Foto från 30-talet

1930-talet. Svartvik fotograferat från Nyhamnsområdet.
I bakgrunden Nolbykullen och strax framför
Svartviksfabriken. Vilken rusch runt fjärden.  Fotograf okänd.

Tuve

Jag läste just lite om Tuve Jonsson född 1898. Tuve jobbade först i hyvleriet och blev sedan känd "elektriker" hos "Bolage" (det var han den trevlige som avläste elmätaren i många hem ) och son till min farfars syster Agda Serafia. Tuve bodde med sin familj i "Spiklådan". Enligt min mor kallades huset så eftersom det gick åt så mycket spik vid byggandet; det fanns "billig" spik på sågen ;). "Spiklåda" ligger alltså nära skolan åt Gillska stugan till.

För 200 år sedan

För att hålla bloggen levande (bidrag efterlyses). Vi repeterar eller så är (en del) nytt för oss:

 

1813 Föddes Nils Petter, bror till min farmors farfar.
 

1813 Föddes i Göteborg Elias Blomberg som den 24/10 1853 påmönstrade Svartviksbyggda

skonertskeppet Clara som befälhavare. Elias B. avled den 28/12 1853 i Ipswich. Alltså endast ett par månader efter påmönstringen.
Hans hustru var Anna Maria, född Skånberg 1805 med vilken han gifte sig 1835. Okänt (hittills) när hustrun avled. Paret hade en dotter,Ida Elisabeth född 1839.

1813 Svenska Ostindiska Kompaniet upplöses efter 82 års verksamhet. 132 resor hann man med. De flesta till Kina (Kanton). Profesorn i idehistoria Tore Fränsmyr sammanfattar bra dess historia i Tidskriften Populär Historia nr 6/1992. Artikeln finns (år 2009) på nätet:

 

1813 Föddes på Alnö min farmor farfars bror Nils Petter.

1813 Filosofen Sören Kierkegaard, släkt (syssling) med skeppsbyggmästaren på Svartvik N.E. Kierkegaard, föddes detta år i Köpenhamn. Han avled 1855.

 

1814 Föddes i Karlshamn Johan Hinric Planius, befälhavare på Svartviksbygda fartyg. Planius avled i Göteborg 1850. Johan Hinric P. var gift med Christina, född Friberg 1814; även hon föddes i Kalmar. Paret flyttade till Göteborg 1848 där Johan Hinric P. samma år påmönstrade Svartviksbyggda briggen Johanna Catharina. Johan Hinric Planius hustru avled 1851.

1814 Föddes Abraham Larsson, bl.a. befälhavare på Svartviksbyggda skonertskeppet Petronella som huvudsakligen gick på Vänern och traden Karlstad-Vänersborg. Larsson avled 1892.

1814 Föddes min farmors farmor Ulrica Sophia. Hon gifte sig 1841 med Joh. Michael född 1811. Ulricas bröder: Math Wilhelm född 1809, Carl Fredrik född 1820 och Johan född 1824.

1814 Föddes skeppsbyggmästaren N C Kierkegaards hustru Johanna (Jeanna) Cathrina , f. Beckman. Hon avled år 1900.

 

 

1814 James Dickson (f. 1784) gifter sig med Margareta Eleonora Bagge, född 1795, dotter till
grosshandlaren Carl Bagge och Katarina Elisabet f. Beckman.

1814 Föddes Charles Dickson, son till Robert (f. 1782) och Vilhelmina Charlotta, f. Bratt.
Charles D. som blev läkare hade en mängd uppdrag. Han var också riksdagsledamot i andra kammaren 1886, och i första kammaren 1887-1895. 1867 deltog han som juryman för Sverige, Norge och Danmark i kongressen i Paris för förbättrande av arbetarklassens ställning. Huruvida arbetarklassen hade nytta av nämnda kongress förtäljer inte historien.
Charles D. var gift med borgmästardottern Eva Amalia , född Ekström 1821. Hon avled 1899, maken tre år senare. Paret hade en son, Robert född 1843 som blev landshövding i Jönköpings län, och tillförordnad sådan i Örebro län. Gift med adlige G. G. S. Sparres och adliga A.V. Peijrous dotter Sigrid Adelaide Amalia Maria, född 1853.
Charles D. Och Eva Amalias dotter Margaret, född 1853 i Göteborg och hennes make Gustaf Adolf Löwenhielm, född 1842 i Ö. Sallerups socken, Malmöhus län var föräldrar till poeten Harriet Löwenhielm

1815 Föddes Herman Benedictus Schütz, befälhavare på Svartviksbyggda fartyg. Borgare i Sundsvall. Han avled i Göteborg 1876. Schütz sista svartviksbyggda fartyg var skeppet Prins Oscar. Schütz var vice ordf. i styrelsen för Sjömanssällskapets skola i Göteborg .

