Svartvikare dansar och...men inte alla ler

Vädjan om hjälp med identifiering har visat sig ge hyfsat resultat. Vilka Svartvikare finns med på denna bild från omkring 1920 (mest troligt en eller ett par år före 1920)? Klicka på bilden så blir den större.

1926-1927

*Den 23 augusti 1926 kan man från Svartvik se hur det brinner på Nyhamnsfabriken. Branden visade sig ha spritt sig till bostäder och fått hundratals hemlösa--- Nästkommande år den 14 maj uppstår en ödeläggande brand på Essviksfabriken.--- *Ingenjör Berg sägs ha varit ”dum” mot arbetare som han hade under sig på Svartviksfabriken. Fackföreningen, avd. 35, tar upp frågan på möte den 21 november 1926 och beslutar att platschefen A. Carric skall meddelas.--- *Den 17 mars 1927 håller den socialdemokratiska ungdomsklubben på Svartvik möte och enligt paragraf 9 togs frågan upp ”vilka åtgärder bör vidtagas åt slagsmålen vid danstillställningar”. Det blev en lång och ingående diskussion. Klubben beslutade att ”om en medlem anmälts ska klubben upptaga densamma till prövning och undersökning”.--- *Pappsalsbyggnaden på Svartviksfabriken förlängs med 12 meter.--- *Hela Ostkustbanan invigs år 1927 av kung Gustav V. Sträckan Härnösand-Sundsvall-Svartvik-Njurunda öppnades ett par år tidigare.--- *Mycket aktiva Svartviks socialdemokratiska ungdomsklubb har den 15 november 1927 inbjudit journalist Amseln Gillström (sedemera chefredaktör på Nya Samhället [Dagbladet] ) att tala över ämnet ”Den röda och vita terrorn”.--- *Fackföreningen på Svartviksfabriken håller möte den 15 maj 1927 och beslutar att ta upp bidrag på en lista för de i Amerika fängslade italienarna Sacco och Vanzetti som USA lät avrätta. Världen betraktade avrättningarna som politiska mord (googla "sacco vanzetti").--- *Med 85 röster mot 35 beslutar den 5 juli 1927 fackföreningen på Svartviksfabriken om sympatistrejk för arbetarna i Gimåkonflikten. Tre lade ner sina röster.--- *Logen nr 172 Livräddningsbojen, Svartvik hade enligt sekreterarrapport vid första kvartalets slut 1927 ett medlemstal på 292, 151 kvinnor och 141 män. Det får anses vara många medlemmar. Vid möte den 27 februari 1927 erhöll följande medlemmar kretslogegraden: Manfred Magnusson, Ernst Andersson, Bengt Eriksson, Viola Stolt och Gustav Karlsson (gift med min pappas syster).---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Svartviks skola, klass 6, höstterminen 1/9-1926—13/12-1926 och vårterminen 12/1-1927—3/6-1927. Lovdagar 23/9-24/9 = potatislov; 19/1-28/1 inställdes all undervisning p.g.a. smittosam sjukdom; 2/10 och 1/3 var det skurlov. Ordinarie lärare Anna Widén. Elever, alla födda 1914 om inget annat anges, och alla bosatta på Svartvik: Sonja Margareta född den 17/1 1913, målsman arbetaren Johan Axel Stolt. Aina Cecilia 31/10, handlanden August Österholm. Irma Adélia 8/3, arbetare N. Andersson. Klara Vilhelmina 30/8, arbetaren Alf Einar Berlin. Eida Birgitta 4/11, svarvaren Algot Valfr. Bångfeldt. Nanny Kristina 17/6, eldaren Fritz Hilmer Englund. Vera Nikolina 2/7, faktor Axel Petrus Norberg. Karin Vilhelmina 29/9, arbetaren Axel Leonard Eriksson. Ingeborg Elisabet 13/7, arbetaren Elis Hammarlund. Saida Maria Lindfors 9/7, arbetaren Johan Georg Gabrielsson. Anna Mariana 22/8, eldaren Olof Vilhelm Lindström. Eivor Sigrid 6/5, bokhållaren Hadar Gereon Sjöström. Karin Elisabet 19/12 1913, elektrikern lars-Erik Westlund. Brita Elna 22/2, arbetaren H. Eklund. Knut Amanuel 27/5, jordbrukaren Erik Eriksson. Tage Nils 5/9, arbetaren Henrik Einar Eriksson. Gösta Yngve 19/12, arbetaren Karl Edv. Hedqvist. Nils Gunnar 28/12, arbetaren Johan Alb. Hjort. Nils Albin 14/12, arbetaren Fredr. Nilsson. Martin Elof 23/9, arbetaren Johan Herm. Westlund. Heldor Edvin 6/7, arbetaren Johan Edv. Andersson. Karl Olof 2/2 1913, arbetaren Jonas Strandberg. Nils Gustaf 1/9, byggmästaren Johan Sandberg. Bertil Fredr. Magnus 10/9, eldaren Emil Fredr. Bolin. Klas Martin 25/10, arbetaren Anders Arv. Eriksson. Anders Erik 26/5, strykerskan Tekla Charlotta Höglund. Asdpon Nils 16/11, arbetaren Bernh. Lindqvist. Johan Harald 20/9, arbetaren J. Ferdinand Pettersson. Sven Albin Stolt 13/10, förvaltaren Karl August Stolt. Valter Tor 24/3, förmannen Adolf Teodor Thorsén. Alvar Olof 22/10, arbetaren Karl Olof Bäcklund. Rune Isidor 14/3, arbetaren Per Isidor Bäcklund. Nils Johan Ragnar 14/1, arbetaren John Ragnar Bylund. Axel Birger 14/11, Gustaf Teodor Eriksson (avled tydligen vid den här tiden). Bästa betyg fick bokhållaren Sjöströms dotra (dotter) Eivor som bl.a. fick sex st. ”a” efter vårterminen. Fyra pojkar fick betyget ”streck” i sång på vt, tre pojkar fick "streck" båda terminerna.

