Svartviks skola

Kommunfullmäktige beslutade i går att Svartviks skola skall läggas ned.
75 av 81 ledamöter var överens om detta.
Skola byggdes 1918 och bland de första eleverna fanns f.ö.  min pappas bror Sven. Skolans arkitekt var Per Österlund. 1950 byggdes huset om.
Att skolan nu lägges ned känns nästan lika sorgligt som när någon gammal svartvikare lämnar oss.
Att förbi plan och genom Lillberge gå till min kära skola kändes alltid så skönt. Det var ju kul att t.ex. lära sig skriva, räkna och gottas åt (inte plugga!) geografin; eller att spela Allan inför t.ex. Maj och Astrid; båda lika snälla som alla andra elever på skolan. Det vackraste minnet är från en luciafest uppe i gymnastiksalen när jag gick i "tvåan"; det är en av mina vackraste minnen över huvud taget; det var som den vackraste drömmen. Vårterminens sista dag med syrener hemifrån har också fastnat för gott, liksom skolans skidtävlingar när det visade sig att jag slagit "Tomten" (Lennart Gäfvert) med en halv minut, och förutom bucklan som pris fick ytterligare en bandyklubba (bandyklubba eller morakniv var alltid första eller andra pris). Att vinna 60 m löpning och få berömmande ord av Vicke ( lärare Wiberg) värmer också fortfarande. Men luciafesten i gymnastiksalen när jag var åtta år slår allt.
  

Petronella och några händelser år 1858

Jag fick häromdagen ett mail från A. Kierkegaard, bosatt i Stockholm och ättling till Svartviksvarvets berömde skeppsbyggmästare Nils  Christian Kierkegaard. Jag är mycket tacksam  över mailet:

"Stig,

Jag pratade en del med en granne här på Gärdet i Stockholm och det visade sig att

hans morfars far var bästa kamrat med Kristian Kierkegaard, son till NC Kierkegaard.

Det finns väl dokumenterat av hans morfar.

Hans mor, som fortfarande är vid liv, kommer ihåg att hon träffat Kristian K.

Min granne, Anders Beskow, har en liten gård på västkusten och han har forskat

i vilka de tidigare ägarna vait.

En av dem, Olof Sundberg, har varit ägare till Petronella som byggdes på Svartvik 1858.

Bifogar det dokument jag fick av Anders B.

Det är väl troligt att Du redan har detta men för säkerhets skull.

Vänligen

Anders".

 

 

 

Texten  har blivit svårläst efter överföringen till bloggen. Här är  dock en ordagrann avskrift: "Petronella byggdes i Svartvik vid Sundsvallskusten. 1858 av skeppsbyggmästare S. Jensen. Beställare var Dickson & Co i Göteborg. Redan under hösten 1858 kantrade fartyget i en storm på Vänern. Det kunde dock bärgas, men hela riggen var förstörd. År 1870 såldes fartyget på offentlig auktion i Vänersborg. Huvudredare var kronofogden Axel Wallgren i Resteröd. Övriga delägare var Olof Sundberg och Johan Anton Hellman. Under 1877 byggdes fartyget om i Krogane Skeppsvarv på Orust. Johan Anton Hellamn var befälhavare på fartyget under tiden 1871-1877. Bild på Petronella. Petronella såldes på auktion 1887. År 1914 nedriggades fartyget och gjordes om till en pråm. Samtidigt ändrades namnet till Sigrid nr 4. År 1925 anmäldes att pråmen var upphuggen.".

Från år 1858 när Petronella byggdes på vårt kära Svartvik kan även noteras:

Kägelbanan vid herrgården på Svartvik byggs.

Bessermermetoden används för första gången i Sverige, vid Edskens masugn som hörde till Högbo Bruk (se 1855).

Föddes Jacob Christian Barth. Han kom till Sverige 1886. Barth var platschef på Svartvik 1894-1920.

Småskolan införs för de yngsta barnen i lägsta årskurserna.
Helt slog den dock inte igenom förrän 1882-års folkskolestadga kom att gälla. Även kvinnliga lärare kunde nu verka.

Min mormors morbror Johan föddes.

Det första telegrammet sänds mellan Europa och Amerika.

 

Brämö fyr uppförs på den nordöstra udden, alldeles intill den gamla lotsuppassningsstugan.

Robert Dickson (f. 1782) avlider i Göteborg.

Detta år avlider även Charles Peter Dickson (f. 1817). Även han avlider i Göteborg.

Prins Karl besöker Svartvik den 2 juli. Han var regent för sin sjuke far Oscar I tiden 1857-1859, och kung titulerad Karl XV åren 1859-1872) då Oscar I hade avlidit.

Karl var enligt ryktet en stor kvinnotjusare, men veterligen föll ingen Svartvikskvinna för den 32-årige prinsen. Kanske var det prinsen som invigde kägelbanan som alltså hade byggts vid herrgården detta år.