Han gifte sig 1842 med Petronella f. Friberg som avled 1895. Hennes födelseår okänt. Paret hade inga barn, arvingar blev hustrun Petronellas brorsbarn, sjökapten Carl Friberg.
Sjökapten Herman Benedictus Schütz med maka Petronella. Reproduktion. Sjöfartsmuseet i
Göteborg.

 

1815 Föddes min farfars mormor Brita Johanna. Enligt kyrkboken avled hon kolerasjuk år 1866.



Oscar II

1815 Föddes ”London-James”, James J Dickson i Göteborg, bror till Oscar (far James D född 1784). Bolagsman i Dickson & Co i London 1837-1847. Chef för firman i Göteborg 1858. Gift 1843 med sin kusin Eleonore Willerding (1821-1900) . James D. hade stor del i Bergslagsbanans tillkomst. James J. James D. utstakade också personligen år 1873 under 50 mils vandring linjens sträckning. Det innebar besvärligheter vad gällde mat och dryck, vilket sägs ha grundlagt socker- och njurlidande som i förening med akuta åkommor ledde till graven vid 70 års ålder.

James J. Dickson ägde Överås, ett palats i Göteborgs stadsdel Örgryte som var färdigbyggt 1861 och James J. D. flyttade in två år senare. Då han dog övertog en av sönerna egendomen, men dennes administrativa kunnande räckte inte till, och det slutade med konkurs.
Släkten ville inte att andra skulle äga Överås, och köpte det därför på tvångsauktion. De behöll Överås fram till 1923 då Metodistkyrkan övertog det för sin utbildnignsverksamhet, Metodistkyrkans teologiska seminarium. Överås blev en läroanstalt för blivande präster och missionärer. James och Eleonores dotter Caroline, född i London 1846 blev 1870 gift med Olof Wijk (1833-901), god vän med kung Oscar II. Wijk blev ledare för firman Olof Wijk & Co i Göteborg när fadern dog 1859. Olof Wijk hade plats i första riksdagen 1867. Åren 1874 och 1875 erbjöds han tjänsten som finansminister men avböjde båda gångerna. Han åtog sig däremot uppdraget som vice talman 1875-79, och som talman 1880-1890.
Caroline gav sannolikt namnet på det barkskeppet ”Caroline”; byggd år 1856 på varvet i Svartvik. Caroline Wijk (1846-1918).

Den gamle A R Gavin

Den unge A R Gavin

1815 Föddes Adam Richard Gavin, en av veteranerna bland befälhavarna på de Svartviksbyggda fartygen. Förblev ogift. Han blev sedemera hamninspektör. Gavin avled 1900. Se vidare sidan 182.

 

 

1816 Min farmors mormor, änkan Anna Greta gifter sig i Västerås med Johan född 1789. Johan var soldat och ” 5 fot och 8 tum lång”; En svensk fot är ju 0,29690 m alltså var soldaten Johan 1,68 m lång. Åtminstone i slutet av 1700-talet krävdes att soldaten skulle vara minst 1,68 m lång, ha en bröstvidd på 80 cm och en lägsta vikt av 55 kg. Vad beträffar längden låg alltså Johan på gränsen (anm.: metersystemet infördes i Sverige 1879-1889). Johan avled år1828. Anna Greta, avled 1854. Dödsorsak uppges vara ”frossa”. Förutom min farmors mor hade Anna Greta minst fyra andra döttrar.

 

1816 James Dickson grundar handelshuset James Dickson & Co. Huvudkontoret kom att ligga på Östra Hamngatan 17 (Göteborg).

Man koncentrerade sig först på Värmland där man köpte sågverk och skog.

1817 Föddes Charles Peter Dickson, bror till ”Svartvikskände” Oscar.

Charles Peter D. idkade handel i New York 1840-1845 och i Liverpool 1845-1851. Därefter
bosatte han sig i Göteborg där han avled 1858. Han gifte sig 1845 i Liverpool med Elisabet
Jane Dudgeon, född i London 1823.
Elisabet Jane gifte sig en andra gång efter Charles Peter Dicksons död.