Svartviks skola, klass 3, ht/1940 och vt 1941

Rätt vad det ärså dyker en klasslista spontant upp i bloggen. Svartviks skola. Klass 3, mitt under brinnande världskrig, höstterminen 23/8-19/12 1940 och vårterminen 8/1-10/6 1941. Skurlov 23/9, 28/10, 2/12, 10/2, 24/3 och 5/5. Lov för bärplock. mm 16/9-19/9. Lärare Margareta Modin vikarie 23/8-19/12 och Britt Edström vikarie 8/1-10/6. Elever, alla födda 1931 om inte annat anges: Hans Albert Berglund född den 29/8, bosatt på Svartvik. David Vilh. Carlgren 6/11 1929, Svartvik. Stig Lennart Eriksson 3/6, Svartvik. John Tore Eriksson 29/6, Svartvik. Sven Gunnar Hedkvist 19/3, Svartvik. Stig "Baksi" Yngve Hedkvist 7/2, Svartvik. Åke "Korven" Kurt Hörnfeldt 16/4, Svartvik. Sven "Anka" Georg Johansson 2/10, Svartvik. Åke "Limpa" Göran Lindström 24/8, Svartvik. Bernt Villy Löf 19/4, Svartvik. Karl-Axel Matsson 25/2, Svartvik. Melker Olov Sehlin 25/9, Hemmanet. Georg "Jojje" Lennart Sjöberg 19/12, Hemmanet. Nils Gunnar Sjöberg 10/6 målsman Ida Nylander, Hemmanet. Harry Sundberg 28/8, Hemmanet. John Leander Sundberg 24/12, södra Svartvik. Siv Ebon Englund 10/8, Svartvik. Britt Inger Eriksson 24/10, Svartvik. Kerstin Eriksson 3/1, Hemmanet. Åsa Margareta Nilsson 22/9, Svartvik. Marianne Nilsson-Sjö 6/12, Svartvik. Barbro Mariana Norberg 24/2, Svartvik. Inger Martine Ricknau 4/6, Svartvik; avflyttat till Nolby skola den 23/8. Hedvig Marianne Svensson 20/11, Svartvik; avflyttat till Nolby skola den 8/1.

Några Oberon-siffror

Skonerten Oberon byggdes år 1846 på varvet i Svartvik under ledning av skeppsbyggmästaren N.C. Kierkegaard. Oberon var ett litet fartyg, ungefär 26,5 meter lång. Oberon byggdes för räkning James Dickson & Co som sålde henne 1855 till ett partrederi i Göteborg. Oberon blev 28 år då hon förliste.--- Hennes förste befälhavare var Johan Hinric Planius, borgare i Karlshamn. Planius påmönstrade i Sundsvall den 8 december 1846 varefter Oberon lastad med bräder avgick dagen därpå destinerad Medelhavet. Det ser dock ut som att Oberon stötte på ovanligt dåligt väder efter som Planius påmönstrade på nytt den 25 maj i Sundsvall, och fartyget passerade Öresund den 9 juni. Den 30 juni lossades lasten - som bestod v 360 5/12 tolfter bräder – i Jersey och den 26 juli passerades Öresund i motsatt riktning (i barlast Jersey-Västervik enligt Göteborgs Handels och Sjöfartstidning). Men hon synes ha fortsatt till Härnösand.--- Befälhavaren Johan Hinric Planius var född i Karlshamn den 18 januari 1814. Han gifte sig den 23 april 1845 med Christina Friberg, född den 17 augusti 1814 i Karlshamn. Paret flyttade från Karlshamn till Göteborg den 5 oktober 1848. Johan Hinric P. avled den 18 mars 1850 i Göteborg, och hustrun avled den 12 september 1851 i Göteborg. Om paret hade några barn är inte utrett. Tyvärr har ingen bild på Oberon hittats--- Den 5 juni 1848 lämnade Planius Oberon och efterträddes av S. A. Kihlman (Göteborgare, född 1807).

