Svartvik 1824.
På Stig Östlunds begäran berättar jag om Svartvik 1824.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nygammalt dokument 2009 ---
För några år sedan upprättades en arkivförteckning över Föreningen Svartviksdagarnas samlingar. Under arbetet med att uppdatera arkivföreteckningen fann jag en fotokopia om förhållandena 1824. Den hade uppenbarligen kommit till användning under studiecirkelarbetet 1990 och sedan lagts till handlingarna. Bara en liten del av uppgifterna har muntligen traderats. Den i dokumentet omtalade kartan fanns inte. Det skulle visa sig att det fanns två kartor i riksarkivet. ---
Innehållet i skrivelsen och de sedan genom riksarkivet funna kartorna undanröjde fler oklarheter om hur det såg ut de första åren på 1820-talet. Vi kunde även digitalt få kartorna och en tydligare skrivelse till våra samlingar.
Utifrån i Beskrifning öfver Svartvikens Lastningsplats redogör jag för en del av de detaljerade uppgifterna och kartorna bifogas.------------------------------------------------------------ --------------------------
Karta nr 1 (underst).
En smedja ligger längst norrut vid vägen mot Sundsvall (uppåt). Vägen följer i stort sett dagens E4. Vid norra flygeln ligger två uthus och ett mindre visthus. På västra sidan landsvägen ligger två arbetarbostäder, en barack och en badstuga. Herrgården (huvudbyggnaden) och södra flygeln kompletterar herrgårdsplanen. Tre bryggor, av olika utformning, ligger vid dåvarande strandlinje och norr om bryggorna finns ett magasin en bit ut från land och det skyddas av en vågbrytare för de nordliga stormvindarna. Intill vågbrytaren ligger en sjöbod.
Huvudbyggnaden omgärdas av ett staket som förbinds med flyglarma, uthus och staket mot vägen. Marken söder om huvudbyggnaden sluttar, men en gråstensmur bär upp staketet så en jämn plan kommer att bildas när pågående fyllningsarbeten är klara. Byggnaden sägs vara byggd i en våning men med en vindsvåning. Vindsvåningen innehåller sex rum vara fem har ”colorerade” kakelugnar. Två av rummen ligger mot öster i en frontespis. Det ena av rummet saknar kakelugn och nyttjas som ”kallrum”.
I nedre våningen finns sal, förmak, sängkammare, vardagsrum, pigkammare och kök med särskild utgång med förstukvist på norra sidan. ---
Flyglarna
Redan nu benämns de flyglar. Den norra kanske jag inte kopplar samman med en herrgårdsflygel. Den innehöll fähus och stall och rum med kakelugn för stalldrängen.
Den södra flygeln innehöll en bagarstuga och bryggpanna och under flygeln fanns en stenkällare.
Hamnen och timmerbommen
Hamnen var byggd med bryggor för uppläggning av trävaror och vid kajen kunde fartyg med 4,5 meters djupgående lägga till. Grosshandlaren Dickson från Göteborg disponerade större delen av bryggorna. ----------------------------------------------
Karta nr 2
Från Haraberget sydost om bryggorna gick en bomanläggning till Sandslåns södra udde (Sandslån sades vara en sandbank vid denna tid) och från den norra udden gick en bom ut till där djupt vatten tog vid. Därifrån fanns en lös öppningsbar bom som anslöt till bryggorna. Bomanläggningen fångade upp timmer och plank som flottades från bl. a. Dickson sågar i Matfors.
Övrigt
Dokumentet har författats av J W Hallström, som var ansvarig för flottrensningen av nedre Ljungan. Han avslutar skrivelsen med att upplysa om att huvudbyggnaden, norra flygeln, de båda uthusen, visthuset, sjöboden, källaren under södra flygeln, täpporna på gården, samt bägge beteshagarna begagnas av honom. Han skriver här inget om badstugan och kryddgården.
I södra flygeln bodde tulluppsyningsmannen Lindberg. Bagarstugan nyttjades av hushållen gemensamt. Beskrivningen av badstugan antyder att där kunde malt torkas och i bagarstugan fanns en bryggpanna varför vi kan anta att man bryggde sitt öl själva.
Vid vattnet låg förutom sjöboden ett magasin där åtskilliga av strömrensningsverkets saker förvarades.
I arbetarbostäderna bodde smeden Björklund, inspektoren Nordlander, arbetaren Walström, arbetaren Lindgren, vars hustru idkade krognäring, postmannen Nederberg och tills vidare f.d. postmannen Backmans hustru. Baracken utnyttjades för arbetare som handlanden Campbell hade för transport och vård av sina trävaror.
Mantalsskrivna var förutom Hallströms hushåll, arbetarna Walström och Lindgren och Lindgrens hustru samt stalldrängen Alexander, till börden ryss, med hustru.
Varför upprättades dokumentet?
Strömrensningen av nedre Ljungan pågick 1818-1825 och staten ville ha ett underlag för att besluta om underhållet av Svartviks lastningsplats sedan strömrensningar avslutats. --------------------------------------------------------- ---------------
Slutord
Dokumentet är undertecknat Svartviken den 15 september 1824. Förutom av Hallström är det undertecknat av C. P. Hällström. Hällström var ledamot av Strömrensningskommittén och de var den som uppdragit till herrarna, tillika majorerna Hallström och Hällström, att beskriva Svartviken./
Raimo Lundberg---(------------------ (Raimo Lundberg är kontaktman för Svartviksdagarnas samlingar och tillhör även redaktionen för Svartviksdagarnas medlemsblad)