Föds i Njurunda Anders Petter Thunström (Tunström?), gift med Katarina Josefina född

Bergström 1864.
Paret Thunströms barn: Josefina Vilhelmina f. 1886, Oskar f. 1890,f. 1890, Elna Teresia f. 1892,
Irenen Eleonora f. 1894, Olla Viktoria f. 1895, Gustaf Verner f. 1897, Andreas f. 1899 och Karl Emil
1901. Andreas som avled 1951 var gift med Margareta Heldina född 1899, död 1962.
Familjen bodde i ena änden på en av ”rökåkarna” strax ovanför ”restaurangen”. Ett av barnen, Siv var
klasskamrat med mig under några år.

En annan son var Bertil Karl-Erik född 1925. Bertil var alltid med på Svartviks fotbollsresor, och på

slutet av sin levnad en mästare i bingolottsförsäljning. Bertil mindes väldigt mycket från gamla
svartvikstiden. Tyvärr blev av någon anledning inte mycket som jag tog chansen att fråga Bertil om.
Nu är det för sent, Bertil, snällheten själv avled nämligen 2004.
På Medelpadsarkivet finns dock kassettband innehållande intervjuer gjorda 1991 med gamla
svartviksbor och Bertil finns med på ett av de kassettbanden, där han bl.a. berättar hur han började
arbeta som knubbpojke på ”brägårn” .
När jag genom lokaltidningen fick vetskap om att Bertil hade lämnat oss, kändes det som att halva
Svartvik dog. Och säkert var jag inte den ende som kände så; Bertil lär också ha fått blommor i
ovanligt stor mängd vid begravningen.
Ett annat av barnen Thunström var Ove; en bussig och kul grabb (så var alla svartvikspojkar och svartviksjänter). 

 

Ett annat av barnen Thunström, Gunnar flyttade till USA tillsammans med Svartvikstjejen Eina
Eriksson, men Gunnar återvände relativt snart till Svartvik igen, medan Eina - en gång svensk mästare
i bordtennis - fortfarande (2008) bor i USA (Arizona).

 

Föddes i Bergsjö Anders Fredrik Gagner, farfar till mina klasskamrater i folkskolan under sju år,

tvillingarna Dan och Finn. Anders Fredriks hustru var Katarina Sofia , även hon född detta år;
flicknamn Nilsson.
Parets barn: Irma Margareta f. 1884, Andreas f. 1886, Nanny f. 1888, Johan Artur f. 1889, Regina f.
1891, Per f. 1893, Sten f. 1894, Sank Fredrik f. 1896,Nanny Sofia f. 1899 och Arnold Olof f.1901.
Fadern Anders Fredrik G. avled 1946.
Sank Fredrik, Dan och Finns far, avled 1973.
James Dickson & Co:s ångsåg i Askesta vid sjön Marmen tas i bruk. Den av firman uppförda
sågen fick åtta dubbla ramsågar och två kantverk. Ett par år tidigare hade firman köpt mark av
Söderhamn i Sandarne vid kusten dit så småningom en järnväg anlades från Askesta.
År 1869 råkade sågen ut för brand men en ny uppfördes omedelbart med tolv ramar och fyra kantverk,
och dessutom ett hyvleri i Sandarne, sågens utskeppningshamn.
År 1873 byggdes ett snickeri som tillsammans med hyvleriet brann fyra år sedan. Ett nytt hyvleri
uppfördes, men inget nytt snickeri. År 1898 såldes sågverksrörelsen till Bergvik & Ala Nya AB.
Ingenjör Nils Sandström, platschef på Avesta 1868-1899.

För 150 år sedan

Det tål att upprepas. För exakt 150 år avslutades bygget av det sista fartyget -  barkskeppet Gustaf Adolf - på varvet i Svartvik och den 8 maj månad lämnade hon vår ort.

Tio år senare sålde James Dickson & Co henne på auktion, och nu blev hemorten Onsala.

Med finska ägare beslagstogs hon av tyskarna under första världskriget, men återlämnades 1918.
Barkskeppet Gustaf Adolf blev 58 år gammal.

Beträffande varvsverksamheten i distriktet fortsatte den ytterligare en tid. Men vad det gäller ångfartyg så blev det inte mycket av detta. Någon kallar det ett misslyckande.

Varvens storhetstid i vårt distrikt handlar alltså enbart om segelfartyg.
Vad jag förstår så blev ”Lenita” det sist byggda fartyget i distriktet; byggd 1895 på Vindskärsvarv, ett varv känt för bl.a. sina segelmakare av högsta klass.

Nu, när Gustaf Adolf hade lämnat stapeln skedde en snabb avveckling av skeppsbyggeriet på Svartvik.

Ångfartygens epok trängde på, och i den engagerade sig inte James Dickson & Co.
Redan efter en vecka kunde Sundsvalls Posten av den 15 maj 1862 meddela följande:
” Från Svartviks skeppsvaf utgick sistlidne thorsdag, (d.v.s. 8/5) af stapeln ett skepp benämndt Gustaf Adolf. Detta fartyg är det 34 i ordningen som byggts vid Swartviks skeppsvarf och blir det sista, emedan warfwet numera skall nedläggas. Hr skeppsbygmäst. Jensen som innehar ett utmärkt rum bland vårt lands skeppskonstruktörer lemnar härmed tillika sin plats som warfwets styresman för att
öfvertaga ledningen av Djurgårdswarfwet i Stockholm”.
Annons i tidningen ”Helsingen” (4/7 1862) kungör att Handelsbolaget James Dickson & Co genom offentlig auktion som förrättas ”å Swartwiks skeppswarf den 23 juli kl 11 fm försäljer ett uppräknat sortiment av skeppsbyggnadsförnödenheter och materiel.”.
Tio år efter det att Gustaf Adolf lämnat stapeln i Svartvik såldes hon på auktion.
Det svartviksbyggda fartyget kondemnerades 1920, då Ålandsägt.

