Johan Adolf Lundberg

---------------------------------------
Se blogginlägget av den 23 november 2010 "Lundbergs på Svartvik"

Torstens farfars far  var denne Johan Adolf Lundberg. Från Torsten har nu kommit ytterligare material och jag (vi!) är mycket tacksam.

Torsten, boende i södra Sverige, skriver: "Först när han [Johan Adolf] kom till Sundsvall - innan flytten till Svartvik - (Kubikenborg) så var han kapten ca 10 år på den båt - "Kubikenborg" - som han 1886 själv fick hämta i Stockholm och köra upp till Sundsvall - två år innan min farfar Karl Einar föddes. Den var byggd vid "Stora Stadsvarvet" i Stockholm - Den heter nu ms Fanzy och ligger ombyggd någonstans vid Liljeholmen i Stockholm.

Om personen Johan Adolf Lundberg
Hemförsamling: Sköns moder

Hemort: Kubikenborg (Ångsåg)
Kontrakt: Medelpad
Län: Västernorrland
Födelseår: 1860
Födelseort:
Födelseförs: Göteborg (Johan Adolf Lundberg föddes alltså inte i Norge som inlägget den 23/11 2010 visar)
Yrke: Ångbåtsbefh.
Civilstånd: G
Kön: M
Famstkod: F
Hushåll nr: 2838
Familj nr: 1
________________________________________

Om hushållet:

Fam nr: 1
Johan Adolf Lundberg f. 1860 i Göteborg, Ångbåtsbefh.
Anna Lovisa Godin f. 1855 i Hernö V.Norrl. l.
Hildur Eugenia Adolfina f. 1886 i Sköns moder
Karl Einar f. 1888 i Sköns moder
__________________________________________________________

(Brevet är ett rekommendationsbrev från Kubikenborgschefen Enhörning angående Johan Adolf, efter ca tio års tjänst - innan han flyttade till Svartvik.)

Afskrift Sundsvall den 20 Febr 1900

Till Ångslupsbefälhafvaren J. A. Lundberg som varit anställd i vår tjenst från och m 25 juni 1888, hvaraf tvenne månader som befälhavare å bogserbåten ”Ebba” och därefter som befälhavare å passagerareångslupen ”Kubikenborg”, hvilken trafikerar traden Sundsvall – Kumo, och från hvilken befattning han frånträder den 1sta instundande april, få vi härmed lemna det vitsord, att skött sin ansvarsfulla plats som befälhafvare – som Kräfver punktlighet och stor försigtighet – fva(?) fullt tillfredsställande sätt och då han der jemte eger god insikt i maskinens skötsel och vård hava vi all anledning rekommendera honom till en hvar, som äro i behof af hans tjenster.

Kubikenborg som ovan
För J. A. Enhörnings T. A. B.
E. A. Enhörning
__________________________________________________________

BADLIV VID FLÄSIANS BADHOTELL

Badplatsen Fläsian har fått sitt namn av ordet ”fläsja” som betyder ett skär som sticker upp över vattenytan. Fläsiaholmen har idag till följd av landhöjningen blivit en halvö. Äldre Sundsvallsbor har berättat att man förr i världen kring år 1915 inte kunde gå torrskodd till Fläsian utan måste ro till holmen.

Fläsian kom att bli ett populärt utflyktsmål. Vid denna tid badade man också vid Bredsandsbaden och Sundsvalls havsbad. Det senare låg, där Kubal nu har sin fabrik.

Hur kunde man då ta sig ut till Fläsian eller de andra baden. Äldre sundsvallsbor har berättat att de fick gå hela vägen till Bredsandsbaden och Sundsvalls havsbad. Från 1910 gick det att färdas med spårvagn från Östra Esplanaden i Sundsvall till ändhållplatsen vid korsningen E4 - Fridhemsgatan vid Kubal. Många sundsvallsbor rodde eller seglade ut till stränderna. De kunde också åka Ångslupen Kubikenborg, som avgick varje timma från hamnen i Sundsvall och lade till vid Kumo (ungefär vid Kubal). Från dessa ändhållplatser gick tog man sig sedan fram till fots.

En företagsam kvinna, fru Augusta Pierrou, ägde vid denna tid Centralhotellet i Sundsvall. Denna dam insåg att det skulle vara lönsamt att bygga ett hotell vid Fläsian. På sommaren 1912 började Augusta Pierrou bygga sitt hotell. I Sundsvalls Tidning skriver man vid denna tid en artikel, där man kallar Fläsian för ”Sundsvalls Mölle”. Den 21 juni 1913 invigdes Badhotellet och följande annons infördes i Sundvalls tidning:

”BADHOTELLET FLÄSIAN ÖPPNAT

1:a klass matsal
Frukost, middag och supé serveras dagligen för inackorderingar
och tillfälliga gäster. Best. mottages per tel. 104.
Härliga strandbad.

