Tack Firre för allt kul som du bidrog till under vår pojktid tillsammans.
Tänk att vi efter många decennier fick, visserligen på telefon men ändå, prata med varandra i våras.
Tillsammans med andra svartvikspojkar skulle vi träffas så snart
Coronan gett sig iväg. Utan dig blir det ledsamt om det nu blir någon träff.
Vila i frid Firre.