Tiden går

------------------------------------------------------------------------------------------------------- En Svartvikare (Eder webmaster) ”tiotals-blickar" tillbaka”. För exakt... 220 år sedan föddes min farfars mormors mors make Johan.--- 210 år sedan föddes min mors mormors mormor Elisabeth 200 år sedan föddes min farfars morfars morbror Math. Wilhelm och Boo Hjärne nestorn bland befälhavarna på de Svartviksbyggda fartygen. Samt flyttar James Dickson från Skottland till Göteborg.--- 190 år sedan påbörjas avverknings- och röjningsarbeten på området som skulle bli lastageplats i Svartvik: Svartvik föds. 190 år sedan föddes Oscar Dicksons bror Robert och Carl Johan Söron, befälhavare på Svartviksbyggda fartyg under lång tid.--- 170 år sedan flyttade min farfars farfar Mårten med familj till Svartvik noterar jag stolt.--- 160 år sedan föddes min mormors moster Anna Sofia samt gifter sig min morfars mormors morfar Johan med Beata.--- 150 år sedan föddes min mormors moster Karolina.--- 140 år sedan avlider Boo Hjärne (se ovan) samt avlider även f.d. Skeppsbyggmästaren på Svartviksvarvet N. C. Kierkegaard.--- 130 år sedan: Sundsvallsstrejken--- 120 år sedan föddes min mormors broder samt min brors svärfar.--- 110 år sedan föddes min fars enda syster, min fars brors andra hustru, min farfars syster och min farfars brorsdotter samt gifter sig min farfars bror Fritiof.--- 100 år sedan: storstrejken (på Svartviksfabriken 4/8-20/9).--- 80 år sedan gifte sig mina föräldrar samt föddes min äldste bror.--- 70 år sedan flyttar mina föräldrar från Svartvik till Hemmanet.--- 60 år sedan avlider min farfar--- 40 år sedan är jag mest på Havet, långt från mitt Svartvik--- 30 år sedan avlider min fars svåger Gustaf.--- 20 år sedan avlider föräldrarna till min enes brors hustru samt far till min andre brors hustru.--- 10 år sedan avled min mor.---

Svartvik var inte svart, bara skuggig ibland

Bilden: Jag tycker att den är så fantastisk, att jag inte kunde låta bli att "Låna" den från Hübinettes hemsida för publicering i min enkla, men med hjärta gjorda blogg. Ta det som en hyllning till våra förfäder på Svartvik.

Smeden Hübinette på Svartvik

Smeden Lars Wilhelm Hübinette, född i Gnarp 1825 var med om att bygga de nio sista fartygen på Svartviksvarvet. En annan smed på varvet hette Järdin som det tyvärr inte finns många uppgifter om (hittills!). Den meste skeppsbyggaren på varvet var timmermannen Lars Larsson, född 1814, som var med om att bygga så många som nitton fartyg på Svartviksvarvet. Bland byggarna av det första fartyget på varvet, barkskeppet Svartvik var timmermännen Eric Gustaf Lundahl, född 1804 i Gnarp och Nils Magnus Halling, född 1807 (i regel arbetade två timmermän på varje fartyg). När varvet startade arbetade f.ö. 20 man vid Svartviks lastageplats. Antagligen handplockade skeppsbyggmästaren män ur lastageplatsens arbetarskara som hade fallenhet för att bygga skepp skriver Håkan Ottoson en amatörforskare av rang, som mycket tacksamt hjälpt oss med information om det tidigare praktiskt taget okända varvet.. Timmermannen Johan Olof Sjödin, född 1820 byggde tio fartyg på Svartviksvarvet.

Bilderna (från Hübinette-släktens hemsida. Jag har bett om löfte att publicera dem, men har inte fått något svar. Jag tar mig friheten att publicera dem ändå): Lars Wilhelm Hübinette som var smed på Svartviksvarvet när följande fartyg byggdes där: "Danube", "Caroline", "Bertha", "Juliana", "Sofia", "Petronella" "Hilda", "Marika" och "Gustaf Adolf".---Det andra fotot visar hans hustru Ulrica Eleonora född Ward. När Lars Wilhelm H. var 25 år, samma år som min farfars farfar avled på Svartvik, flyttade han till Östersund (trakt varifrån min farfars farfar kommit 31 år tidigare), men återvände till Svartvik fem år senare, och då började han vid varvet, alltså när han var 30 år. Bilden på Lars Wilhelm H. är unik, det är det enda foto som hittills har hittats på en arbetare (foton på skeppsbyggmästarna Kierkegaard och Jensen finns ju) anställd vid Svartviksvarvet.