 

Detta varvsnedläggningsår låter f.ö. Oscar Dickson i engelsk renässansstil uppföra den Dicksonska villan i Göteborg, idag en av kommunens festlokaler.

 

 

Det finns läsare som befinner sig i utlandet - som t.ex. USA och Norge - som tittar in i denna min blogg.
Om Du är en av dem och har har Svartviksanknytning hoppas vi verkligen att Du hör av Dig.

Jubileum

För exakt 180 år sedan köpte James Dickson & Co lastageplatsen på Svartvik för 5050 riksdaler banco (Kronan hade av någon anledning bjudit ut lastageplatsen på auktion i Härnösand).

Svartviks sulfitfabrik

Svartviks sulfitfabrik

Som alla svartvikare vet så tillverkades på vår fabrik pappersmassa framställd på kemisk väg genom den sk. sulfitmetoden. Andra sulfitfabriker (så småningom med sulfitsprittillverkning liksom Svartvik), var t.ex. Korsnäs, Söråker, Nyhamn, Fagervik och Essvik, den senare f.ö. igång före Svartvik och byggd på initiativ av den norske ingenjören Theodor Qviller.

Den andra metoden - äldre än sulfitmetoden - att framställa pappersmassa på kemisk väg är
sulfatmetoden, även kallad natronmetoden till skillnad mot den sura metoden.
Som exempel på sulfatfabriker kan nämnas fabriken på Svartviks Wivstavarv som anlades ett par år efter Svartviksfabriken, fabrikerna i Husum, Karskär, Iggesund och Frånö; för att inte tala om sulfatfabriken i Östrand.

 

Listan som följer innehåller arbetare födda före den 1 februari 1895, och som hade Svartviksfabriken som arbetsplats i slutet av 30-talet och början av 40-talet, världskrigstiden alltså, hela eller del av perioden. Obs arbetsuppgifter kan för någon ha bytts. Dessutom fattas en del, bl.a. min pappa Tage. En del blev tvungna att jobba i skogen då ved behövdes; och bland dessa tror jag att min pappa var.
Min farfar var vaktman på fabriken vid den här tiden, och satt i en liten vaktstuga vid ingången till fabriksområdet.
Vid den här tiden byggdes eller utbyggdes på svartviksfabriken blekeriet, pannhuset/kraftcentralen, pappsalen och sileriet. En del av de uppräknade, som t.ex. en del snickare, kan alltså ha varit tillfälliga arbetare på fabriken
Obs blekeriet på Svartviksfabriken tillkom 1937-38 .

Pråmkarl: Erik Villy Johnasson, 21/2 1884, g., Svik (Svartvik).

Timmerinfraktare (ombesörjer transporten av timret fram till blötlådan): John Einar Nilsson, född den 2/11 1892 , gift, boende Svik. Avliden 17/8 1980, begravd på kyrkogården i Kby (Kvissleby).

Bernh. Ansg. Lindkvist, 4/11 1886, g., Svik. Erik Gust. Ad. E. Dahlbom, 8/12 1894, g., Svik. John Persson-Sandgren, 31/12 1890, g., Svik.

Axel Leonard Eriksson, 14/5 1893, g., Kby. Ferdinand Lindfors, 21/9 1875, g., Svik. Avliden 3/6 1939, begravd på kyrkogården i Kby.

Påstickare: (Innan barkningen, tar hand om stockarna och för in dem på kerattbanan med

båtshake).Algot Bartolomeus Castello, 7/5 1886, g., Svik. Johan Teodor Albin Lewin, 9/1 1892, og., Kby (Kvissleby). Olof Albin Berglund, 24/9 1875, g., Kby. Algot Nyman, 28/3 1886, g., Nolby. Avliden 23/6 1960, begravd kyrkogården i Kby.

Eldare: Rein Severin Andersson, 28/6 1882, g., Svik.Joh. Fred. David Wiklund, 30/5 1886, og.,

Kby.Fritz Hilmar Englund, 1/5 1892, g., Svik.Avliden 5/9 1977, begravd kyrkogården i Kby. Helmer Axel Sahlin, 21/10 1892, g., Svik.Albert Wilh. Sahlin, 18/10 1893, g., Svik.Ture Emanuel Karlsson, 16/5 1888, g., Kby.
Karl Valfrid Sandström, 16/10 1886, g., Svik.Avliden 1937, inga födelsedagsuppgifter i

kyrkogårdsförvaltningens lista av den 13/11 2008, ej heller uppgiven dag eller månad när Sandström avled, begravd på kyrkogården i Kby och möjligen kan alla data där ses på stenen (begravningsplats ”3 N 79”).