 

 

1817 Föddes i Horsens, Danmark Svartviksvarvets andre skeppsbyggmästare Nils Christian
Kierkegaard.

 

 

1819 Föddes Robert Dickson som år 1845 blev medlem i Dicksons bolag. Han drog sig dock tillbaka redan efter tio år, för att leva på sitt kapital. Han hade nämligen blivit mångmiljonär genom lyckade affärsspekulationer, och dessutom fått ärva flera miljoner. Han avled 1903.
Robert var bror till ”Svartviks” Oscar Dickson, född 1823 (se dito).

 

1819 Statens strömrensningskommitté köper den 24 juli ett område på något mer än 39 tunnland från Hemmanet Nolby 7 av en bonde. Det var endast ett fiskeläge utan byggnader. Platsen fick namnet Svartvik. Svart i skuggan av Nolbykullen, till skillnad mot ”soliga, ljusa” Ljusvik på den motsatta sidan av Svartviksbukten (men varifrån kommer namnet”Essvik”?).

Svartvik blev medelpunkten för rensningsarbetet av nedre Ljungan.

1819 James Dickson & Co står för första gången antecknad i mantalslängden som hälften-delägare till vattensågen i Matfors. 1823 blev firman ensam ägare till vattensågen.

1819 Dingersjöforsarna börjar bearbetas, följt av bearbetning av andra forsar nedanför Matforsen. Vad gäller Ljungans övre del hade det alltså redan på 1700-talet, och på initiativ av

Jacob Polack, gjorts försök att rensa älven, men i Matforsen blev det stopp.

1819 Hösten 1819 påbörjas avverknings- och röjningsarbeten på området som skulle bli lastageplats i Svartvik. Lastageplatsen i Svartvik som tillkom på statligt initiativ erhöll genom Kungl. Brev av den 18 september 1821 förmånen som ”tillåten inloppsort”, där tullbehandling och utklarering av fartyg till utrikes ort fick ske; ett privilegium som i princip endast tillkom stapelstad. Då James Dickson & Co 1832 förvärvade Svartvik medföljde tydligen nämnda privilegium i köpet.

Vid lastbryggan är 16 à 18 fots vatten. På redden är djupet 10 famnar. Hamnen är ren och
har godt utrymme för en hel flotta. Fartygen ligga vanligen förtöjde i lag på 1 à 1,5 kablelängds
afstånd ifrån Svartviks udde, och hafva härstädes ifrån 10 till 5 och 4 famnars djup. Hufvudexport är bjelkar, sparrar, plankor, bräder och som ballast stångjern. Lots från sjön norrifrån erhålles vid Åstholmen och söderifrån vid Bremön.” (H. Byström, 1875).

Carl Johan Söron

1819 Föddes Carl Johan Söron i Göteborg, befälhavare på Svartviksbyggda fartyg.

Gifte sig sommaren 1846 med Augusta Charlotta född Åkerlund år 1821 i Stockholm. Paret fick sex söner, varav tre blev sjökaptener. Sörons första Svartviksfartyg var skeppet Caledonia som han påmönstrade som styrman 1840.
Från juli 1844 till nyårsafton 1848 var Söron befälhavare på de två första fartygen som byggdes på Svartviksvarvet: Artemise och Svartvik. Carl Johan S. Avled 1872, hans hustru Augusta Charlotta avled 1899.

1819 Föddes i Bergen Joachim Henrik Svendsen, befälhavare på Svartviksbyggda fartyg.

Joachim Henrik S. avled 1895. Han var gift med Anna Elisabet Johanna, född Benckert 1822. Hustrun avled 1898. Svendsens sista Svartviksbyggda fartyg synes ha varit barkskeppet Caroline som han avmönstrade i september 1868. Innan dess var han befälhaare sedan den 29 augusti 1862 på Svartviksbyggda skeppet Cecilia.

1819 James Dickson & Co förvärvade andelar i provinsens äldsta, och med tiden största sågverk Dejefors-Forshaga i Värmland och övertog på arrende, ej senare än 1819, en såg vid Trollhättans översta fall.

 

Sörgården för mig

Denna min blogg börjar kanske att bli alltför personlig men jag skyller detta på avsaknaden av bidrag från er läsare (jag överöses dock med frågor).

Detta är ingen märkvärdig liten berättelse alls men jag vill ändå gärna berätta den.