Industriskola

I oktober (den 19:e ?)1953 startade en yrkesskola i f.d. Trähusfabriken lokal, ”smedjan” alldeles intill vattentornet på Svartvik. Elever var 12 pojkar, sju från Svartvik, tre från Essvik och två från Nyhamn. Lärare var Torsten Hermansson, Hemmanet. ”Det hela är ett blygsamt försök att lösa utbildningsproblemen inom industrin” sa personalchefen på fabriken, Sigvard Sjödin, ”skolan vill utbilda skickliga driftsarbetare, och möjligen en och annan till mekaniska eller andra verkstäder.”. ”Vi har en mycket gammal arbetarstam här, inte mindre än 300 i åldern 45-60 år.” säger Sjödin vidare till nu salig avsomnade Sundsvalls Posten. ”Detta medför att vi kan räkna med relativt stor avgång av skickliga arbetare på nyckelposterna. Det problemet måste lösas, liksom det behov som uppstår för enhetsskolan när 9Y sätter i gång 1955”. Intresset till skolan var stort. Men vad Eder webmaster, en av eleverna, minns så var det bara någon, om ens det, som kom att arbeta någon längre tid på fabriken. Man kunde se ljust på framtiden, det fattades t.ex. många decennier innan de allvarliga varslen skulle komma. Det fanns många jobb att välja bland (ska vi tacka det Andra Världskriget?) . Att studera på läroverket var dock inget att tänka på för arbetarbarn med högt IQ; det skulle bli ett alltför stort avbräck i familjens ekonomi. Någon av arbetarbarnen grät också för att inte kunna få börja på läroverket, utan genast måste ut i arbetslivet. Det sägs att idag finns det barn som gråter eftersom de måste börja på "läroverket" (Hedbergska); vi hoppas att det inte är med hela sanningen överensstämmande.

---

Norpat bilden: Lokal för yrkesskola (fylld med maskiner av alla de slag, inte minst svarvar) på 1950-talet. Tack Svartviksdagarna för den fina bilden.

Beträffande den stora bilden längst upp på denna sida, alltså teckningen av gamla Svartvik, se brevet (klicka på det) ------------------------------->

Majnabbe, lagringsplats för bl.a. Svartviksträ

Överst bild av idag: vad vore Göteborg utan Järntorget?---Den andra bilden (klickar man på den, blir den tydlig): på landsarkivet i Göteborg uppsatt karta från år 1862, som jag fotograferat .---Vid den röda pilen syns Majnabbe ("Maj" syftar på Majorna och nabbe betyder udde), det ställe där James Dickson & Co lagrade virket från Svartvik (och andra orter) fvb utlandet.--- Vid den blå pilen finns Järntorget, då med sin järnvåg där järnet från främst de värmländska bruken först vägdes innan utskeppning (järntorget kunde lika gärna ha kallats "Trätorget" då det var saluplats för möbler).--- Mellan de båda ställena, ungefär vid det andra "G" i "Götheborgs" syns Gamla varvet där skeppsbyggmästaren på Svartvik Kierkegaard först hamnade efter tjänstgöringen i Svartvik.--- Vid "R" i "Riviere" syns Lindholmen som egentligen inte var en holme, där det ju så småningom kom att byggas många stora, fina fartyg, bl.a. mitt favoritfartyg M/S Buenos Aires.--- På kartan syns också Masthugget, och hur den fått sitt namn torde vara lättgissat. "Hugge" = hygge = plats där man hugger träd (men här egentligen "bara" förfärdigandet av master).

Klassiker

----------------------------------------------------------------------------------------------

För de flesta svartvikare välkänd bild på gamla Svartvik. Men den är så fin att den tål att åter visas. Bara en sådan sak som Svartviksbukten med sitt friska vatten fylld med segelfartyg (om än inte alla för fulla segel). Och på vägen, vid närmare betraktande - innan mötet med den brådskande diligensen - ett elegant par på promenad; kanske min nyförälskade farfars far Jacob med sin lika förälskade Inga Brita, just inflyttad från stan, Nej förresten, elegansen är alltför stor, det kan inte vara Jacob och Inga Brita, visserligen står det kyrkvaktmästare på Jacobs gravsten på Hemmanet, och Inga Brita som kom från stan och var lite fin i kanten, men så eleganta var de nog inte. Då kan man hellre förmoda att det är för dagen ovanligt nog arbetsfrie skeppsbyggmästaren Sewerin Jensen med hustru som kärvänligt tröstar varandra, då varvet är på upphällningen och paret måste lämna Svartvik för storstan. Jag, svartvikare som bott både i Stockholm och Göteborg förstår dem.---PS inget tyder på att parets möte med den fartgränsöverskridande diligensen slutade olyckligt... för paret i alla fall DS