Karl Ansgarius Sandström, 4/2 1881, g., Kby. Avliden 26/8 1962, begravd kyrkogården i

Kby. Olof Vilhelm Lindström, 16/4 1884, g., Svik. Johan Oskar Fahlberg, 26/9 1889, g., Stockvik.

Eldare turbk.: K.V. Herbert Karlsson, 1/1 1888, g., Kby.

Kapare: Erik Artur Hammarlund, 21/12 1885, g., Svik. Avliden 6/10 1956, begravd kyrkogården i Kby. Johan Hilding Forslund, 9/2 1891, og., Stockvik. John Hjalmar Olsson (min ”plastmorfar”) , 26/1 1883, g., Svik. Avliden 1949, begravd på kyrkogården i Kby.

Hjälpkapare: Johan Oskar Johansson, 26/8 1879, g., Nolby. Josef Oskar Pettersson, 17/3 1881, g., Kby. Avliden 17/6 1949, begraven kyrkogården i Kby. Erik Andreas Söderblom, 25/3 1885, g., Västanå.

Vaktman: Nils Olof Ferdinand Östlund (min farfar), 26/1 1868, änkl., Svik. Avliden 12/10 1949,

begravd kyrkogården i Kby.
Nils Erik Bredberg, 26/1 1891, g., Bredbyn.

Silare: (Av övervakande natur. Sköter maskinerna i sileriet så att ren massa erhålles med så litet utfall av kvist och överlöpsmassa som möjligt. Tar prov och kan då konstatera om maskinerna arbetar på rätt sätt och om silplåtarna är hela. Han utför även rengöring av plåtarna mm). Jonas Nilsson, 27/8 1888, g., Svik. Olov Anton Berglöv, 22/7 1892, g., Svik. Otto Filip Strandberg, 3/9 1884, g., Kby.

Karl August Eriksson, 27/4 1887, g., Kvissleby. Gustaf Andersson-Bagger, 9/2 1885, g., Nolby. Hans Emil Murén, 25/5 1891, g., Kby.
Jonas Häggström, 17/9 1886, g., Svik.

Krankörare: Johan Edvin Sjödin, 4/9 1886, g., Svik.Gustaf Herbert Berg, 24/10 1885, g., Svik.

Avliden 1951, begravd kyrkogården i Kby. August Andreas Modin, 23/10 1881, g., Kby.

Maskinförare: Erik Vilhelm Westman, 22/1 1891, g., Svik. Alf Emin Berlin, 16/4 1891, g., Svik.

August Westlund, 18/4 1889, g., Svik. Edvard Blomqvist, 31/5 1882, g., Svik.

Frånkopplare: Petrus Vilhelm Haglund, 29/6 1892, g., Svik. Georg Nilsson, 30/1 1892, g., Svik. Per Johan Söderkvist, 20/10 1880, g., Svik.

Reparatör: Einar Johan Lehman, 14/9 1894, g., Svik. Fredrik Vilhelm Gävert (Gäfvert?), 28/7 1876, g., Svik. Avliden 6/12 1970, begravd kyrkogården i Kby.

Pannreparatör: Fritz Egon Andersson, 27/2 1887, g., Svik. Karl Erik Gustaf Sandberg, 6/6 1882, g., Svik.

Järnarbetare: Per Isidor Bäcklund, 16/6 1887, g., Svik. Avliden ½ 1943. Adolf Danielsson, 23/6

1893, g., Svik. Nils Jonas Jonsson, 9/10 1875, g., Kby.

Johan Fredrik Johansson, 18/4 1872, g., Kby. Algot Valfrid Bångfeldt, 11/10 1888, g., Kby. Avliden 22/12 1966, begravd kyrkogården i Kby. Adolf Leonsson, 2/8 1892, g., Svik.

Karl Robert V. Wennermark, 18/6 1878, g., Svik. Karl Nylander, 15/1 1876, g., Svik. Johan Robert Andersson, 3/11 1888, g., Kby. Adolf Wikström, 21/8 1892, g., Nolby.

Helge Levi Forslund, 8/6 1889, g., Kby. Joel Henning Nordlander, 25/1 1890, g., Kby. Johan Teodor Molin, 27/9 1882, g., Bälsta, Matfors. Jonas Petter Hermansson 23/7 1876, g., Svik. Avliden 1909, begravd kyrkogården i Kby.Teodor Moberg, 6/7 1885, g., Berga. John Henry Hansson, 19/3 1894, g., Svik.

Gjutare: Gustaf Gerion Fernström, 10/10 1885, g., Kby.

Smörjare: David Leander Sundberg, 11/4 1885, g., Svik. Avliden 3/12 1972, begravd kyrkogården i Kby.

Blylödare: Ludvig Olsén, 3/3 1876, g., Svik.

Blylödare hant.: Joel Lundblad, änkling, 11/10 1878, Svik.

Barkare: Kari Persson, 11/11 1879, g., Kby. Klas Gunnar Brander, 22/11 1884, g., Svik. Anders Petter Anderson, 21/3 1881, g., Dingersjö. Lars Rudolf Höglin, 16/3 1893, g., Kby. Johan Albert Andersson, 8/2 1885, g., Långsjön, Attmar.