 

Under 1940/50-talet sålde mina föräldrar Tage och Ingegerd egenodlade grönsaker. Långa tider ägnade de sig åt odlingen, och den nyttiga jordkällaren blev fylld till bristnignsgränsen varje höst. Mina föräldrars huvudintresse var just trädgården. De var medlemmar i trädgårdsföreningen, vars ordförande var den i trädgårdsarbete skicklige Birger Nilsson-Sjöö, då boende vad jag minns där Aspvägen och Björkvägen möts. När Birger kom med sin spruta för att hålla rent i äppelträden, då kunde man känna sig lugn inför kommande skörd.
Störst bland trädgårdssysslorna blev potatisodlingen. Vi hade ett relativt stort ”pärland” och Herbert Sjöberg med sin häst, harv och plog underlättade arbetet betydligt. Men intressantast (även för mig som liten nyfiken pojke) blev det när plogningen var klar och det var dags för kaffe och ”äggkaka” (sockerkaka) och annat hembakat. Då pratades det inte bara om den egna trädgården utan även om Sjöbergs jordbruksarbete. Skvaller var f.ö. bannlyst.
Efter pärsäsongen gödslade Sjöbergs, mest Herbert men även någon av sönerna, pärlandet med hästskit.
Vid pärupptagningen som till största delen sköttes av min mor, avskildes de små pärerna för att ges till julgrisen eller slängas bort. ”Potatis” fanns inte utan det var pärer (”potatismos” fanns inte heller utan endast pärstampa. Och dagens fina ”fil”, det var tjockmjölk.
Vinteräpplena inlindades i ”Nya samhälle” var för sig för att sedan ta plats i jordkällaren och först tas fram till jul.
Min far byggde också ett växthus av gamla fönster och odlade lite tomater för husbehov.
Relativt mycket av pärerna sålde mina föräldrar, och då mest till nära bekanta som, sade de, föredrog kvalitepärer framfor konsums gamla och dyra pärer.
Men mina föräldrar odlade och sålde även morötter och rödbetor och dessutom blåbär och lingon som hon hade plockat på Omsberget praktiskt taget varje dag under bärsäsongen. Hon var specialist på bärplockning medan jag var och är rena motsatsen.
Apropå blåbär så blev förresten blåbärsgröt kokt på alldeles färska bär en av favoriträtterna, och en efterlängtad rätt efter all klappgröt.
Lingonen hon plockat rensade min mor med hjälp av det lossade kökssofflocket där hon lät lingonen rulla ner för att skiljas från skräpet. Detta innebar också att jordkällaren blev proppfull då också mycket lingonsylt tillkom. Lingonsylt var f.ö. bl.a. viktigt för att min bror skulle få något till havregrynsgröten innan han stack i väg till jobbet.
Men störst av allt var, trots noll i ek. vinst trädgårdens blommor. Där inte grönsaker skulle ha plats var det fullt med blommor av alla de slag och beundrade av många. Och vartenda fönster var fyllda med krukväxter av alla de slag. Ända intill hennes bortgång var blommor min mors största intresse.
Beträffande jordgubbar var odlingen av mer blygsamt slag. Dock i slutet av ”Svartvikstiden” hade jag lite pyssel med sådant.
Vinbärsbuskar fanns naturligtvis och är det något som jag som barn har druckit mycket så är det svartvinbärssaft och aldrig t.ex. Coca Cola. Jag gissar att detta har varit väldigt nyttigt för mig.
Saft med en massa vitaminer i stället för skitdrycker.
För att hålla snyggt i den lilla gräsmattan  (det mesta var ju uppodlat) lånades idrottsföreningens handdrivna gräsklippare. Eftersom sönerna var aktiva på fotbollsplanen så var lånet gratis.
Men så småningom fick man råd med en egen gräsklippare och efter en tid t.o.m. med en motordriven sådan.
Vattningen i trädgården skedde  med vatten från den egna brunnen eller med regnvatten som hade uppsamlats i tunnor runt husknutarna. Ibland blandades vattnet med hönsskit från de egna hönsen.
Beträffande höns såldes också inte så lite ägg, och inte sällan var det kyckling till söndagsmiddagen
(kött åts bara på söndagarna).