Svartviks skola, klass 4, 1947/48

Rätt vad det är så dyker det alltså spontant upp en eller ett par klasslistor i bloggen.--- Svartviks skola, klass 4, höstterminen 23/8-20/12 1947 och vårterminen 8/1-11/6 1948.--- Ordinarie lärare J.V. Wiberg; vikarie 1/10-31/10 Hilma Sjölund.--- Elever, först betygsplaceringen som har uträknats på följande högst ovetenskapliga sätt, och må ifrågasättas: För betyg B har 1 poäng erhållits, Ba = 2 poäng, AB= 3 poäng och a = 4 poäng (inget A utdelades förutom i ordning och uppförande som här lämnas utanför).--- Guldmedaljös Astrid Olsson med sina 56 poäng; silvermedaljör Stig Östlund med sina 54 poäng; bronsmedaljör Stig Edebrandt med sina 53 poäng. På poängplatserna 4 t.o.m. 6 hamnade Berit Eriksson, Lennart Gäfvert och Siv Lundvall.--- Övriga elever i klassen (i alfabetisk ordning):--- Mats Olof Englund (som kom att flytta till Tuna den 23/8 1947), Maj Eriksson, Finn Gagner, Dan Gagner, Britt Hedkvist, Leif Hermansson, Margareta Hägglund, Elsie Jonsson, Karin Matsson, Gun Nilsson, Maj-Britt Norman, Gun Olsson och Hans Persson.-------------- Ämnen som enligt ”Dagbok med examenskatalog” genomgicks i klass fyra höstterminen 1947: Kristendom (förberedelsetiden, Jesus förkunnar Guds rike med ord och gärning, A Jesus och lärjungarna B Jesus och lidande C Jesus publikanernas och syndares vän t.o.m. Berättelsen 74). Modersmålet, skrivning och språklära (rättskrivning, j-ljudet, tj-ljudet, sj-ljudet. Användning av ordlista vid rättning av felstavade ord. Satsens huvuddelar, substantiv och verb – sammansatta ord – skiljetecken efter lärarens anvisningar). Uppsatsämnen (”När jag lärde mig cykla”, ”Iaktagelser i skogen”, ”En saga”, ”Haren”, ”Ansgar” och ”Julottan”). Räkning och geometri (De fyra räknesätten med tillämpningsövningar. Kvadraten. Huvudräkning. Sortförvandlingar). Geografi (Norrlands landskap). Naturkunnighet (Frukter och grönsaker. Höstens i trakten förekommande växter. Våra sädesslag. Djur, vilka barnen känner, typdjur: hunden, snoken, huggormen, grodan, abborren, kräftan, daggmasken). Historia (Stenåldern, bronsåldern, järnåldern fram till svenska korståg - klassens ljus i detta ämne var tvillingarna Gagner). Teckning (Teckning efter föremål. Fantasiteckning - klassens ljus i detta ämne var Stig Edebrandt). Sång (inövade sånger. Psalmer tillhörande kursen i kristendom. Skolradions sånger höstterminen 1947. ”Sveriges flagga”. ”Modersmålets sång”, ”Mormor”, ”Vandringsvisa”, ”Kristallen den fina” (sjöng alltid min mor), ”Morgonsolen redan strålar”, ”Biskop Thomas frihetssång”). Gymnastik med lek och idrott (löpning 60 m, längdhopp, kast med liten boll, gymnastik, dagövning 3 i Berg von Lindhe). Övriga ämnen som betygsattes: välskrivning, modersmålet: tal- och läsövningar.--- Utedagar höstterminen 1947: 29 aug. kl 12-15: idrottsplatsen, kast, hopp och löpning. 3 sep. 12-15: Gumsekullen kast, hopp och löpning. 9 sep. 12-15: Gumsekullen kast, hopp och löpning. 13 sep. 09-15.30: distriktstävlan allmän idrott.13 okt. 10.45-14.30: Gumsekullen, trafikundervisning (cykel och gång). 8 nov 12-15: terränglöpning kastellets omgivning (snitslad bana).--- Utedagar vårterminen 1948: 20 jan 12-15, 23 jan. 12-15, 3 feb. 12-15, 13 feb 12-15 27 feb. 12-15 = Hemmansdalen, skidlöpning. 6 mars (lördag) 09-15 distrikstävling på skidor vid Nylands skola (dagen efter denna tävling invigdes Svartviks slalombacke med deltagare av svensk elit). 8 april 10.45-14.30 klassrummet trafikundervisning. 27 april terränglekar kastellet med omgivning. 14 maj 12-15 hemmanet och landsvägen trafikvett. 1 juni 09-15 studieutflykt till Nolbystenen, kapellstugan och gravhögarna i Nolby.--- Den 8 april var överlärare Einar Blom på inspektion.-------------------------------- Kristallen den fina: "Kristallen den fina som solen månd' skina som stjärnorna blänka i skyn. Jag känner en flicka i dygden den fina en flicka i denna här byn. Min vän, min vän och älskogsblomma! Ack om vi kunde tillsammans komma och jag vore vännen din. och du allra kärestan min! du ädela ros och förgyllande skrin. Och om jag än fore till värdenes ände så ropar mitt hjärta till dig. Och om jag än fore till värdenes ände så ropar mitt hjärta till dig.Till dig, min vän och älskogsblomma! Ack om vi kunde tillsammans komma och jag vore vännen din. och du allra kärestan min! du ädela ros och förgyllande"./från nätet