Efterbarkare: (Sorterar ut de färdigbarkade stockarna innan vidarebefordran till huggning) .Johan Edvard Söderberg, 27/12 1877, g., Kvissleby. Karl Olof Bäcklund, 17/4 1864, Änkl., Svik. Johan

Pontus Wallin, 20/11 1869, g., Svik.Paul Gunnar Uppling, 10/9 1879, g., Kby.Johan Anselm Persson, 4/6 1883, g., Svik. Avliden 28/8 1966, begravd kyrkogården i Kby. John Emil Ferdinand Edström, 16/2 1888, änkling, Svik.Frans Gustaf Glantz, 5/6 1867, g., Svik. Johan Toder Wahlberg, 20/9 1877, g., Stockvik. Henrik Persson, 26/10 1870, og., Kby. Olof Leonard Wounder, 12/8 1877, g., Kby. Olof
Lyckon Blomkvist, 24/1 1890, g., Kby. Elis Gottfrid Holmström, 5/9 1879, g., Svik. Avliden 29/11 1936, begravd kyrkogården i Kby. Erik Albin Engberg, 2/1 1878, g., Svik. Avliden 5/8 1945, begravd kyrkogården i Kby. Ernst Teodor Strömbom-Persson, 2/3 1887, g., Svartvik. Johan Nilsson-Sjöö, 1/5 1873, g., Svartvik.Konrad Agaton Tjärnlund, 7/12 1884, og., Svik. Albert Erik Wennman, 29/1 1893, Näset, Njurunda. Karl Leonard Almberg, 23/3 1883, g., Helgom.Karl Gustaf Jonsson, 31/12 1880, g., Svik. Avliden 23/1 1944, begravd kyrkogården i Kby. Olof Petter Berglund, 6/9 1883, g., Svik.Erik
Otto Nyman, 26/5 1893, g., Svik. Avliden 29/12 1954, begravd kyrkogården i Kby. Gustaf Leonard Öhrling, 249 1880, g., Solberg. Per Gustaf Lundström, 25/9 1889, g., Gårdsjön, Gnarp. Edvin
Konstantin Berglund, 19/2 1888, g., Nolby. Konrad Gottfrid Sandberg, 4/2 1886, og., Nyland.

Turbinkörare: Albert Kronman, 11/1 1878, g., Svik. Karl Johan Löf, 29/11 1880, g., Svik. Avliden 3/11 1961. Johan Hildemar Bergendahl, 6/3 1883, g., Nolby. Avliden 18/4 1970.

Snickare: August Thelberg, 7/11 1879, g., Svik. Erik Helmer Sjöström, 10/5 1889, g., Njurunda. Gustaf Adolf Forsberg, 19/6 1882, g., Svik. Per Verner Persson, 13/5 1880, g., Kby.

Axel Fredrik Nording, 14/6 1893, g., Svik. Avliden ¾ 1966, begravd kyrkogården i Kby. Nils Gustav Ell, 6/12 1880, g., Svik. Elis Hammarlund, 9/6 1877, änkling, Svik. Avliden 5/5 1940, begravd kyrkogården i Kby.

Hjalmar Otto Lindfors, 22/7 1885, g., Svik. Johan Erik Holmberg, 25/9 1877, g., Svik. Rickard Hägglund, 6/9 1887, g., Kby. Olof Martin Bergström, 9/7 1889, g., Nolby. Erik Viktor Edlund, 7/12 1889, og., Nolby. Alfred Romberg, 15/12 1887, g., Kby. Johan Oskar Ströbom-Persson, 30/1 1881, g., Kby. Avled 1966, begravd kyrkogården i Kby.

Byggnation på Svartviksfabriken 1939. Bilhotellet.

Målare: John Wilhelm Öberg, 28/8 1886, g., Bredbyn.

Murare: Karl Johan Arvidsson, 17/7 1875, g., Kby.
Murare hantlangare: Fritz Valdemar Uppling, 1/10 1874, g., Kby. Avled 1/5 1950, begravd
kyrkogården i Kby. Karl Adolf Helmer Almgren, 8/5 1890, og., Galtström. Rickard Johan Rickard
Sixtus Löf, 6/8 1892, g., Stockvik. Avled 4/6 1956, begravd kyrkogården i Kby.

Jäsare: Per Ruben Johansson, 6/6 1890, g., Svik. Johan Helgard Östlund, 14/9 1883, g., Klampenborg.

Slipare (ombesörjer postningen och slipningen av huggmaskinens stål): Gustaf Adolf Olsson, 5/1 1878, g., Svik. Avled 31/8 1957, begravd kyrkogården i Kby. Johan Herman Westlund, 25/10 1875, g., Svik. Avled 24/4 1960, begravd kyrkogården i Kby. John William Eriksson, 19/6 1891, g., Nolby.

Erik Verner Eriksson, 2/8 1885, g., Nolby.