 

 

 

Svartviks skola, klass 3 1952/53 (ht 27/8-20/12 1952; vt 8/1-13/6 1953)

Lärare:

Karin Samuelsson vik 27/8-20/12
Gudrun Norlander vik 8/1-1/4; 13/4-26/5
Seminariestud. Lars-Erik G. Gabrielsson vik 9/4-11/4
Kand. Strömstedt vik 27/5
Gudrun Norlander vik 28/5-13/6



Elever, alla födda 1943 och alla boende på Svartvik om inte annat anges :

Jan Erik Englund född den 7/9  målsman vägarb. John R E.
Karl-Georg Englund 7/10 fabriksarb. Georg L. E,
Jörgen Sune Englund 3/2 elektriker Olof V E.
Jan-Erik Hellsvik 3/5 komminister Erik V H.
Lars Georg Fredin 18/3 förman Bror Har. F.
Lars Erik Johansson 20/2 änkefru Sonja I J.
Lars-Ivar Jonsson 23/5 fabriksarb. Richard J.
Sten Jörgen Lindfors 17/4 åkare Eston J L.
Bert Olof Olsson 29/12 fabriksarb. Alvar J O.
Kurt Sundberg Nording 11/4 fabriksarb. Sigurd N.
Sven-Göran Uppling 1/4 fabriksarb. Sven Gösta U.
Bert G Andersson (Lundquist) 15/3 sågverksarb. Sigurd Lundquist
Håkan Dan Holmström 6/11 Elmer H.
Kent Ivan Hermansson 18/1 rörarb. Seved H.
Kjell Ture Jönsson 20/1 elektriker Ture Sigfrid J.
Monika E Berglund 6/6 fabriksarb. Petrus B.
Birgitta Hammarlund 14/12 fabriksarb. Sven H.
Birgitta Margit Hedqvist 22/11 fabriksarb. Rune H.
Ulla-Britt Hermansson 17/7 järnarb. Torsten H.
Gulli Ing-Marie Hägglund 16/8 handlanden Elmer H.
Ingrid M Jonsson 14/10 fabriksarb. Gunnar J.
Siv Inger Lindqvist 14/3 fabriksarb. Einar L.
Ann-Margret Nylander 11/9 körkarlen Johan N.
Ann-Sofi Nylander 11/9 körkarlen Johan N.
Åsa Kristina Pettersson 27/12 folkskollärare Erik P.
Lisbeth M Olofsson 9/3 stuvare Elmer O.
Birgitta M Olsson 1/5 fabriksarb. Karl Gust. O.
Lena Kristina Åström 15/11 folkskollärare Hans Å.
Karl Åke Söderblom 19/9 fabriksarb. Erland S. (kom från Baggböle skola den 9/2).

Ytterligare ett kladdpapper i min pärm som det är dags att makulera men spara digitalt.

Svartviks kapell

Städning bland mina många papper pågår för fullt. Kanske inget nytt men här om Svartvikskapell.
Svartviks kapell uppfördes 1851, med egen predikant f.o.m. 1854.
James Dickson & Co betalade kapellet. Kyrkans stiftare, disp James Dickson gav också följande gåvor till kyrkan:
- ett kalk av silver
- Patén av silver
- Oblatask av sikver.
Samtliga stämplade G.M. (guldsmeden Gustaf Möllenberg i Stockholm och samtliga med årsbokstaven 1854.
Källa: Bygdén A L "Härnöands stifts herdaminne", Uppsala 1923-28.
Min kommentar: Är den f.d. stadsarkitekten i Sundsvall bengt Bygdén vara släkt med författaren?

Mycket nära fabriken

Min mormor (längst upp till vänster med min morfar bredvid) bodde på pensionärshemmet i Nolby, och innan dess mitt emot Svartviksfabriken strax söder  
om "Slottet". Vad kallades f.ö. min "mormors hus"? Här sitter min mormor på trappan till husets övervåning tillsammans med släktbesök från Finland: mannen (min morbror Holger) till vänster med hustrun (moster Ingeborg) och ett barn (min kusin Hans) vid sin sida. Min mor är längst till höger av alla. Längst ner mina bröder Kurt till vänster och Bert. Fotograf min far. Året lär vara  1933, det år då farbror Hitler började kalla sig führer.
Mina föräldar bodde med sina två barn omkring 100 m söder om detta hus.

Hemmanet från "Kullen"

Min far har klättrat upp på Nolbykullen tillsammans med min morfar och fotografen min mor.
Längst upp fotbollsplanen och ovanför den syns "Stallet". Det var Eston Lindfors stall men inte bara hem för djur utan även plats för t.ex. boxningstränande svartviksgrabbar (som kanske hade Jack Demsey i tankarna)..

Bert

Min bror Bert.
Fotograferad 1931