Svartviks skola, 2 klasser 1: 1948/49 och 1949/50

Rätt vad det är så dyker en eller ett par klasslistor upp i bloggen--- Svartviks skola, klass 1, höstterminen 23/8-18/12 1948 och vårterminen 8/1-10/6 1949.--- Lärare Nadeschda Sunding, ordinarie småskollärarinna.--- Elever, alla födda 1941 om inget annat anges (anm: nästan dubbelt så många flickor i klassen) : Lennart Bengt Ell född den 26/1 , målsman sulfitarbetaren Bengt Ell, Kvissleby. Svante Robert Eriksson, 26/10, Viktor Eriksson, Svartvik. Lars Erland Forsberg, 20/1, Erland Forsberg, kontorist, Svartvik. Lennart Forslund, 29/10, Ejnar Forslund, tvättmästare, Svartvik. Göran Erik Hägglund, 10/8, E. Oskar Hägglund, arkivarie, Svartvik. Rolf Lennart Jonsson, 13/11, Karl Gustav Jonsson, sulfitarbetare, Svartvik. Lars Helgar Nilsson, 7/9, Helgar Nilsson, sulfitarbetare, Svartvik. Karl Lennart Persson, 14/4, Karl Gunnar Persson, sulfitarbetare, Svartvik. Marietta Linnea Halén, 28/3, Karl Vald. Halén, Kvissleby. Gerd Majlis Olsson, 21/1, Elis K. Eston Olsson, sulfitarbetare, Nolby. Anita Birgitta Blomgren, 16/12, Klas U. F. Blomgren, svetsare, Svartvik. Eva Birgitta Edebrandt, 10/12, Sven Gust. Edebrandt, sulfitarbetare, Svartvik. Karin Anita Eriksson, 8/9, Erik Ax. Eriksson, sulfitarbetare, Svartvik. Birgitta Solveig Inga Johansson, 13/6, Sonja Inga Elisabeth Johansson, änka, Svartvik. Anne-Marie Jansson, 13/6, Gunnar B. Jansson, sulfitarbetare, Svartvik. Astrid Ulla Britt Lidén, 23/12, Lilly Kvist, hustru, Svartvik. Rut Birgitta Löf, 20/11, Knut Gösta Löf, sulfitarbetare, Svartvik. Ingrid Margareta Svedin, 9/5, Karl Ejnar Svedin, sulfitarbetare, Svartvik. Majvor Elisabeth Vesterlund, 13/8, John Milton Vesterlund, sulfitarbetare, Svartvik. Siv Gördis Nordström, 20/12 1940, Harry Gösta Nordström, Svartvik. Ragna Grundgård, 21/12, Erik Grundgård, läkare, Kvissleby. Monika Berg, 6/5 1942, Karl Hedkvist, sulfitarbetare, Svartvik (Monika var ett s.k. krigsbarn). Britt-Inger Kylberg, 23/6, I.E. Kylberg, fyrvaktare, till Gotska Sandön den 6/9.--- Den 9 december 1948 var överlärare Einar Blom på besök.---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svartviks skola, klass 1, höstterminen 23/8 1949 och vårterminen 8/1-10/6 1950. Lärare Hildur Wiberg, ordinarie småskollärarinna.--- Elever, alla födda 1940 om inget annat anges: Lage Granlund född den 29/6 1939, Seved Olov Englund 26/9, Jan-Olov Holmberg 23/5, Knut Lennart Löf 10/6, Lars Görgen Persson 27/7, Linnea Eian Nordin 20/6, Ann-Marie Hulda Berglöf 8/6, Ann-Margareth Bäcklund 10/8, Sara Cecil Eriksson 14/3, Birgitta Anna Johansson 14/3, Sonja Marianne Lundvall 3/10, Birgit Elisabett Nilsson 8/12, Siv Yvonne Weterberg 19/4, Hjördis Margareta Granlund 28/10.