Sållskötare: (reglerar tillförseln av flis till sållen där vedstycken, stickor och spån bortsorteras.Samt rengöring av densamma):

Albert Sejbran, 5/12 1875, g., Kby. Arvid Eriksson, 31/8 1878, g., Svik. Avled 1947, begravd

kyrkogården i Kby.

Kokare (ansvarar för fyllningen av koksyra i kokaren och kokningens förlopp, noga följa

temperaturschemat mm):
Johan Ferdinand Pettersson, 30/3 1890, g., Svik. Johan Edvard Mattsson, 14/4 1883,g., Svik. Frits Olsson, 27/7 1880, g., Svik.
Bror Nikolaus Bergman, 30/10 1886, änkling, Svik.

Syraberedare (reglerar vattenmängden till syratornen och kontrollerar den färdiga syran. Överför även den färdiga syran till koksyracisterna).: Karl Henry Johansson, 14/3 1886, g., Svik. Avled 1/111969, begraven kyrkogården i Kby.

Hjälpkokaren (ombesörjer i regel flisfyllningen av kokaren, att flisen packas vid anbefallt ångtryck mm): Frans Teodor Nyberg, 12/10 1885, g., Kby. Karl Einar Svedin, 30/1 1892, g., Svik. Avled 11/5 1974.

Massaösare: (arbetar vid massabingen och och ser till att jämnaste massaström erhålles för

efterföljande silning): Jonas Petter Hamberg, g., 13/12 1883, Njurunda. Karl Emil Hanning, 4/4 1890, g., Kby.
Erik Alvin Sandberg, g., 22/11 1894, g., Svik.
Oskar Leonard Karlson, g., 29/6 1892, Svik. Avled 6/7 1952, begraven kyrkogården i Kby. Olof Eklund, 14/3 1879, g., Svik. Filip John Lindman, 22/7 1886, og., Nolby.
Petter Valerius Larsson, ½ 1888, g., Ängom. Oskar Henning Wallman, 3/5 1891, g., Juniskär. Edmund Näslund, 16/4 1893, og., Svik.
Sigfrid Johan Georg Söderström, 29/1 1886, Svik. Jonas Konrad Westerlund, 2/3 1885, g., Åmon.
Johan Edvard Svalander, 28/4 1889, g., Svartvik. Gustaf Rudolf Nilsson, 16/11 1887, g., Kby. Henrik
Edvin Henriksson, 7/4 1893, g., Nolby. Gustaf Ferdinand Gäfvert, 7/8 1892, g., Svik. Avled 21/12 1984, begravd kyrkogården i Kby. Hilding Vallentin Eriksson, 23/1 1895, g., Stockvik. Selim Sundström 2/4 1894, g., Baggböle. Oskar Fredrik Åslund, 25/8 1890, og., Nyhamn.

Massautvagn.: Erik Alfred Sundberg, 23/5 1882, g., Juniskär.

Våtavdelningen: Erik Olof Äng, 7/8 1871, g., Svik. Leonard Andersson, 20/6 1877, g., Nolby.

Pressare (färdigställer massabalen): Octon Östlund, (min pappas bror) 20/10 1893, änkling, Svik. Avled 9/4 1964, begravd kyrkogården i Mjösund (emigrerade till Amerika men kom tillbaka).

Balutkörare ( ser till att massabalen kommer till lagret) : Viktor Henrik Grönlund, g., 25/9 1879, Kvissleby.

Vilhelm Håkansson, 25/8 1880, g., Svartvik. Erik Axel Persson, 14/3 1877, g., Kby. Anders Edvard Andersson, 20/3 1881, og., Svik.
Valter Valfrid Åkvist, 10/10 1894, g., Kby. Ragnar Boija, 10/10 1886, g., Bunsta.

Massalastare: Gotthard Åslund, 5/6 1886, g., Svik.

Elektriker: Axel Filip Johansson, 18/3 1892, g., Svik. Lars Erik Westlund, 24/5 1889, g., Svik.

Diversearbetare: Johan Erik Svensson, 1/1 1895, g., Svik. Oskar Bygren, 20/5 1868, g., Svik. Avled 2/2 1946. Anders Axel Sjökvist, 22/3 1866, g., Kby.

Frans Elvinius Andersson, 4/11 1889, g., Stockvik. Avled 18/12 1955, begraven kyrkogården i Kby.
Karl Oskar Gabin-Bergström, 30/4 1869, g., Svik. Avled 4/2 1957, begrad kyrkogården i Kby. Lars Emil Jensen, 23/6 1872, Svik. Karl August Karlsson, 20/1 1884, g., Svik.
Albert Rubin Tolf, 19/2 1888, g., Vapelnäs. Jonas Jonsson, 21/4 1884, g., Nolby. Karl Artur Lindman, 11/1 1884, og., Nolby.

Lagerkarl: Enok Gottfrid Forsberg, 3/1 1887, g., Stockvik.

Diversearbetare, Sandslån: Gustaf Konrad Thorén, 14/3 1886, g., Kby. Johan Olov Westberg 8/5

1880, g., Juniskär. Manfred Gustav Larsson, 5/1 1890, g., Klampenborg. Karl Georg Bäckström, 5/2 1888, g., Klampenborg.

