemmar 9, föreningen 25 och staten 0.
Två skyttar har under året deltagit med Kg & Kpist: 400 resp 1000 skott
Svartviksskyttar
Möjligen har detta foto publicerats i bloggen tidigare
Från vänster: okänd - Edvard Blomqvist - R. Söderberg - A. Blomqvist - Otto Ström - Frans Nyberg - okänd -W. Uppling - Hilmer Eriksson - Arvid Peterson (föreningens sekreterare) - L. Johansson - Hjalmar Johansson - Albin Nordlund - okänd - Valdemar Bohlin - Andreas Hermansson - B. Sundqvist (föreningens ordförande) - J. H. Andersson - Axel Westerberg - okänd - Fritz Forslund - Sandgren - okänd (Ludvig Johansson?).
Från vänster: okänd - Edvard Blomqvist - R. Söderberg - A. Blomqvist - Otto Ström - Frans Nyberg - okänd -W. Uppling - Hilmer Eriksson - Arvid Peterson (föreningens sekreterare) - L. Johansson - Hjalmar Johansson - Albin Nordlund - okänd - Valdemar Bohlin - Andreas Hermansson - B. Sundqvist (föreningens ordförande) - J. H. Andersson - Axel Westerberg - okänd - Fritz Forslund - Sandgren - okänd (Ludvig Johansson?).
Svartviks Skyttegilles styreseberättelse för krigsåret 1942
Svartviks skyttegille 30 år.
En återblick på verksamheten under år som gått.
Som tidigare meddelats firar Svartviks skyttegille sitt 30-årsjubileum med stora tävlingar för medelpadsskyttar instundande söndag.
Svartviks skyttegille kan vid jubiléet blicka tillbaka på en ganska växlingsrik tillvaro. På hösten 1890 togo några intresserade initiativet till anläggande av en skjutbana i Svartvik. Några personer, bl.a. Axel Norberg, J. O. Stolt och Andreas Hermansson, uppvaktade Trävarubolaget Svartviks ledning med anhållan om mark för skjutbana. Bolaget tillmötesgick framställningen och anvisade platsen å norra änden av Nolbydalen. Arbetet med skyddsvallen påbörjades omedelbart. Stenar ihopfördes och sand bars i säckar från den ena sidan av dalen till den andra. Som konstruktör för anläggningen anlitade sergeant Hübinette vid Västernorrlands regemente. När banan omsider blev färdig bildades föreningen och den första styrelsen fick följande sammansättning: disponent Barth, hedersordförande, inspektor Haraldsen, ordförande, Axel Norberg, vice ordf., J. O. Stolt och Andreas Hermansson. På våren 1897 kunde skjutövningarna börja och allt flera platser ingingo som medlemmar i föreningen.
År 1899 blev gillets första skjutbana utdömd vid inspektion av k. m:ts ombud. Skjutövningarna måste inställas och bolagsledningen uppvaktades på nytt med framställning om markupplåtelse för skjutbana. Bolaget anvisade då ny plats, belägen i det nu så folkrika egnahemsområdet. Skjutbanan byggdes och skjutningarna kunde återupptagas, denna gång med korpral Adolfsson som instruktör.
År 1906 kom en ny motgång för föreningen. Bolaget sålde hela området, där banan n:o 2 var belägen, till egnahem, men anvisade i gengäld ny plats för skjutbanan n:o 3, alltså den nuvarande, ett stycke upp i skogen vid Hemmanet.
År 1906 drogo sig flera av de ledande männen ur de aktiva skytteleden och styrelsen nyvaldes nästan över hela linjen. Till ordförande valdes Birger Sundkvist, vilken innehade ordförandeposten till 1916, då han avflyttade från orten. S. nedlade ett intressant och högt skattat arbete för skyttesaken. Åren 1916-1919 var R. Söderberg gillets ordförande och sedan 1920 har hr W. Wilhelmsson, f.ö. även en framgångsrik skytt, innehaft ordförandeposten.
Av föreningens stiftare kvarstår hr Andreas Hermansson fortfarande som aktiv skytt, ehuru fyllda 63 år. F.d. faktorn Axel Norberg, vars konterfej vi här ovan reproducera, var som nämnts också en av stiftarna. Med årens rätt – han är fyllda 69 – har han numera dragit sig tillbaka från skyttefronten, men han förtjänar i alla fall en honnör för da’r som gått.
Alltsedan krigsåren har gillet mången gång haft att kämpa mot ekonomiska svårigheter, helst som anslaget till skytterörelsen avknappats, men intresset för skyttesaken har dock varit gott och man har ej vädjat förgäves till den enskilda offerviljan. Detta har också gjort att föreningen under årens lopp städse varit en av de livaktigaste i distriktet, såväl till medlemsnumerär som protokollförda skott m.m.
(Källa: Sundsvalls Tidning 1927-08-12)