Alla fem utom befälhavaren frös ihjäl

Ett av de minsta fartyg som byggdes på Svartvik var skonertskeppet Sofia. Hon byggdes under ledning av skeppsbyggmästaren Sewerin Jensen år 1857 av ek och furu på kravel och var bara på 42 nyläster. Vänern blev hennes farvatten under de första åren.------------------------------ Den 29 oktober kantrade hon och befälhavaren skrev i november samma år följande (ordagrant återgivet) till rederiet, James Dickson & Co: ”Med mitt förande, herrar Dickson & C:o tillhöriga fartyg Sofia, utgick jag från Kanikenäset den 29 okt. 1858 kl. 5 på morgonen, med last av blockar att överföra till Vänersborg. Vinden var NtV och ökade efterhand till ful storm och det mesta av seglen måste bärgas. Sjön spolade över och förfyllde fartyget, som då vi hunnit mitt för Lindränkans hamn kantrade över på styrbords sida. Klockan var vid pass 10 fm. och jag med min fyra man starka besättning sökte vår räddning på fartygets rätt uppåtstående köl. I detta tillstånd drev skonerten 4-5 mil i den svåraste storm och sjögång. Kölden var så stark att alla mina besättningsmän: Lars Johansson, Anders Mårtensson, Johan Rutger Olsson och Olof Aug. Abrahamsson, frös ihjäl och bortsköljdes av vågorna, vilket jag trodde skulle bliva mitt öde då ingen räddning kunde skönjas. I nästan sanslöst tillstånd blev jag till sist räddad av besättningen i ångaren Askersund kl. 11 påföljande dag. Kapten Gustafsson försökte även bogsera den förolyckade skutan till Bromö-sundet, men måste uppge försöket och gick själv in till Bromö-sundet och ankrade för natten. Söndagsmorgon den 31 okt. gick kapten Gustafsson med sitt fartyg, jämte ång. Uddeholm åter ut för att söka bogsera Sofia in till sundet. Försöket misslyckades. De kunde inte bogsera haveristen längre än till vid pass en mil från Bromö-sundet. Under tiden från min räddning till söndagsmorgonen hade jag väl så mycket tillfrisknat att jag återfått min sans och kunde fatta vad som försigick med bogseringsförsöket. Jag kunde dock inte själv företaga några bärgningsförsökmed den kantrade skutan som låg med kölen upp, utan följde Askersund till Vänersborg, dit vi ankom förliden gårdag kl. Ett em. Som varken jag eller min förlorade besättning varit vållande till, ej heller kunnat avvärja den inträffade olyckan, får jag härmed ödmjukeligen reservera mig och mitt rederi fria från ansvar och kostnader för det inträffade haveriet. Vänersborg den 2 november 1858. Em. Abrahamsson hemma i Foggetorp i Torps socken Orust.”.--- År 1870 såldes Sofia på offentlig auktion i Vänersborg till ett partrederi.

Artemise

Barkskeppet Artemise var det andra på Svartviks varv byggda fartyg. Hon byggdes 1838 under ledning av skeppsbyggmästare E. P. Åkerberg. Artemise var på omkring 172 svåra läster och gick av stapeln 1939. Hennes dimensioner var ungefär 29x8x4,5 m. Till Artemises förste befälhavare valdes coopvaerdie capitainen, Åke Fredrik Ljunggren. Ljunggren påmönstrade den 25 augusti 1838. Fösta resan gick till Bordeaux med last av timmer. Därefter blev det resor till bl.a. Ostindien. På slutet av Dicksonägandet var Carl Joh. Söron befälhavare. År 1847 sålde James Dickson & Co Artemise till Norge. Artemise är det bland de Svartviksbyggda fartygen som det har varit, och är svårast att få fram uppgifter om. Hennes resor och befälhavare har nu dock blivit väl dokumenterade, men vad som hände henne efter det att hon blev norska har inte gått att få fram trots till exempel ”annons” i norsk facktidning. Någon bild av något slag finns heller inte. --- Det skulle också vara intressant att veta vad Dicksons tänkte på när man namnsatte fartyget.

Somaliska kapare

Nu har ett danskt fartyg kapats av somalier. Det rör sig om MaerskAlabama" på 17.000 ton som seglar under USA-flagg och kapades 640 km utanför den somaliska kusten.--- Somalierna förnekar sig inte.---Berlinghske Tidene skriver: " Det vil tage for lang tid at erobre det kaprede Mærsk-skib, og så er der risiko for at besætningen bliver slået ihjel, vurderer forsker ved Dansk Institut for Militære Studier.". Som sagt (skrivet), somalier förnekar sig inte. --- Örlogsfartyg har tidigare sänts till området, men det hjälper tydligen inte. Varför kan inte det internationella samfundet ordna så att tillräckligt med örlogsfartyg sänts till området, och visar somalierna vart skåpet skall stå?

Ociviliserad del av världen

Åter igen: Somali pirates have seized a British-owned ship in the Gulf of Aden, maritime officials said today (gäller igår måndag). The 32,000-tonne UK-owned, Italian-operated bulk carrier was hijacked early this morning, according to the European Union's Horn of Africa maritime security centre, based in Northwood, west London. The Associated Press named the ship as the Malaspina Castle, which flies a Panamanian flag. There was no immediate information about the location of the attack, but the mixed nationality crew are believed to be safe.--- Källa: guardian.co.uk ---

Bilden: M/S Malaspina Castle

Identifiering

En ny vädjan om hjälp med identifiering av personer på ett Svartviksrelaterat foto.. Vilka är de tre herrarna? Troligtvis är han längst till vänster Ingmar Eidem, eller...? Längst till höger står Arne Mörch. Vem är han i mitten?--- Adress i kolumnen till vänster. Tack på förhand.--------------------------------------------- Reproduktion. Sundsvalls museum.