Timmertransporten: Erhard Andersson, 8/1 1874, g., Svik. Avled 16/4 1954, begravd kyrkogården i Kby. Axel Mauritz, 11/8 1872, g., Svik. Valter Eugén Nilsson, 23/4 1889, g., Kby.

August Laurentius Bergsten, 12/7 1894, g., g., Kby. Karl Adolf Matt. Bäckström, 23/2 1885, Nolby.

Olof Albin Hilmar Nordlund, 29/7 1884, g., Prästbolet. Johan Oskar Eriksson, 5/1 1894, g., Nolby.

Nils Fredrik Sahlin, (återkommer till datum) 1890, g., Svik.

Tornfyllare: Gustaf Adolf Groth, 21/11 1892, g., Nolby. Avled 13/5 1980, begravd kyrkogården i Kby.

Linbanan: Karl Valfrid Georg Hallberg, 15/4 1874, g., Svik. Avled 21/5 1944, begravd kyrkogården i Kby. Per Persson, 16/7 1869, g., Svik.

Destillatör: Nikolaus Svärd, 18/2 1877, Svik. Avled 14/11 1955, begravd kyrkogården i Kby. Karl Gustaf Åslund, 18/4 1891, g., Svik.

Truckförare: Axel Eugén Burman, 14/7 1894, g., Nolby. Avled 30/6 1986, begravd kyrkogården i Kby.

Baderska: Alexandra  Elida Hörnfeldt, 17/3 1873, änka, Svik. Avled 26/8 1960, begravd kyrkogården i Kby.

Timmerskrivare: Hadar Gerson Sjöström, 11/12 1885, g., Kby. Avled 31/10 1959, begravd

kyrkogården i Kby. Bror John Valdemar Hägglund, 26/7 1892, g., Västanå, Borgsjö.

Timmerrullare: David Jonsson, 31/12 1888, g., Södergård, Njurunda. Gustaf Björk 6/6 1885, g., Ängom. Petter Blomqvist, 21/3 1884, g., Skärsätt. Alfred Wedin, 22/9 1890, g., Näset, Essvik.

Vilhelm Sigfrid Nilsson, 25/11 1890, g., Klampenborg. Avled 8/1 1966, begravd kyrkogården i Kby.

Olof Fredrik Jonsson, 17/10 1889, g., Klampenborg. Axel Teodor (?) , 23/9 1887, og., Klampenborg.

Otto Bertil Westerlund, 28/7 1894, g., Svik.

Renseribas: Nils August Andreas Modin, 12/8 1879, g., Svik.

 

 

Inblick i Svartviks sågverk omkring 1900

1863 Föddes Otto Dalkvist.

Dalkvist, ursprungligen västgöte som arbetade som möbelsnickare, men blev så småningom journalist som kom att intressera sig särskilt för norrlandsfrågor.
Hans lilla roman ”Under bolagsvälde” (1904) är en av de första att ta upp sågverksarbetarnas problem.
I boken får vi en inblick i Svartviks sågverk omkring 1900.
Här ett förkortat utdrag ur boken:
”På den gamla landsvägen, som söderifrån leder fram mot Svartviks sågverk, vandrade en dag i slutet av april månad 1900 en ung arbetare. Han bar en sliten nattsäck i handen; på de nedkippade skorna, de illa medfarna arbetskläderna och på gången syntes, att han hade vandrat lång väg. En hel vinter i Stockholm utan arbete sätter märken i den fattiges klädedräkt.
När så våren kom, hade han beslutat sig för att ge sig iväg till Norrland igen. Här hoppades han att få sysselsättning, åtminstone över sommaren, vid ett av de många sågverken omkring Sundsvall...
(Så småningom kommer vandraren fram till Svartviks sågverk:)
...Där pågick arbetet under ett öronbedövande larm.
En lång rad av grova sågramar dunkade och flögo i hastig takt upp och ner, kastande skyar av sågspån framför sig. Timmerstockarna, som inklämda mellan järnvalsar fördes fram genom sågramarna, skakade liksom av smärta, medan de skarpa, glänsande klingorna med sina vassa taggar skuro genom deras kroppar. En skarp, frisk lukt av barrträd och kåda kändes i hela byggningen, stundom blandad med dunken och frän lukt från någon stock, som fått ligga för länge i vattnet, så att han angripits av röta. Arbetarna sprungo om varandra, de flesta med järnspett i händerna, hugga dem i stockarnas sidor och ryckande timret fram mot de girigt gapande sågklingorna.
Det gällde att passa in stock efter stock mellan de tjocka järnvalsarna; sedan dessa väl huggit tag om stockens grovända satte de sig i rullning och drogo oemotståndligt fram mot klingorna. Det föreföll som en avrättning... Sågbladen höggo in. Spånorna kastades högt upp i luften vid varje hugg och stocken fördes hastigt framåt. Om ett ögonblick var han skuren i plank och bräder, och föll isär åt båda hållen; andra arbetare skyndade att kasta undan och forsla iväg virket medan en ny stock passades in och om ett ögonblick fick passera samma väg.
Allt gick med en nästan otänkbar precision och brådska. De största block hanterades med en
förvånansvärd lätthet och färdighet. I detta vimmel av jäktande och brådskande arbetare, under maskinernas stamp och dån, sågramarnas stönande och klingornas fräsande blir ingen tid över till samtal. Det kräves att all uppmärksamhet koncentreras på arbetet; den minsta ovarsamhet kan medföra livsfara för de sysselsatta människorna.
Ett felsteg, en halkning och man är kluven eller söndertrasad på samma sätt som ett trästycke. De surrande sågklingorna och de fräsande kanttrissorna stanna ej därför att de skära i människokött, de gå sin vanliga gång antingen det är ett arbetareliv som släckes eller det är en timmerstock som klyves.
Hur många människor ha ej fått sätta livet till i dessa såghus och huru många ha ej blivit för hela sitt återstående liv gjorda till invalider och lemlästats? De äro oräkneliga?
Alla dessa stackars krymplingar som på de norrländska försörjningsinrättningarna tillbringa ett tungt liv och äta ett hårt nådabröd – nästan alla dessa ha i sågverken överraskats av olyckan och gjorts till va de äro -'en börda för samhället' säges det!”.
Så tänker vandraren när han väntar på att få träffa en förman för att prata om jobb.
Dalkvist som på detta sätt uppfattade den eländiga sidan av sågverkslivet avled 1937.