Vördsammast Augusta Pierrou”

.Kostnaden för ett bad var 10 öre och extra för den som ville hyra baddräkt och handduk. På lördags- och söndagskvällar roade sig många ungdomar och vuxna på badhotellet. Först serverades en god middag ackompanjerad av musik vilken spelades under måltiden. Sedan dansade man på verandorna. När man åkte ut till badhotellet en sommarkväll – det var ganska dyrt att dansa där efter tidens förhållande – hade man noga läst på hur män och kvinnor skulle
uppföra sig och man var prydligt klädd.

Redan under den första sommaren var efterfrågan på rum stor på hotellet. Augusta Pierrou hade satsat rätt då hon startade hotellet. Badhotellet har under årens lopp haft många gäster men sundsvallsbornas populära badhotell dömdes ut redan 1941. Byggnaderna var då så nedslitna att de ej bedömdes möjliga att reparera. Vid denna tid ägde Sundsvalls stad marken och de beslöt att Fläsian skulle bli en allmän badplats med serveringskiosk. Det kostade fortfarande om man ville bada. Den kostnaden hade nu ökat till 25 öre för äldre och 15 öre för barn.

Många turister har under årens lopp besökt Fläsian och campingplatsen och stränderna besöks även nu av många turister. Det är vår förhoppning att luft och vatten blir allt renare, så området får förbli så som Augusta Pierrou tänkte 1913!

Karin Westin 2005
Källa: Nina Granholm har bidragit med uppgifter.

'Hypnos' i vår kyrka

----------------------------------------
I Svartviks kyrka hade man för för en tid sedan möten som man kallade hypnos (uppmärksammat även i t.ex. tidningen Dagen).

Man har dock fått ta bort namnet 'hypnos' på mötena.
Bra. Vi, troende och icketroende Svartvikare, vill att vår lilla, fina kyrka skall respekteras även i fortsättningen.

Ira Landell

--------------------------------------------------------
Jag hittade på nätet följande lokaltidningsartikel från hösten 2005. Den handlar om Svartvikslegenden Ira, bl.a. spelandes vänsterhalv i Svartviks IF:s fotbollslag.

"Ira Landell, Kvissleby, har avlidit i en ålder av 76 år.

Han växte upp i Njurunda med sina föräldrar Anna och Axel Landell och elva syskon.
Efter sex år i folkskolan började Ira arbeta vid Svartviksfabriken. Där var han kvar tills fabriken lades ner. Då lämnade han Medelpad och flyttade till Rågslätt men arbetade i Bankeryd. Efter fem år blev längtan norrut för stark och han återvände till Njurunda. Han fick jobb på Gränges och arbetade där fram till sin pensionering.
Han gifte sig i unga år och fick två söner. Makarna gick skilda vägar efter några år (hustrun Märta, under senare år boende på Skönsmon, avled för bara några dagar sedan/Stig Ö 15/5 2011) och Ira var sedan länge sambo med Gunvor Hedberg.
Ira Landell satte sina närmaste främst och var en pappa som ställde upp. Svartviks IF, den klubb han spelade fotboll för i unga år, hade en speciell plats i hans hjärta. Sedan han slutat spela själv blev han senare materialförvaltare och så småningom en hängiven supporter.
Från att ha varit en rörlig man som gillade långa promenader övergick han mer och mer till att spela boule med några pensionärskompisar. De promenaderna han tog på senare tid var till Spelbutiken, där han träffade bekanta och fick en trevlig pratstund.
Närmast sörjande är sambon Gunvor, sonen Lars  med hustrun Elisabet och deras barn Joakim och Sofia, sonen Leif och hans barn Linda och Daniel, systern Elsy samt övrig släkt och vänner.
Publicerad 27 november 2005 Uppdaterad 3 mars 2009.".

Om jag själv skall beskriva Ira med några ord blir det: han var en hygglig kille med humor och en
av de många gamla Svartvikarna som inte ville någon illa.

Inget nytt vad gäller inlägg

------------------------------------------------------------------------------
Jag öppar bloggen igen då ilskan/sorgen svalnat över att andras bidrag uteblivit för att i stället har överhopats av frågor. Visst har det varit intressanta frågor från intressanta Svartviksvänner men...
Jag hoppas dock fortfarande på bidrag från kanske just Dig.

I vilket fall som helst: Du är alltid Välkommen till denna Svartviksblogg!