Grattis

Nestorn bland befälhavarna på de Svartviksbyggda fartygen, Boo Hjärne fyller 200 år i år. Grattis! ---Boo H. som bl.a. var gift med Maria Sofia född Godbersen år 1811, gjorde bl.a. tolv resor med barkskeppet Svartvik, byggd 1838; tio år tog de resorna. ---Boo H. härstammar från Urban Hjärne, född 1641 i Ingermanland, och som flydde till Sverige 1656. Urban H. var läkare var livmedikus hos kung Carl XI år 1684, och året därpå hos änkedrottningen Hedvig Eleonora. Urban H. var bl.a. ledamot i den kommission som skulle undersöka och döma i de pågående häxprocesserna. Urban Hjärne som var mycket aktiv hade 25 barn med sina tre fruar. Urban H kanske är kanske hos den vaknaste allmänheten mest känd i samband med Medivis hälsobrunn.---Jacob Polacks (Sundsvalls store man) dotter blev ingift i Hjärnesläkten---Mer längre fram i tiden om Svartviksfartygens nestor bland befälhavarna utlovas härmed (material har hopsamlats och väntar i en pärm på framtagning och "redigering").--- Medevi brunn, Nordens äldsta hälsobrunn, nu nedlagd, se: http://www.medevisalvan.se/MedeviBrunn.htm

Ungkarlsbaracken

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

"Ungkarlsbaracken" vid järnvägsviadukten upp mot Hemmanet var den sista stora bostadsfastigheten som revs på Svartvik.

Gustaf Adolf

Det sista fartyget som byggdes på varvet i Svartvik var - vilket börjar att bli bekant nu efter Ottossons och min forskning - barkskeppet Gustaf Adolf, byggd för räkning James Dickson & Co. Hon byggdes under ledning av skeppsbyggmästaren S. Jensen och var på 210,43 svåra läster. Gustaf Adolf var knappt 40 meter lång och sjösattes den 8 maj 1862.--- Redan innan sjösättningen påmönstrade Gustaf Wilhelm Hagman, vilken skulle bli hennes befälhavare. Gustaf Wilhelm H. föddes i Göteborg den 18 januari 1820, och gifte sig den 7 mars 1852 med Kristina Lovisa född Hofvenschiöld den 20 juni 1820.--- Den 27 juli 1862 seglar fartyget med lots Svartvik-Bremön och med last av ”trädwaror”. Resan torde ha gått till Medelhavet, i varje fall medfördes på återresan till Sverige salt från för svenska turister idag bekanta Alicante och Torrevieja. Den 6 december ankom Gustaf Adolf Göteborg, och ett par dagar senare avmönstrar befälhavaren.--- Inför fartygets andra resa ommättes fartyget, nu till 201,53 svåra läster (116,08 nyläster), och det blir S N Nilsson som övertar befälet med påmönstring den 23 januari. Den 10 februari 1863 lotsas fartyget Göteborg-Vinga, och tar sedan sikte på Australien. Första hamn där blir Adelaide med ankomst den 17 juni. Hemfärden går via Kapsatden och den 8 mars ankommer man London där man blir elva dagar innan det är dags för Göteborg som anlöptes den 4 april.--- Under fartygets tredje resa besöktes bl.a. Mauritius och tillbaka i Göteborg igen var man den 12 april 1864.--- Fartygets fjärde resa till Ostindien tar 14,5 månader med J A Brockman som befälhavare. Han avlöste Nilsson i Göteborg.--- Fartygets femte resa blir än längre i tid räknat, och bl.a. besöktes Adelaide och Sydney. Adelaide fick därmed trä från Söderhamn.--- Fartygets sjätte resa blev den längsta i tid räknat, hela 32,1 månader tog den; bl.a. hade man trälast från Söderhamn till Adelaide ännu en gång.--- Den 6 juli 1872 såldes Gustaf Adolf till August Carlberg i Onsala , sedan blev hon norska och 1903 blev hon finska. Under första världskriget beslagstogs fartyget av tyskarna, men återlämnade 1918 då Finland ju blev fritt. En hård storm i Skagerack 1920 innebar slutet för det Svartviksbyggda fartyget.--- Tack för att jag som först av alla utomstående fick tillgång till av James Iwan A. Dickson efterlämnat forskningsmaterial; mitt bygde- och sjöfartsintresse respekterades i och med detta på ett fint, förståeligt sätt av dagens "Dicksons".---

Bilden: Svante Niklas Nilsson, befälhavare på Gustaf Adolf under hennes andra och tredje resa.

Reproduktion. Sjöfartsmuseet i Göteborg.

Eidem - senkommen eloge

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

< Från arbetarna på Svartviksfabriken till Ingmar Eidem. Ursäkta dröjsmålet.

Gamla svartvikare minns gärna fabrikschefen Ingmar Eidem. Och det är inte mer än rätt att i en blogg om Svartvik hedra honom en andra gång. --- Själv minns jag gärna hans barn Gunnar och Magnus som fina barndomskompisar.---Bilden: Sundsvalls Tidnings nekrolog (4 mars 1998).---

Klicka på bilden och artikeln blir läsbar.---

Vid jämförelse (obs vid "jämförelse"): Svartvik åren efter världskrigets slut var Svartvik arbetarnas Sörgården. Eidem som högste chef, lätt att få jobb, hjälpsamhet människor emellan, harmoni, mm. Jag försäkrar att det inte handlar om nostalgi.