(Samma år som Otto Dahlqvist föddes, gifte sig på Svartvik min farfars far och farfars mor)

För exakt 150 år sedan

1862 Sista fartyget byggs på Svartviksvarvet och hon, barkskeppet Gustaf Adolf lämnar varvet den 8 maj. Tio år senare sålde James Dickson & Co henne på auktion, och nu blev hemorten Onsala.

Med finska ägare beslagstogs hon av tyskarna under första världskriget, men återlämnades 1918.
Barkskeppet Gustaf Adolf blev 58 år gammal.
Fyra månader innan Gustaf Adolf lämnade stapelbädden på Svartvik hade hennes skeppsbyggmästare Sewerin Jensens son avlidit endast två dagar gammal.
Detta varvsnedläggningsår låter Oscar Dickson i engelsk renässansstil uppföra den Dicksonska villan i Göteborg, idag en av kommunens festlokaler.
Beträffande varvsverksamheten i distriktet fortsatte den ytterligare en tid. Men vad det gäller ångfartyg så blev det inte mycket av detta. Någon kallar det ett misslyckande.
Varvens storhetstid i vårt distrikt handlar alltså enbart om segelfartyg.
Vad jag förstår så blev ”Lenita” det sist byggda fartyget i distriktet; byggd 1895 på Vindskärsvarv (där ett brofäste för en bro över Sundsvallsfjärden nu byggs), ett varv känt för bl.a. sina segelmakare av högsta klass.

För exakt 200 år sedan

1812 Föds Edvard Dickson i Göteborg, son till Robert (f. 1782). Edvard var grosshandlare i NewYork från 1836 till 1846 då han flyttade till Göteborg och fortsatte som grosshandlare. Edvard D. gifte sig 1843 med Isabel född Gordon 1822 i Montrose, Skottland.

Edvard D. avled 1883, hustrun Isabel avled 1896.
Makarna ägde under en tid Kolboryd gård vid Lerum, en gård med anor från medeltiden.
Senare övertog deras son George (f. 1862) gården.

1812 Det svenska produktplakatet återinförs ännu en gång

1812 Sundsvall får stapelfrihet, dvs. rätt att bedriva handel direkt med andra länder. Nu behövde inte tullklarering ske i Härnösand.

1812 Föds på Onsala Carl Magnus Dannberg, befälhavare på Svartviksbyggda fartyg. Dannberg avled 1883 på födelseorten.

Han gifte sig 1843 med Paulina Johanna, född Clase 1816. Okänt (hittills) när hon avled.
Ett av parets barn, Adolf (född 1852) var vid sin bortgång 1949 senior cleri, dvs. landets äldste präst. Denne pastor Dannberg prästvigdes 1885 och blev, efter en del förordnanden som extra ordinarie präst, kapellpredikant i Ornö 1891 och komminister i Floda året därpå.
I Floda stannade han till 1 maj 1928, då han avgick som emeritus och flyttade till sin hembygd Onsala.

Alexander Hansson

För 210 år sedan föddes Alexander Hansson, anställd bl.a. som befälhavare på Svartviksbyggda fartyg.

Han var styrman på skeppet Oscar I och befälhavare på barkskeppet Prins Oscar. Det sistnämnda fartyget avmönstrade han i mars 1856. Alexander H. var gift med Thalina Jacobsdotter, född 1809.

Alexander Hansson avled den 11 november1886. När hustrun avled är (hittills) okänt. Paret hade nio barn tillsammans, det äldsta, Christina Augusta född 1833 och det yngsta, Charles Emil Ferdinand född 1851.

 

Om ättlingar hör av sig blir vi glada.

.

Jämna år

För 230 år sedan föddes Robert Dickson och för 210 år sedan flyttar han från Montrose (Skottland) till Göteborg.

(När Robert Dickson för 210 år sedan flyttade till Göteborg föddes min mor Ingegerds mormors farmor Maria).